Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra. Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion. Lärarna använde sig av ett varierat läsmaterial där såväl skönlitteratur som läromedel blev en central del i undervisningen. Litteraturen används även den på ett varierat sätt såsom i form av parläsning, högläsning och tyst enskild läsning. Gällande samtal fann vi att det sällan samtalas om det lästa, utan istället runtomkring läsningen.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta. Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan. Majoriteten av eleverna förbättrade sina resultat efter tabellträningen. Det framkom vid intervjuerna att både det eleverna tyckte var roligast att tabellträna med och som de ansåg lära sig bäst med var datorn.

Inaug.-d-ss.--Königsberg. / Cover title. Lebenslauf. Described in the Catalogus codicum manuscriptorum of G. Lami as: Novella Di tre giovani amanti Cod:Car: in 4" 2975. "Das kapitel iv ('Das motiv der rache der geprellten liebhaber') erscheint ... in der 'Zeitschrift der Vereins für volkskunde.' ... 1914." Omitted from this work. "Kapitel v. Text": p. 44-64. "Literaturnachweis": p. 65-72.

No description available.

Inaug.-d-ss.--Königsberg. / Cover title. Lebenslauf. Described in the Catalogus codicum manuscriptorum of G. Lami as: Novella Di tre giovani amanti Cod:Car: in 4" 2975. "Das kapitel iv ('Das motiv der rache der geprellten liebhaber') erscheint ... in der 'Zeitschrift der Vereins für volkskunde.' ... 1914." Omitted from this work. "Kapitel v. Text": p. 44-64. "Literaturnachweis": p. 65-72.

Denna studie har undersökt vilket innehåll som blir synligt när elever i årskurs tre talarom klimatförändringar, vilka perspektiv såsom oro, hopp och framtidstro somframträder i dessa samtal samt hur eleverna upplever att deras tankar och känslor blirbemötta i undervisningen. Genom en kvalitativ undersökning har diskussioner i femfokusgrupper, med fem elever i varje, genomförts på tre olika skolor i Malmö. Vi hargenom en tematisk analys granskat det empiriska materialet och urskiljt betydelsefullamönster, i relation till våra forskningsfrågor, som vi sammanställt i huvudteman ochunderkategorier. I förhållande till vår första forskningsfråga har resultatet visat att elevertalar om klimatförändringar på lokal samt global nivå. När elever samtalar på lokal nivåassocieras det främst med skräp och utsläpp från fordon. När elever samtalar på globalnivå rör det global uppvärmning samt följder såsom naturkatastrofer och isavsmältning.Resultatet visar att elever har såväl positiva som negativa känslor inför klimatet ochframtiden. Majoriteten av eleverna är oroliga och ett flertal elever uttryckte en storrädsla för att jorden skulle gå under medan vi även mötte elever som beskrev att de varlugna. I relation till vår andra forskningsfråga presenterar resultatet även de olikacopingstrategier vi tyckt oss kunna utröna hos eleverna. Problemfokuserad coping,meningsfokuserad coping samt existentiell coping. Med tredje forskningsfrågan i fokusframkom av vår studie att elever efterfrågar en undervisning där deras tankar ochkänslor bemöts och tas på allvar. Samtliga fokusgrupper uttryckte även en önskan omatt ges utrymme i skolan för att engagera sig i verklighetsförankrade projekt. Vi drarslutsatsen att det är brännande akut att ta itu med våra elevers känslor och tankar kringklimatförändringar, genom didaktiska metoder som vilar på vetenskaplig grund ochbeprövad erfarenhet.

The main topic of this thesis is emotional intelligence. The theoretical part is dedicated to the definition of emotional intelligence and the introduction to the problematic of this phenomenon. There is also a chapter dedicated to a review of emotional intelligence measures and critical assessment of the selected methods. Special focus is given to the approach of Mayer and Salovey. They defined emotional intelligence as the ability to understand, express, use and regulate emotions in self and others. On the base of their theory, they developed a method MSCEIT (Mayer Salovey Caruso Emotional Intelligence Test). The thesis is also reviewing a Bar-On's method and his approach. The purpose of the empirical part of the thesis is to validate the newly developed method TRE (Emotion Recognition Test) which was developed by a team from QED GROUP company. The data from this test and from the golden standard in measuring emotional intelligence - MSCEIT were compared by correlation. The result of the correlation between TRE and MSCEIT showed correlation on a significant level on the sample N = 65. The correlation between TRE and the total score of MSCEIT showed a satisfactory level of convergent validity (r = .249, p = .009). The highest correlation was found between TRE and MSCEIT dimension Using emotions...

Sammanfattning Syftet är att förstå hur tre aktörer nyttjade sin maktposition i sin politiska praktik och förklara varför. Vilka var dessa tre aktörer som hade makt i sekelskiftets politik i Luleå stad och varför hade de denna makt? Vilka frågor drev de och vad var motiven bakom att driva dessa frågor? Hur gick de tillväga för att förverkliga sina ambitioner i Luleå stadsfullmäktige från år 1900-1920? Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys men även kvantitativa inslag kommer att finnas och en deskriptiv metod används för att beskriva källmaterialet. Teorin som används i uppsatsen är en ansats av (ANT) aktörsnätverksteori och politiskt medborgarskap som bygger på H Marshalls essä ”Citizenship and Social class” från år 1950. Uppsatsen forskningsresultat visar att motiven, intressena och agendorna skiljer sig mellan aktörerna, men att politikerna använder den politiska arena för att bygga nätverk som medel för att uppnå sina mål. / Abstract The purpose is to understand how three actors used their power position in their political practice and to explain why. Who was these three actors that used their power in the turn of the century in Luleå city and why did they have this power? Which questions prompted they and what was their motive behind to push these questions? How did they go about to realise their ambitions in Luleå city council from the year 1900-1920? Method that is used in the essay is a qualitative content analysis but also use bits of a quantitative method and one descriptive method is used to describe the source material. The theory used in the essay is a approach of (ANT) Actor-network theory and political citizenship that builds on H Marshall essay”Citizenship and Social class” from the year 1950. The study research results shows that motives, interest and agendas differ between the actors, but that politicians use the political arena to build networks as means to fulfil their goals.

<p>Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet <em>Språkdax 2 </em>och närmare bestämt beståndsdelarna <em>Läsdax 2, Skrivdax 2 </em>och dess lärarhandledning, <em>Lärardax 2</em>. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre.</p><p> </p><p>Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera. För att ta reda på detta har jag intervjuat provkonstruktören för nationella provet i årskurs tre i grundskolan som också försett mig med provmaterialet som jag sedan satt mig in i.</p><p> </p><p>Lärarhandledningen utlovar att läromedlet arbetar mot kursplanernas mål i svenska för årskurs tre, som också är de mål som prövas i nationella provet. Resultatet visar att eleverna får öva på och arbeta med alla mål som prövas i det nationella provet för årskurs tre i grundskolan. Men eleverna kan gå miste om kunskap som prövas i det nationella provet om exempelvis läraren inte följer läromedlets handledning eller väljer bort vissa delar i den. Samtidigt kanske läraren tillgodoser eleverna med denna kunskap på annat sätt.</p>