The main aim of this Degree Project was to investigate the role of social media for women’s rights movements in Ethiopia, specifically for the #MeTooEthiopia movement, and whether utilising social media in their operations and mobilisations has enhanced the movements’ ability to raise awareness and challenge traditional gender norms. The research was investigated through the lens of digital activism and via the logic of connective action, by utilising in-depth semi-structured interviews with women’s rights activists in Ethiopia and overseas and undertaking a review of the #MeTooEthiopia movement social media platforms. Through the interviews, it was possible to identify numerous benefits and challenges relating to the country-specific cultural, social and economic context that women’s rights movements in Ethiopia have to operate in. For the #MeTooEthiopia movement specifically, operating an international movement within this context has been challenging, however due to its ability to diversify and adopt to both new and traditional communication technologies, the movement has been able to sustain its momentum and remain active in their attempt to raise awareness and challenge traditional gender norms. The findings also demonstrate that for contemporary women’s rights movements in Ethiopia, raising awareness and bringing along attitudinal change cannot be accomplished by only utilising new technologies. Rather, it is necessary to combine activism via social media with traditional forms of communication, including face-to-face meetings, to be able to have a reach across the wider society.

The working life has changed through a new way of working that is more flexible in both spatially and temporally. This flexibility can bring both opportunities and challenges for employees. The essay examines flexible work from a gender perspective with the aim of describing how men and women experience opportunities and challenges within flexible work and analyze if and how these experiences differ between men and women from a work-life-balance perspective, and then analyze whether the flexible work reinforces or challenges traditional gender norms. The following research questions form the basis for fulfilling the purpose of the essay: How do men and women experience opportunities and challenges within flexible work? How does the experience of flexible work differ between men and women from a work-life balance perspective? How does flexible work reinforce/challenge traditional gender norms? The empirical material has been collected through a qualitative research method, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women from the same organization. The results showed that both women and men generally had a positive attitude towards spatial and temporal flexibility. Women express to a greater extent than men that flexible work enables a satisfactory balance between work and private life. Respondents did not experience that traditional gender norms were reinforced by flexible work in their own organization, rather that flexible work can challenge expectations placed on women and men in various ways. However, most agree that traditional gender norms still exist in society and that they could have been reinforced by flexible work. The result in the essay shows an ambiguity that shows that flexible work in relation to traditional gender norms can be more complex than previously thought. / Arbetslivet har förändrats genom ett nytt arbetssätt som är mer flexibelt i både tid och rum. Denna flexibilitet kan medföra både möjligheter och utmaningar för medarbetarna. Uppsatsen undersöker flexibelt arbete utifrån ett genusperspektiv där syftet är att beskriva hur män och kvinnor upplever möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet och analysera om och hur dessa upplevelser skiljer sig mellan män och kvinnor utifrån ett work-life-balance perspektiv, för att sedan analyseras om det flexibla arbetet förstärker eller utmanar traditionella könsnormer. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla uppsatsens syfte: Hur upplever män och kvinnor möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet? Hur skiljer sig män och kvinnors erfarenhet av flexibelt arbete utifrån ett work-life-balance perspektiv? Hur förstärker/utmanar det flexibla arbetet traditionella könsnormer?  Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer utförts med fem män och fem kvinnor från samma organisation. Resultatet visade att både kvinnor och män generellt sett har en positiv inställning till den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. Kvinnorna uttrycker i högre utsträckning än männen att det flexibla arbetet möjliggör en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv. Respondenterna upplevde inte att de traditionella könsnormerna förstärks av det flexibla arbetet i den egna organisationen, utan snarare att det flexibla arbetet på flera sätt kan utmana de förväntningar som finns på kvinnor och män. Däremot är de flesta överens om att de traditionella könsnormerna fortfarande existerar i samhället och de tror även att dessa hade kunnat förstärkas av det flexibla arbetet. Resultatet i uppsatsen visar på en tvetydighet vilket betyder att flexibelt arbete i relation till traditionella könsnormer kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.

The Swedish pre-school has a mission to create an equal and egalitarianeducation where the gender norms in society are challenged. The inspirationto do this study, came from how I have experienced that preschool teacherstalked to children differently depending on the children ́s biological sexduring my workplace-based education and by that were doing genderreproducing traditional gender norms. The purpose of this study is to provideexamples of how stereotypical notions of gender are created or counteredwhen preschool teachers comment on or interact with children's free play.The study rests on the norm-critical perspective and qualitative observations.The collected empirical material was documented as notes during theobservations. The result shows that there is a wide spread in how preschoolteachers express themselves and act in relation to the children. How gender ismade depends on the situation and how a pre-school teacher acts isdepending on their norm-critical competence. The conclusion of this studyshows that work with gender and equality needs to be given space and jointdiscussions and reflections are necessary to fulfill the Swedish NationalAgency for Education's mission / Förskolan i Sverige har som uppdrag att skapa en jämställd och en jämlikutbildning där könsnormerna i samhället utmanas. Inspirationen till den härstudien kom från hur jag har upplevt att förskollärare pratade med barn olikaberoende på barnens biologiska kön under min arbetsplatsförlagda utbildningoch därigenom gjordes kön utifrån normativa föreställningar. Syftet meddenna studie är att ge exempel på hur stereotypa föreställningar om könskapas eller motverkas när pedagoger i förskolan kommenterar ellerinteragerar med barns fria lekStudien vilar på det normkritiska perspektivet och kvalitativa observationer.Det insamlade empiriska materialet dokumenterades genom anteckningarunder observationerna. Resultatet visar att det finns en stor spridning i hurförskollärare uttrycker sig och agerar i relation till barnen. Hur kön görs berorpå situationen och hur en förskollärare agerar beror på deras normkritiskakompetens. Slutsatsen av denna studie visar att arbetet med genus ochjämställdhet behöver ges utrymme och gemensamma diskussioner ochreflektioner är nödvändiga för att uppfylla Skolverkets uppdrag.