Bakgrund: Anestesisjuksköterskans främsta uppgift vid traumalarm är att säkra fria luftvägar. Hur anestesisjuksköterskor hanterar dessa situationer är individuellt och vårdandet ställer krav på teamarbete, tydlig kommunikation, ledarskap och möjlighet till debriefing. Tidigare forskning visar att dessa element är viktiga för att skydda patientsäkerheten under traumalarm. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning och hur de hanterar dessa situationer. Metod: Kvalitativ ansats med beskrivande design. Ändamålsenligt urval har använts för att inkludera tio anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; Trygghet i yrkesprofessionen, Teamarbetes betydelse och Debriefing och beskrivna under åtta subkategorier; Att känna sig mentalt förberedd, Att känna trygghet i yrkesrollen, Att behålla lugnet, Att ha ett koncept att följa, Att ha ett tydligt ledarskap, Att ha en tydlig kommunikation, Att få prata med kollegor och att få återkoppling på sin insats, vilka speglade anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning samt hur de hanterade dessa situationer. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna beskrev en mental trygghet i yrkesrollen baserad på tidigare erfarenheter. Teamarbete och tydlig kommunikation var viktigt för samarbetet vid traumalarm. Otydligt ledarskap och brist på struktur bidrog till minskat samarbete. Det framkom även att debriefing med kollegor var betydelsefullt. Formell debriefing och mer tid för återkoppling och traumateamövningar efterfrågades. / Background: The main task of nurse anaesthetists during trauma calls is to secure the patients airway. How they experience and handle these situations are individual and depend on teamwork, communication, leadership and the possibility for debriefing. Previous studies have shown that these elements are of importance to ensure patient safety during trauma calls. Aim: To describe nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls on the emergency room and how they cope with these situations. Method: Qualitative approach and descriptive design was used. Ten nurse anaesthetists from two hospitals in the middle part of Sweden were included. Data were collected through semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. Findings: Based on the data collected three main categories emerged; Confident in the profession, The role of teamwork and Debriefing. These categories were described in eight subcategories; To be mentally prepared, To feel confident in the profession, To keep calm, To have a concept to follow, To have clear leadership, To have direct communication, To talk with colleagues and To get feedback on their efforts. These reflected nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls in the emergency room and how they manage these situations. Conclusion: The nurse anaesthetists described mental confidence in the profession based on previous experience. Teamwork and communication was of importance for the cooperation in the emergency room, while unclear leadership and lack of structure contributed to less collaboration. It also emerged that debriefing with colleagues were of importance. Formal debriefing and more time for feedback were demanded.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen tusentals människor av trauman. Beroende på skademekanism och verkliga skador som patienten ådragit sig aktiveras ett traumalarm utifrån de nationella traumalarmskriterierna. Vid nivå 1 larm sammankommer ett fullskalig traumateam där intensivvårdssjuksköterskan blir delaktig. Intensivvårdssjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet av att vårda kritiskt sjuka och skadade patienter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda trauma 1 patienter på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ metod användes med ett strategiskt urval för att finna informanter. Tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes. En kvalitativ innehållsanalys på latent nivå användes för att analysera data. Resultat: Består av tre teman, Upplevelser innan, under och efter traumaomhändertagandet, följsamhet i traumaomhändetagandet och att vara förberedd. Att som intensivvårdssjuksköterska gå på traumalarm innebär olika känslor innan, under och efter traumaomhändertagandet. Skillnaden i arbetet mellan IVA och akutrummet. Hur det är att vara delaktig i teamet, upplevelser att vara med och följa patienten. Yrkeserfarenhet, simulering och utbildning påverkar intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av omhändertagandet. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter av att vårda traumanivå 1 patienter på akutmottagningen. Det är associerat med både positiva och negativa känslor och tankar. Det är fördelaktigt med utbildning och övning vid vårdandet av patienter med trauma. / Background: Thousands of people suffer every year from trauma in Sweden. Due to damage mechanism and actual damage the patient suffers from is a trauma call activated through the national trauma criteria. In case of a level one trauma call a trauma team assembles that intensive care nurse becomes participants. The intensive care nurse has knowledge and experience in caring for critical and injured patients. Purpose: The purpose of the study was to investigate intensive care nurses' experiences of caring for trauma 1 patients in the emergency department. Method: A qualitative method was used with a strategic selection to find informants and 12 semi-structured interviews were conducted. A manifest level of qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: Consists of three themes; experiences before, during and after trauma call, compliance in trauma care and being prepared. As an intensive care nurse, going to the trauma call involves different emotions before, during and after trauma care. The difference in work between the ICU and the emergency room. What it is like to be part of the team, experiences of being with and following the patient. Professional experience, simulation and training influence intensive care nurses' experiences of care. Conclusion: Intensive care nurses have different experiences of caring for trauma level 1 patients in the emergency department. It is associated with both positive and negative feelings and thoughts. Education and practice in the care of patients with trauma is beneficial.