Syftet med arbetet var att undersöka när och varför problem med tonhållning i körsånguppkommer, samt hur jag som körledare och dirigent kan lösa detta genom arbete medintonation och gestik. Idén till arbetet grundade sig i att jag har upplevt att många kördirigenter har bristandekunskap i hur de kan hjälpa kören med intonation och att hålla ton. Jag har med en vokalensemble bestående av 17 sångare instuderat fem körverk, valdaför att av olika anledningar vara svåra att hålla ton i, mot bakgrund från litteratur ochintervjuer jag genomfört. Jag har provat och utvärderat metoder för att hjälpa kören atthålla ton, både som repetitör och som dirigent under konsert. Arbetet ledde till en konsert i Studio Acusticum och har gjort mig uppmärksam på attden största nyckeln till att hålla ton är att ensemblen är överens om parametrar somexempelvis konsonantplacering och att de sjunger med samma vokalfärg.

This study examines two important factors for the conception Auditory Streaming defined by Bregman, pitch and localization. By removing one or two of these factors as possible identifiers to separate sound sources, the importance of each of them and the combined effect of reducing both of them will be studied. Stimuli with combinations of two-syllable words were presented simultaneously in speakers to subjects and the number of correct identifications was measured. In one category of stimuli speech melody was removed and replaced with a monotonous pitch, equal for all words. One category had all words presented from one speaker only. Significant effect regarding the success of identification was found for both investigated factors as well as for interaction them in between. The study shows that removal of differences in pitch or spatial origin between voices lessens our ability to identify the word content. The results go well in line with earlier studies and common theories, the Cocktail party effect among others. / Validerat; 20111115 (anonymous)

Det finns idag ingen vedertagen teori för hur sonifiering ska utformas för att låta behagligt. Denna studie syftar till att utröna vad som anses vara ett behagligt ljud utifrån två parametrar: tonhöjdsförändring och låg- eller högpassfiltrering. Studien är en del av projektet Sonification of Goods in Stores [19]. För att undersöka denna frågeställning skapades ett webb-baserat test. 41 personer deltog i testet och reglerade parametrarna tonhöjdsförändring och låg-eller högpassfiltrering för att anpassa två olika grundljud till att upplevas så behagligt som möjligt. Testpersonerna fick sedan upprepa proceduren för att anpassa två obehagliga ljud, och slutligen för att anpassa två behagliga ljud ännu en gång. Testpersonerna fick även uppge personliga data som kunde användas för att analysera om det fanns skillnader mellan olika grupper och vad de ansåg vara behagligt. Deltagarna fick utöver detta ange sitt emotionella tillstånd vid ett flertal tillfällen under testets gång för att ljudens påverkan på deltagarna skulle kunna mätas. Resultatet av studien visade att sänkt tonhöjd och applicerat lågpassfilter var gemensamma faktorer för vad som ansågs vara ett behagligt ljud, det vill säga att ljuden spelades med lägre tonhöjd än grundljudet och med dovare klangfärg. Detta i kontrast till vad som ansågs vara obehagliga ljud där applicerat högpassfilter var gemensamt. Resultatet visade ingen korrelation mellan vad som ansågs behagligt och attribut hos deltagarna såsom kön, ålder, musikalisk bakgrund och vilken typ av hörlurar som används. Resultatet förväntas ge användbara insikter för projektet där ett behagligt ljud är önskvärt för en lyckad användning av sonifiering. / Today, there is no applied theory for how sonification should be designed to sound pleasant. This report intends to address this and find answers to what is considered a pleasant sound based on the parameters: pitch shift and low-or highpass filtering. The study is part of the project Sonification of Goods in Stores [19]. To investigate this area, a website with a test has been created. 41 persons participated in the test and regulated the parameters pitch shift and low-or highpass filtering to adjust two given original sounds to be experienced as pleasant as possible. The test persons then repeated the procedure to adjust two unpleasant sounds, and finally once more to adjust two pleasant sounds. Furthermore, the test persons provided personal information that could be used to analyze whether there were differences between different groups and what they considered to be pleasant. The participants also stated their emotional state on several occasions during the test so that the impact of the sounds on the participants could be measured. The results of the study showed that lowered pitch and applied lowpass filter were common factors for what was considered a pleasant sound. In other words, the sounds were played with a lower pitch than the original sound and with a duller timbre. This in contrast with what was considered unpleasant sounds where an applied high-pass filter was common. The results showed no correlation between what was considered a pleasant sound and attributes of the participants such as gender, age, musical background and the type of headphones used. The result is expected to provide useful insights for the project where a pleasant sound is desirable for a successful use of sonification.

Denna studie har som syfte att undersöka varför körer sjunker, framför allt på körstycket There is an Old Belief skrivet av engelska kompositören Hubert Parry. Genom intonationsanalys, repetition med kören Haga Vokalensemble samt analys av en inspelning av verket har detta självständiga arbete kommit fram till att stycket There is an Old Belief sjunker på grund av hur det är skrivet. Frågan varför välintonerade körer sjunker besvaras även genom ett intonationsexperiment med en vokalkvartett. De sjöng fyra intonationsövningar som, ifall de sjungs med renintionation, är designade att antingen sjunka eller stiga. Experimentet visar på att vokalkvartetten hade lättare att sjunka än stiga i tonhöjd. Generellt sätt avvek kvartetten inte på grund av deras tonminne från tonarten. Tonminnet främjades av en större akustik, vilket testades genom att vokalkvartetten fick sjunga övningarna i en akustik med kort och i en med lång efterklang. Denna studie förklarar varför välintonerade körer sjunker när de sjunger stycken som There is an Old Belief på grund av hur de naturligt intonerar vissa ackord. Vidare diskuteras hur detta fenomen är för- och ofördelaktigt beroende på situation. / <p>There Is An Old Belief (ur Songs of Farewell) - Hubert Parry (1848-1918)</p><p>Love Bade Me Welcome - Judith Weir (1954-)</p><p>Gloria (ur Missa Brevis) - Anton Alexis Hallgren (1999-)</p><p></p><p>Ensemble - KMH Vokalensemble: </p><p>Sopran: Sofia Niklasson, Emma Fagerström, Linnéa Bergstam</p><p>Altar: Christiane Højlund, Tove Nilsson, Elias Aaron Johansson</p><p>Tenorer: Love Tronner, Martin Åsander, Szymon Rudzki</p><p>Basar: Adam Jondelius, Ove Pettersson, André Hasselgren</p><p>Dirigent: Anton Alexis Hallgren</p><p></p><p>.mp3 med inspelning av dessa tre stycken medföljer det skriftliga examensarbetet. Inspelningen är från min examenskonsert i Kungasalen. </p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan är starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar på ett linjärt förhållande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivån (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 män som producerade ett stort antal mätdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mättes med ballong i esofagus. Tanaka &amp; Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 män på tre ljudnivåer på bekväm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka. Subglottalt tryck uppmättes med pletysmograf, med försökspersonen sittandes i lufttät box. Pressad fonation karaktäriseras av ett högt subglottalt tryck och en förhållandevis låg SPL, så sambandet mellan tryck och SPL torde påverkas av glottal adduktion och troligen också av tonhöjd. Därför borde normativa data från röstfriska personer vara av intresse. I denna studie producerade 16 kvinnor och 15 män sekvenser av stavelsen [pæ] på fyra tonhöjder, jämnt fördelade över en oktav. Regressionsanalys användes för att approximera sambandet mellan SPL och logaritmen av subglottalt tryck samt för att beräkna genomsnittlig SPL-ökning för dubblat subglottalt tryck och beräknad SPL vid 10 cm H2O. Resultatet visar som väntat ett mycket starkt samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivån, med en korrelationskoefficient på 0.835 respektive 0.826 för kvinnor respektive män. En fördubbling av subglottalt tryck gav en genomsnittlig SPL-ökning av 11,5 dB (SD 3.8) för kvinnor och 10,0 dB (SD 2,7) för män. Skillnaden mellan kvinnor och män var här signifikant, vilket ger stöd för att använda separativa normativa värden för kvinnor och män. Genomsnittlig beräknad nivå vid 10 cm H2O var 83,6 dB (SD 3,9) för kvinnor och 82,2 dB (SD 4,6) för män beräknat till 15 cm mikrofonavstånd. Sambandet mellan subglottalt tryck och SPL skiljde sig en aning beroende på tonhöjd, men skillnaden var ej signifikant. Trots de relativt höga standardavvikelserna tyder resultatet på att det vore värt att studera i vad mån avvikelser från de potentiellt normativa värdena skulle kunna vara tecken på någon slags fonatorisk dysfunktion. / The purpose of this study was to examine the relationship between subglottal pressure and sound pressure level (SPL), and to study the importance of gender and fundamental frequency in this relationship. Vocal loudness is strongly dependent on subglottal pressure. The relation between them has been analyzed in several investigations, all showing a linear relationship between the SPL and the log of the pressure. For example, Schutte (1980) analyzed the relation in 21 female and 24 male subjects who produced a great number of samples at different degrees of vocal loudness and at the subjects’ preferred pitch. Pressure was measured by means of an esophageal balloon. Tanaka and Gould (1982) analyzed 10 subjects each producing vowels at three loudness levels at comfortable pitch. Pressure data were obtained from a plethysmograph, with the subject sitting in an airtight box. Pressed phonation is characterized by a high subglottal pressure producing a comparatively low SPL, so hence the pressure – SPL relationship would be affected by glottal adduction and possibly also by F0. Therefore normative data from healthy voices should be of interest. In the present study 16 female and 15 male normal voices were asked to produce diminuendo and crescendo sequences of the syllable [pæ] at four pitches, equidistantly spaced within an octave. Trendlines were used to approximate the relation between SPL and the log of subglottal pressure. The resulting regression equations were used to calculate the average SPL increase for doubling of pressure and the SPL produced by a pressure of 10 cm H2O. The results showed an average correlation coefficient of 0.835 and 0.826 for female and male subjects. A doubled pressure produced an SPL increase of 11.5 dB (SD 3.8) and 10.0 dB (SD 2.7) for the female and the male voices. The difference between female and male voices was significant, which supports use of separate normative values for female and male voices. On average, a subglottal pressure of 10 cm H2O produced an SPL @ 0.15 m of 83.6 dB (SD 3.9) and 82.2 dB (SD 4.6) for the female and the male voices. The relationship between subglottal pressure and SPL depended somewhat on fundamental frequency, but the difference was not significant. In spite of the relatively high standard errors the results indicate that it would be worth to study in what extent differences from the potentially normative values of this study may be a sign of some sort of phonatory dysfunction.