Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnader och likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket? Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärka varumärket samt identifiera skillnader och likheter mellan tjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter. En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatan samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen baseras på vår modifierade undersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrån befintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring. Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet och intervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfte att stärka varumärket. Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring. Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genom att kunden involveras i arrangemanget och att sponsringen kombineras med andra marknadsföringsaktiviteter.

When managing the quality of a service producing industry’s products, the industry faces greater challenges than the manufacturing industries do. Today’s globalization puts further pressure on service producing companies around the world to work at their absolute maximum. So, how do service producing companies work to manage quality? In this essay the writers take a deeper look at the travel agency Ving, part of My Travel Northern Europe. The aim is to compare Ving’s quality management process with the standards set by the Swedish Institute for Quality, SIQ. To be able to do a comparison the writers used SIQ’s core values and applied them on Ving’s work with quality management. The results show that Ving has a corporate vision and an extensive plan on how to manage quality throughout all the different levels of the company. Taken together, Ving use plans and a quality management process similar to those recommended by SIQ.

Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget. För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv. Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag. Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet. Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har.

Datum: 09-03-05 Författare: Kinaret, Sofia Åkesdotter, Catarina Nivå/utbildning: C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning) Handledare: Per Nordström Titel: Personalen, företagets främsta resurs? – En studie om humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretag Problem: Vilken betydelse har humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvärv. Metod: Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring humankapital och företagsvärdering. Resultat/slutsatser: Av denna studie har vi lärt oss att humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna. Vid mindre förvärv bildar man sig, något oväntat, ofta en uppfattning om humankapitalets värde genom att använda magkänslan. Fokus läggs också på att utvärdera riskerna med att ta över personalen, men detta innebär oftast att man försöker sammansmälta företagens olika kulturer samt integrera personalen efter förvärvet. Sökord: Humankapital, tjänsteföretag, företagsvärdering, personal Omfång, sidor: 48 sidor exklusive referenser och bilagor Antal ref/källor: 17

Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmäklarföretag i Gävle. Vi ville skapa en förståelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mäklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var därför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som påverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmäklare i Gävle. Metod: En kvalitativ forskningsmetod valdes på grund av att organisationskultur är något abstrakt och som snarare ska upplevas än mätas. Primärdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundärdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vår data genom meningskategorisering och meningskoncentrering. Detta för att sammanfatta och få fram det mest väsentliga från intervjuerna. Därefter har empirin jämförts samt analyserats med redan nämnd samt för uppsatsen ny teori. Vi har slutligen skapat en organisationskultursmodell anpassad efter fastighetsmäklarbranschen i Gävle. Resultat & slutsats: De viktigaste faktorerna för att skapa en god organisationskultur är: god gemenskap, bra ledarskap, ”frihet under ansvar” och rätt utrustade lokaler. Edgar Scheins grundläggande antaganden, som framförs i teoriavsnittet, ska enligt vår mening rotas centralt hos huvudkontoret medan de gemensamma värderingarna och artefakterna växer fram på det lokala kontoret.

Syfte: Syftet är att få fram vad bankerna tittar på vid en kreditbedömning. Skiljer sig kreditbedömningsprocessen åt om det är ett företag som har tillgångar mot ett som generellt inte har tillgångar, i det här fallet kunskapsföretag. Vilka är de viktigaste faktorerna i en kreditbedömning? Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra olika bankkontor i Gävle. Efter intervjuerna har data renskrivits direkt och skickats ut till respondenterna för godkännande. Det godkända materialet har sedan sammanställts. Teorin har samlats in via litteratur och vetenskapliga artiklar. Empiri och teori har sen analyserats för att se om det finns likheter och skillnader inom områdena. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att bankerna har samma kreditbedömningsprocess för kunskapsföretag som för andra företag. Resultaten visar också att nyckeltalen jämför olika referensmått beroende på bransch. Inga speciella nyckeltal granskas för kunskapsföretag vilket gör att humankapitalet blir svårbelyst. Trots att marknaden för kunskapsintensiva företag är på uppgång verkar inte bankerna ha något behov av att anpassa kreditbedömningsprocessen eftersom kreditbehovet för företagsgruppen generellt är lågt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se om kunskapsföretagen har fortsatt att öka. Det skulle också vara intressant att se om bankerna ändrar sin kreditbedömningsprocess i framtiden. Uppsatsens bidrag: Bankernas tillvägagångssätt i kreditbedömningsprocessen anpassas inte till typen av företag. Nyckeltalen som granskas bedöms utifrån olika referensmått, vilket är en anpassning till bransch, men för kunskapsföretag saknas möjligheten att kunna omvandla värdet av humankapitalet till hårda värden. Detta gör analysen besvärligare och svårare att få konsekvent.

Tjänsteexport är en växande sektor, samtidigt som det är ett relativt outforskat område. Problemet som uppstår vid export av tjänster är att de är så olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte går att applicera. Det är även stor skillnad på olika typer av tjänster. Dessa två problem bidrar till att det är svårt att identifiera de faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag. Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag och hur påverkar de processen? Syftet med denna studie är att analysera komplexiteten kring tjänsteexport genom att beskriva tjänsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess. Analysen ska sedan leda fram till en modell som illustrerar när i processen och hur faktorerna påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag. För den här studien har vi valt att använda oss av kvalitativ strategi med en abduktiv ansats. Uppsatsen bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer med två nätverkande organisationer och fyra företag samt sekundärdata i form av en litteraturstudie. De faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag är tjänstens immateriella natur och att tjänsten produceras och konsumeras samtidigt. Kundens roll i tjänsteproduktionen har också en stor betydelse och att tjänsteföretagen använder beställningsteknologi för att skapa ett tjänsteerbjudande. Marknadsval för export och etableringsform beror på externa omständigheter och även här anpassar företaget sig efter kunden. De relationer som är viktiga är således de med kunderna men själva internationaliseringsprocessen möjliggörs i vissa fall även av samarbeten med andra intressenter som företag eller stater.

No description available.

Effektiviseringsarbete är inget nytt fenomen utan har länge varit viktigt för företag. Ett av de mest kända effektiviseringssystemen utvecklades på Toyota och utifrån det systemet utformades senare begreppet Lean som i korthet handlar om ständiga förbättringar och eliminering av slöseri. Lean är uppbyggt utifrån varuproduktion men har under senare tid även kommit att användas inom tjänstesektorn. Det kan dock diskuteras i hur stor utsträckning Lean går att använda inom tjänsteföretag. Både positiv och negativ kritik vad gäller Lean i tjänsteföretag skapar ett intresse att vidare undersöka hur Lean i tjänstesektorn fungerar i praktiken. Det övergripande syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur konceptet Lean kan användas inom tjänstesektorn. Detta genom att utföra en fallstudie av ett svenskt tjänsteföretag som implementerat ett effektiviseringsprogram uppbyggt utifrån Lean.  Studien ämnar undersöka hur programmet fungerar för arbetet på kontor och huruvida företaget har lyckats med implementering av sitt effektiviseringsprogram. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån teorier om kvalitetsarbete, genom Lean, samt förändringsarbete. Lean består av ett antal olika delar som alla måste vara närvarande och samspela för att ge et framgångsrikt arbetssätt. Förändringsarbete bör ske i flera steg och det finns olika faktorer som förändringsmotstånd kan bero på och behandlas utifrån. Kvalitetsarbete och förändringsarbete utgör en stomme för studiens utformning och bildar två teman, företagets arbetssätt och förändringsarbete, för behandling av empiriskt material och analys. En fallstudie med kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. Företagets effektiviseringsprogram består av fyra hörnstenar som täcker in de teoretiska delarna av Lean, vilket tyder på att det borde vara framgångsrikt. Intervjuerna har också visat att programmet fungerar bra att arbeta efter men att det har vissa brister. Respondenterna uppger att programmet, som inneburit ett större antal möten, är tidsödande samt att målen är något för säljinriktade. Möjligen har programmet också lett till en rädsla hos medarbetarna att uttrycka sin verkliga åsikt eftersom Lean kräver en samstämmig inställning i organisationen. Studien har visat att implementeringen av programmet varit lyckad, vilket också bekräftas av respondenterna på kontorsnivå. Då visst motstånd ändå kunnat identifieras skulle dock kunna vara ett tecken på att implementeringen skulle kunna ha genomförts på ett bättre sätt. Att företaget benämner implementeringen av programmet som transformering är uppseendeväckande eftersom ordet transformering kan uppfattas som starkt, men samtidigt är ordet vanligt förekommande vid implementering av Lean vilket antas vara orsaken till ordvalet. De slutsatser som kunnat dras, utifrån den genomförda fallstudien, om Lean i tjänsteföretag är att de traditionella Lean-principerna bör kompletteras med ytterligare delar. Coachning av medarbetarna och kompetensutveckling är väsentligt för arbetet i tjänsteföretag då medarbetarnas kompetens är avgörande för tjänstens kvalitet och då någon kvalitetsgranskning innan leverans inte är möjlig hos tjänsten.

Service branding is a subject that has been excluded from the traditional branding theory. Our main purpose with this paper is to distinguish what characterizes service branding. To do this, we have looked in to both service marketing theory as well as branding theory. We have also looked at the existing theory concerning service branding. Six qualitative interviews have been performed to explain what characterizes service branding. The result of this paper is presented through four main components of service branding. These are: the interactive marketing and the brand, the servicescape and the brand, costumer relations and the brand and the brand internal within the organization.