Global ETD Search

1	Flyktingbarn i skolan - Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass Kjellén, Lisa January 2009 (has links) Titel: Flykting barn i skolan – Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa KjellénDenna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9. För att kunna undersöka på vilket sätt de undervisar och bemöter barnen har jag även observerad deras arbetssätt i klassrummet. Att arbeta som lärare i en förberedelseklass innebär att hitta strategier och tillvägagångssätt för att överbrygga bristen på ett gemensamt språk och kulturella skillnader i undervisningen. De barn läraren möter i förberedelseklassen och dess familjer har ibland varit med om upplevelser av krig och förföljelse vilket inverkar på både barnet beteende i skolan. Att föräldrar mår psykiskt dåligt innebär att de inte alltid orkar vara en stöttande förälder, därför blir läraren betydelsefull för barnet och någon som kan bekräfta och stödja barnet i deras nya tillvaro. Den forskningslitteratur jag har använt ger en bra sammanfattande bild av vad det innebär att vara flykting och den problematik som det kan innebära. De teorier jag använt mig av när det handlar barns språkutveckling är Cummins teori om andraspråkelevers kunskapsinlärning och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Frågeställningar:•Vilka faktorer påverkar pedagogernas arbete med flyktingbarn i förberedelseklass?•Vilka strategier utvecklar pedagogerna för att möta dessa barn? / Title: Refugee children at school- Teacher´s attitude in preparations class flyktingbarn förberedelsklass traumatiska upplevelser kulturella skillnader Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
3	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

1

Page generated in 0.0912 seconds