I denna studie har vi undersökt hur distansarbete påverkar välmående och arbetsmiljö, och hur företag med hjälp av intern marknadsföring förebyggt ohälsa hos medarbetarna inom tjänsteföretag. Digitaliseringen har gjort det möjligt att utföra sina arbetsuppgifter från olika platser, så länge internetuppkoppling finns. Covid-19 pandemin påskyndade denna övergång och bidrog till ett ökat distansarbete.  Syftet med forskningen är att förstå hur företagsledningar har anpassat sina strategier för intern marknadsföring för att upprätthålla medarbetarnas välmående och arbetsmiljö vid distansarbete. Studien undersöker de utmaningar som ledare inom tjänsteföretag står inför när de hanterar sina medarbetare på distans och de lösningar de har implementerat.  En kvalitativ forskningsmetod har använts, där semistrukturerade intervjuer med ledare från olika tjänsteföretag. Där vi har intervjuat sex personer i fem olika företag som ingår i företagsledningar. Dessa företag har sin verksamhet i olika branscher, vilket resulterade i att vi fick en bredare bild av hur företagsledningar arbetar med intern marknadsföring vid distansarbete.  Då digitaliseringen hela tiden utvecklas kan man tro att företagen nu besitter rätt kunskaper och förutsättningar att kunna arbeta 100% från distans utan direkta konsekvenser. Detta har visat sig vara en myt. Välmåendet har försämrats i takt med att fler jobbar hemma. Medarbetare känner sig isolerade och omotiverade vilket leder till både fysiska och psykiska besvär. För att motverka de fysiska och psykiska besvären har företagsledningen implementerat ett nytt system vid namn hybridarbete. Detta innebär att medarbetarna arbetar några dagar hemifrån och några dagar på kontoret. Detta har visat sig vara en bra lösning på problematiken då man får alla fördelar med att arbeta från distans och även alla fördelar med att arbeta på plats. Resultatet visar att ledarskap på distans har behövt bli mer strukturerad, med ökad kommunikation och tydlig målsättning för att säkerställa att medarbetarna förblir motiverade och produktiva. Vikten av tydlig kommunikation och regelbunden feedback togs upp för att motverka missförstånd och bibehålla en känsla av delaktighet och motivation vid distansarbete.

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur tjänsteföretag kommunicerar via sociala medier gentemot kunder samt vilka problem de kan uppleva med att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vårt syfte har vi utformat två forskningsfrågor: Hur kan ett tjänsteföretag kommunicera via sociala medier? Vilka problem skulle ett tjänsteföretag kunna uppleva med att kommunicera via sociala medier? Vårt arbete följer en kvalitativ forskningsmetod med syfte att ge en djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Vi har utgått ifrån en abduktiv ansats då vi har växlat mellan att utgå ifrån empiri och teori. Materialinsamlingen har skett genom primära samt sekundära källor där empirin har präglats av semistrukturerade intervjuer. För att få ett så brett perspektiv som möjligt har vi utgått ifrån intervjuer med sex tjänsteföretag med olika verksamheter samt två intervjuer med utomstående konsulter. I vår uppsats har vi kommit fram till att de tjänsteföretag som har präglat vår datainsamling främst har använt sig av annonsering på Facebook i sin kommunikation via sociala medier. Samtidigt som ingen av de utvalda tjänsteföretagen har haft någon uttalad strategi som de måste följa i sin kommunikation via sociala medier har deras främsta syfte handlat om att sprida information kring erbjudanden samt kring deras verksamhet. Vi har dessutom kunnat konstatera att framförallt tidsbegränsningen och sociala mediers funktionalitet har upplevts som ett problem av flera tjänsteföretag. Utöver detta har merparten av tjänsteföretagen förklarat att de överlag har upplevt att de har mindre kontroll via sin kommunikation på sociala medier. / The purpose with this study is to describe and analyze how service companies communicate via social media against customers and what problems they can experience by communicating via social media. In order to answer our purpose, we have designed two research questions: How can a service company communicate via social media? What problems could a service company experience by communicate via social media? Our study follows a qualitative research method with the purpose of giving the reader a deeper understanding of the chosen area of research. We have assumed an abductive research approach since we are switching between the use of empiricism and theory. The material has been collected through primary and secondary sources were the empirical data consists of semi-structured interviews. In order to get a as broad perspective as possible, we have assumed interviews with six service companies in different categories as well as two interviews with external consultants. In our paper, we have come to the conclusion that the service companies that has characterized our data collection mainly has used advertising on Facebook in their communication via social media. While none of the selected service companies had no explicit strategy which they must follow when communicating via social media, their main focus have been centred on disseminating information about their offers and about their business. We have furthermore found that especially time constraints and social media functionality has been perceived as a problem by a number of service companies. In addition, the majority of service companies stated that they generally have experienced that they have less control via their communication on social media.

<p>Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag.</p> / <p>This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets. </p><p>Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Att studera vilka faktorer kunder tycker är viktiga vid val av bank och försäkringsbolag. Att se hur väl företagen känner till kundernas preferenser vid val av respektive tjänsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjänsteföretag inom den finansiella sektorn. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjänsteföretag.<strong> </strong>Enkätundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Kunderna ansåg pris, räntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av både bank och försäkringsbolag. Bankkunderna ansåg att närhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare än vad försäkringskunderna tyckte. Tjänsteföretagen hade bra insikt i hur kunderna väljer respektive företag, dock fanns vissa överskattningar och underskattningar.    </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Undersökningen genomfördes innan finanskrisen och en intressant forskning skulle vara att jämföra skillnaderna kring val före respektive efter finanskrisen och se om kunderna förändrats. Även att studera hur olika kundgrupper, som exempelvis grupper i olika åldrar, men även se om det är någon skillnad vid val beroende på kön.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en klarare syn på hur kunder väljer tjänsteföretag och har även visat att det finns likheter mellan val kring två tjänsteföretag inom den finansiella sektorn.<strong> </strong>Uppsatsen har bidragit till att fylla upp en kunskapslucka som tidigare fanns.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kundval,<strong> </strong>tjänsteföretag, bank, försäkring, val och kundrelationer. <strong> </strong></p> / <p><strong>Aim: </strong>To study which factors that is more important to customer when they choose bank and insurance company. To se how well aware the companies are about their customers preferences when they choose respective service company. And also see which differences and similarities there is between these 2 service companies in the financial sector.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The studies towards the customers were done with a survey, while personal interviews were made with the personal at respective service company. The survey is represented in the text by diagrams and tables while the interviews are presented with texts and quotes.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The customer found price, rates, good efforts and involvement, but also the personals competence to be very important factors when choosing bank and insurance company.<strong> </strong>Bank customers found closeness and good relations important as well, while the insurance customers did not. The service companies had good knowledge about their customers but had a few smaller underestimates and overestimates.   </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>My study was done just before the financial crises and it would be interesting to see after the crises if the customers choose banks and insurance companies after other factors. To study under groups as age and gender and see how they base their choices would also be interesting.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has filled up a knowledge gap that I find existed in how customer bases their choices and how companies think they choose. It has also given a clearer view how bank and insurance customer reason when they choose service company in the financial sector.  </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words:</strong> Customer choice, choice, bank, insurance, service company and customer relations. </p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.</p>

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag. / This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets.  Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.

Syfte: Att studera vilka faktorer kunder tycker är viktiga vid val av bank och försäkringsbolag. Att se hur väl företagen känner till kundernas preferenser vid val av respektive tjänsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjänsteföretag inom den finansiella sektorn.   Metod: Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjänsteföretag. Enkätundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text.   Resultat &amp; slutsats: Kunderna ansåg pris, räntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av både bank och försäkringsbolag. Bankkunderna ansåg att närhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare än vad försäkringskunderna tyckte. Tjänsteföretagen hade bra insikt i hur kunderna väljer respektive företag, dock fanns vissa överskattningar och underskattningar.       Förslag till fortsatt forskning: Undersökningen genomfördes innan finanskrisen och en intressant forskning skulle vara att jämföra skillnaderna kring val före respektive efter finanskrisen och se om kunderna förändrats. Även att studera hur olika kundgrupper, som exempelvis grupper i olika åldrar, men även se om det är någon skillnad vid val beroende på kön.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en klarare syn på hur kunder väljer tjänsteföretag och har även visat att det finns likheter mellan val kring två tjänsteföretag inom den finansiella sektorn. Uppsatsen har bidragit till att fylla upp en kunskapslucka som tidigare fanns.   Nyckelord: Kundval, tjänsteföretag, bank, försäkring, val och kundrelationer. / Aim: To study which factors that is more important to customer when they choose bank and insurance company. To se how well aware the companies are about their customers preferences when they choose respective service company. And also see which differences and similarities there is between these 2 service companies in the financial sector.   Method: The studies towards the customers were done with a survey, while personal interviews were made with the personal at respective service company. The survey is represented in the text by diagrams and tables while the interviews are presented with texts and quotes.   Result &amp; Conclusions: The customer found price, rates, good efforts and involvement, but also the personals competence to be very important factors when choosing bank and insurance company. Bank customers found closeness and good relations important as well, while the insurance customers did not. The service companies had good knowledge about their customers but had a few smaller underestimates and overestimates.      Suggestions for future research: My study was done just before the financial crises and it would be interesting to see after the crises if the customers choose banks and insurance companies after other factors. To study under groups as age and gender and see how they base their choices would also be interesting.   Contribution of the thesis: This thesis has filled up a knowledge gap that I find existed in how customer bases their choices and how companies think they choose. It has also given a clearer view how bank and insurance customer reason when they choose service company in the financial sector.     Key words: Customer choice, choice, bank, insurance, service company and customer relations.

No description available.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.   Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.   Resultat &amp; slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.   Förslag till fortsatt forskning: Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag. / Aim: The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.   Method: In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.   Result &amp; Conclusions: My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.   Suggestions for future research: To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.   Contribution of the thesis: This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tjänstesamhälle medför att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Företag har olika behov av resurser, däremot är brist på finansiering ett hinder för tillväxt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedömningsprocess av dagens alltmer immateriella företag, då flertalet tillgångar utelämnas i den traditionella redovisningen. Sedan Skandia på 90-talet åskådliggjorde organisationens intellektuella kapital genom extern rapportering har det tagits fram flera modeller för att värdera företags immateriella tillgångar. Forskare argumenterar således för att det finns ett behov av förnyelse inom redovisningen då informationsasymmetrin kan orsaka felbedömningar av ett företags framtida potential. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur det intellektuella kapitalets olika faktorer värdesätts när tjänsteföretag ansöker om kredit. Avsikten är därmed att undersöka vilka faktorer som kreditgivaren anser mest betydelsefulla i kreditbedömningsprocessen. Metod/Empiri: Empirisk data har insamlats genom intervjuer med sex verksamma kreditgivare från fem olika banker. För att urskilja kreditgivarnas varierande bedömning av det intellektuella kapitalets olika beståndsdelar/faktorer har även en mindre enkätundersökning genomförts. Genom denna ville vi åskådliggöra ett abstrakt begrepp på ett mer konkret och mätbart sätt utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatser: Samtliga banker som medverkat i studien menar att ett företags intellektuella kapital är en förutsättning för att beviljas kredit. Resultatet från undersökningen med fem banker visar att humankapitalet är den primära faktorn inom intellektuellt kapital som kreditgivarna utvärderar. För ett nystartat tjänsteföretag räcker det inte med att presentera en lovande affärsplan eller hållbart finansiellt underlag, då bankerna i olika grad värderar entreprenörens erfarenheter och förmåga att förverkliga idén. / The market development to a more service based economy resulting in employees more important role in organizations. Companies have different need of resources, but financing is detected as a crucial factor for growth. The literature illustrates the problems in the banks' credit assessment process in today's increasingly immaterial companies, as most assets are omitted in the traditional accounting. Therefore researchers argue that there ́s a need for renewal, because the information asymmetry can cause misjudgment of a company's future potential. To describe and visualize how the intellectual capital ́s factors is valued when a service business applying for bank funding, the empirical data was obtained through interviews with six effective creditors from five different banks. All banks in this study clearly show that a company's intellectual capital is a precondition for being granted credit. The results from the survey indicate that human capital is the primary factor of intellectual capital that lenders evaluate in their credit assessment. But still, a company is not allowed to report the human capital as an asset in their accounting.