Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion på en fusion mellan tjänsteföretag. Fusioner är ett vanligt förekommande bland dagens företag, så även för tjänsteföretag. Frontpersonal anses vara särskilt viktig i tjänsteföretag då de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion är det därför viktigt att skapa förutsättningar för att två mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sådana förutsättningar är kommunikation. Formell kommunikation kan användas till att skapa acceptans för en fusion och införa förändringar vid denna. En förutsättning för att frontpersonalen skall uppnå en högre förståelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvåvägskommunikation. Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv föreställning av en fusion. Särskilt viktig är den informella kommunikationen för att underlätta social integration. / The purpose of the study is to increase understanding of the value of communication for first line staffs reactions to a merger between service organisations. Mergers are in modern age common between organisations and so also for service organisations. The first line staff are considered particularly important for service organisations due to their mediating role between company and customers where quality is transferred. At a merger it is therefore important to create conditions where two meeting personal groups together can continue to supply sufficient quality. A tool to create such conditions is communication. Formal communication can be used to create acceptance for a merger and to introduce changes in it. A prerequisite for front staff to achieve a higher understanding has proven to be highly dependent of the opportunity to conduct two-way communication. Informal communication has proven to function as strongly supportive in creating acceptance and a positive conception of a merger. Especially important is informal communication to facilitate social integration.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna. Revisionsmarknaden är idag en marknad med höga inträdesbarriärer. Marknadsföringsstrategier kan därför sägas vara av stor vikt för branschen. Det centrala inom tjänstemarknaden bygger på relationer. Det viktiga för revisionsföretagen är därmed att känna till vad som värdesätts hos klienterna. Detta gav oss vår problemformulering som lyder: Vilka faktorer påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag? Vårt syfte är därmed att åskådliggöra de faktorer som påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag. Studien är avgränsad till aktiebolag inom kategori två som är belägna i Umeå kommun. Studien har ett hermeneutiskt tolkande synsätt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi utgår från ett deduktivt angreppssätt men efter vår förstudie vidgades vår teoretiska referensram vilket innebär en sorts abduktion. Studien bygger på en kvalitativ metod där totalt sex respondenter intervjuats. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide vilket innebär en delvis strukturerad intervjuform. Intervjuguiden är uppbyggd på den teoretiska referensramen. Teorierna är formade utifrån sekundärkällor. För att få ett relevant teorimaterial har vi använt oss av olika hjälpsystem och databaser. Denna intervjuguide har gett oss ett brett empiriskt material som sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen och gett grunden för det resultat studien visar. Det visade sig att det är många olika faktorer som påverkar de mindre aktiebolagens val av revisionsföretag. De främsta faktorerna är rekommendationer från bekanta och relationen till revisionsföretaget. Men faktorer som ett extra engagemang från revisionsföretagets sida och stödtjänster i form av redovisning och juridisk rådgivning skapade mervärden. Dessa mervärden ledde till lojala kunder.

IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende. Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt. För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen. Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.

Sales is the foundation for all commercial business and companies that have the best sales process in conjunction with efficient deliveries will do well in the long run. The author of this report was tasked by the Organisation in South Africa to study new/alternative ways of attracting Swedish companies to South Africa and sell the services of the Organisation to these same companies (defined as the sales process in this report) by analysing how similar international service companies do the same. A benchmarking process has been conducted with four similar service organizations in South Africa to examine how these companies work in comparison to the Organization. Surveys have been used for purposes of this study, as the methodology is well suited to provide the author a view on the opinions, perceptions and experiences of the respondents. The project aimed to develop new methods to attract Swedish companies to South Africa or improve and streamline the existing methods. The aim was also to develop new ways to sell the organization's services to Swedish companies. The study concludes that there is little focus on marketing of services within the Organisation. Focus seems to lie more on general customer calls. In addition there is often a lack of clarity regarding customer requirements and needs reducing the ability of the Organisation to match companies with specific opportunities on the South African market. Furthermore, the segmentation can be improved. This report concludes with a number of practical recommendations, which should be implemented immediately in order to improve the sales process short term. The Organisation is, among other things, recommended to improve marketing of opportunities to Swedish companies in order to reach a point where the Organisation has a long term focus to increase the number of potential customers that contacts the Organisation by their own initiative. The author of this report does however,  recommend that the Organisation start a long-term process of restructuring marketing within the Organisation. Furthermore, segmentation should be reconsidered to ensure that the Organisation can identify opportunities and relay these to the right type of existing customers, alternatively to new customers. / Försäljning utgör grunden i alla kommersiella företag och det företag som på bästa sätt sköter sin försäljning tillsammans med leveransen av varan eller tjänsten kommer att vinna i längden. Författaren har fått i uppdrag av Organisationen i Sydafrika att undersöka nya/alternativa sätt för att attrahera svenska företag till Sydafrika och sälja Organisationens tjänster till dessa företag (definierat som säljprocessen i denna undersökning) genom att analysera hur liknande internationella tjänsteföretag i Sydafrika gör. En processjämförelse har därför genomförts med fyra liknande tjänsteföretag i Sydafrika för att undersöka hur dessa företag arbetar i jämförelse med Organisationen. I denna undersökning har metoden surveyundersökning använts. Intervjuer lämpade sig bra då författaren får en insikt i respondentens åsikter, uppfattningar och erfarenheter. Syftet med projektet var att utveckla nya metoder för att attrahera svenska företag till Sydafrika alternativt förbättra och effektivisera den existerande metoder. Syftet var även att utveckla nya sätt att sälja Organisationens tjänster till de svenska företagen. Undersökningen konstaterade att organisationen arbetar väldigt lite med marknadsföring av sina tjänster och förlitar sig mer på generella kundsamtal. Det är dessutom ofta oklart vad det är kunderna efterfrågar vilket innebär att Organisationen har begränsad kapacitet att matcha företag med specifika möjligheter på den Sydafrikanska marknaden. Vidare kan segmenteringen inom Organisationen förbättras. Denna rapport avslutas med ett antal praktiska rekommendationer som bör implementeras med omedelbar verkan för att på kort sikt förbättra säljprocessen. Organisationen rekommenderas bl.a. att förbättra arbetet med att marknadsföra affärsmöjligheter till de svenska företagen för att komma till ett läge där Organisationen försöker arbeta långsiktigt och öka antalet potentiella kunder som själva kontaktar organisationen. Författaren rekommenderar dock att Organisationen påbörjar ett arbete med att på längre sikt omstrukturera marknadsföringen inom Organisationen. Vidare bör man även se över segmenteringen för att försäkra sig om att Organisationen kan identifiera möjligheter och förmedla dessa till rätt typ av existerande kunder, alternativt till nya kunder.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding. Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring. Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det.  Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand. Genom främst företagens intranät och personaltidningar förmedlas Employer Branding-budskapet internt. Företagens kultur och identitet används för att förstärka och tydliggöra dessa budskap för att påverka de anställdas beteenden. Företagens organisationsstruktur har en stor inverkan på kunskapsintensiva tjänsteföretags Employer Branding-arbete. En decentraliserad struktur gör det svårare att bedriva arbetet internt, men lättare externt. Det motsatta gäller den centraliserade organisationsstrukturen. En kombinerad organisationsstruktur med båda ovanstående element är att föredra ur Employer Branding-synpunkt. För kunskapsintensiva tjänsteföretag, som banker, är arbetet med Employer Branding särskilt centralt. Arbetet med att attrahera och behålla kompetent personal långsiktigt blir påtagligt då bankväsendet snart kommer ha brist på kompetent arbetskraft. Då bankerna dessutom konkurrerar utifrån i stort sett samma utbud och riktar sig till ungefär samma kunder blir behovet av att särskilja sig som arbetsgivare synnerligen betydelsefullt. För att motivera Employer Branding-insatserna för ledning och övriga anställda krävs bättre mätverktyg än vad som finns tillgängligt idag. Detta är även viktigt för att kunna styra de fortsatta insatserna i rätt riktning och för att få ledningen i företagen att prioritera frågan.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen. Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå? Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse. Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Utifrån teorin har en webbenkät genomförts på medarbetare i som arbetar på fyra stycken revisionsbyråer i Sverige.   Studien visar det är viktigt att medarbetarens upplever arbetstillfredsställelse. Om medarbetarna har utvecklande arbetsuppgifter, möjligheten att uppnå sina ambitioner samt delar värderingar med organisationen ökar möjligheten att de stannar i organisationen.

Abstract Bachelor Thesis, School of Economics at Vaxjo university Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, Spring 2006 Authors: Jens Asp, Vivianne Holmer, Carl-Marcus Wahlstrom Examiner: Stig G Johansson Keywords: Services, cooperation, collaboration, customer offer, knowledge Title: Service firms in collaboration – A study of the development of small service firms in collaboration Nutek presented numbers during year 2005 witched show that the Swedish service sector, for the first time ever, was greater than the industrial sector. The kind of firms that develop most is small service firms without employees. The topic of interest in this bachelor thesis is to study how this kind of firms can develop. There is a great number of strategic options for firms to choose. The advantage for small service firms is their capability that they easily can adapt to the environment, but it also involve a vulnerability. For service firms, collaboration is an option to get less vulnerable but also a way to develop. In this study we want to get greater understanding of what happens in the single service firm when they collaborate whit other service firms in an imaginary (virtual) organization. Our question in this theses is: - In witch way do the imaginary organization affect the knowledge, the offer and the gross sales development in the single service firm? To answer this question, we have studied the relation of the service offer and the knowledge development in small knowledge service firms who collaborate trough an imaginary organization. Our theoretical framework is based on Hedberg (1994, 2002) and Normann (1995, 2001). The theoretical framework is also the base of our empirical study. We have accomplished ten interviews with small service firms, according to the criterion above. The study indicated following statements: - The knowledge, generated trough the collaboration develops the service offer. The firms that has been specialized trough the collaboration has harder to generate gross sales growth / Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, VT 2006 Examinator: Stig G Johansson Nyckelord: Tjänsteföretag, samarbete, kunderbjudande, kunskap, kunskapsintensiv Den statliga myndigheten Nutek presenterade siffror under år 2005 som visade på att tjänstesektorn i Sverige för första gången är större än industrisektorn. Den typ av företag som utvecklas mest är främst småföretag utan anställda. Aktualiteten av att undersöka hur dessa små tjänsteföretag kan utvecklas ligger därför till grund för denna uppsats, liksom vårt intresse för marknadsstrategiska val. Antalet strategiska val för små tjänsteföretag är många. De små företagens storlek ger dem fördelar att lätt kunna anpassa sig till omvärlden, men medför även en sårbarhet. Många tjänsteföretag ser därför ett samarbete med såväl kunder som potentiella konkurrenter som ett sätt att bli mindre sårbara, men även för att utvecklas. Vi vill därför i denna uppsats visa på en djupare förståelse om vad som sker i det enskilda företaget då det ingår i ett samarbete av en imaginär karaktär. Vi har som utgångspunkt frågeställningen: Hur påverkar den imaginära samarbetsformen kunskapens, kunderbjudandets och omsättningens utveckling hos den enskilda företagaren? För att kunna svara på frågan har vi studerat förhållandet mellan kunderbjudandet och kunskapens utveckling i små kunskapsintensiva tjänsteföretag då de ingått i ett imaginärt samarbete. Vi har utgått ifrån att testa Hedbergs (1994, 2002) och Normanns (1995, 2001) teorier vilka även ligger till grund för vår empiriska studie. Empirin bygger på tio intervjuer med småföretagare vilka gått den ovan beskrivna vägen till mötes. Vi har genom studien bland annat kommit fram till:  Att den genom samarbetet genererade kunskapen, utvecklar kunderbjudandet.  Att de specialiserade företagen har svårare att generera ekonomisk tillväxt genom det imaginära samarbetet.

Lean är en filosofi för att effektivisera organisationer och härstammar från industrin i Japan då produktionen av Toyota skulle effektiviseras för att kunna konkurera med Ford. Detta har senare blivit ett populärt arbetssätt världen över. Idag har Lean även börjat användas inom tjänstesektorn där den blivit ett allt populärare. Det är omtalat huruvida Lean passa in i tjänstesektorn eller inte och hur den skall användas där. Det finns mycket forskning inom Lean men studierna inom tjänstesektorn är betydligt färre. Studien kommer att se till hur Lean används inom tre tjänsteföretag. Denna studie är intressant då det är ett aktuellt ämne inom såväl forskning som inom näringsliver så många företag kommer att stå inför dessa förändringar. Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur tre tjänsteföretag inom tre olika branscher tillämpar Lean i praktiken. I studien görs en kvalitativ fallstudie vilket innebär att förståelse och beskrivning är det centrala för hur Lean används i de tre fallföretagen. Primärdatan består av intervjuer från en respondent i respektive företag och sekundärdatan av tidigare studier och rapporter samt litteratur. När Lean används är det viktigaste att hela företaget ska genomsyras av ett visst tankesätt och att alla strävar mot samma mål om ständig förbättring. Att det är tjänsteföretag påverkar inte möjligheten att tillämpa Lean men det blir svårare att planera då de har med människor att göra, personal som kunder. I samtliga tre företag har produktiviteten ökat som följd av Lean eftersom ledtider har kunnat förkortas, rätt saker görs rätt och planering samt information hanteras på ett effektivt och strukturerat sätt. / Lean is a philosophy to streamline organizations and originate from the industry in Japan, when the production of Toyota were about to be streamlined to be able to compete with Ford. This has subsequently become a popular approach worldwide. Today, Lean has also begun to be used in service companies where it has become increasingly popular. It has been discussed whether Lean fit into the service sector or not and how to use it there. There is much research within Lean but studies in the service sector are fewer. This study will examine how lean is used in three service companies. This study is interesting because it is a current topic in both research and in industry as many companies will face these changes. The purpose of this study is to study and describe how three service companies, in three different industries, put Lean into practice. The study is a qualitative case study which means that understanding and description is the key to how Lean is used in the three case companies. The primary data consists of interviews from one respondent in each company and the secondary data consists of previous studies and reports, and literature. When Lean is used, it is important that the whole enterprise is imbued with a certain mindset, and that everyone is working towards the same goal of continuous improvement. That they are service companies does not affect the applicability of Lean but it becomes more difficult to plan since they are dealing with people, staff and customers. In all three companies, productivity has increased as a result of Lean since the lead times have been shortened, the right things are done properly and planning and information is handled in an efficient and structured manner.

<p>Abstract</p><p>Bachelor Thesis, School of Economics at Vaxjo university</p><p>Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, Spring 2006</p><p>Authors: Jens Asp, Vivianne Holmer, Carl-Marcus Wahlstrom</p><p>Examiner: Stig G Johansson</p><p>Keywords: Services, cooperation, collaboration, customer offer, knowledge</p><p>Title: Service firms in collaboration – A study of the development of small service firms in collaboration</p><p>Nutek presented numbers during year 2005 witched show that the Swedish service sector, for the first time ever, was greater than the industrial sector. The kind of firms that develop most is small service firms without employees. The topic of interest in this bachelor thesis is to study how this kind of firms can develop. There is a great number of strategic options for firms to choose. The advantage for small service firms is their capability that they easily can adapt to the environment, but it also involve a vulnerability. For service firms, collaboration is an option to get less vulnerable but also a way to develop. In this study we want to get greater understanding of what happens in the single service firm when they collaborate whit other service firms in an imaginary (virtual) organization. Our question in this theses is:</p><p>- In witch way do the imaginary organization affect the knowledge, the offer and the gross sales development in the single service firm?</p><p>To answer this question, we have studied the relation of the service offer and the knowledge development in small knowledge service firms who collaborate trough an imaginary organization.</p><p>Our theoretical framework is based on Hedberg (1994, 2002) and Normann (1995, 2001). The theoretical framework is also the base of our empirical study. We have accomplished ten interviews with small service firms, according to the criterion above.</p><p>The study indicated following statements:</p><p>- The knowledge, generated trough the collaboration develops the service offer.</p><p>The firms that has been specialized trough the collaboration has harder to generate gross sales growth</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi</p><p>Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, VT 2006</p><p>Examinator: Stig G Johansson</p><p>Nyckelord: Tjänsteföretag, samarbete, kunderbjudande, kunskap, kunskapsintensiv</p><p>Den statliga myndigheten Nutek presenterade siffror under år 2005 som visade på att tjänstesektorn i Sverige för första gången är större än industrisektorn. Den typ av företag som utvecklas mest är främst småföretag utan anställda. Aktualiteten av att undersöka hur dessa små tjänsteföretag kan utvecklas ligger därför till grund för denna uppsats, liksom vårt intresse för marknadsstrategiska val. Antalet strategiska val för små tjänsteföretag är många. De små företagens storlek ger dem fördelar att lätt kunna anpassa sig till omvärlden, men medför även en sårbarhet. Många tjänsteföretag ser därför ett samarbete med såväl kunder som potentiella konkurrenter som ett sätt att bli mindre sårbara, men även för att utvecklas. Vi vill därför i denna uppsats visa på en djupare förståelse om vad som sker i det enskilda företaget då det ingår i ett samarbete av en imaginär karaktär. Vi har som utgångspunkt frågeställningen: Hur påverkar den imaginära samarbetsformen kunskapens, kunderbjudandets och omsättningens utveckling hos den enskilda företagaren? För att kunna svara på frågan har vi studerat förhållandet mellan kunderbjudandet och kunskapens utveckling i små kunskapsintensiva tjänsteföretag då de ingått i ett imaginärt samarbete.</p><p>Vi har utgått ifrån att testa Hedbergs (1994, 2002) och Normanns (1995, 2001) teorier vilka även ligger till grund för vår empiriska studie. Empirin bygger på tio intervjuer med småföretagare vilka gått den ovan beskrivna vägen till mötes. Vi har genom studien bland annat kommit fram till:</p><p> Att den genom samarbetet genererade kunskapen, utvecklar kunderbjudandet.</p><p> Att de specialiserade företagen har svårare att generera ekonomisk tillväxt genom det imaginära samarbetet.</p>

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.