Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra. Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion. Lärarna använde sig av ett varierat läsmaterial där såväl skönlitteratur som läromedel blev en central del i undervisningen. Litteraturen används även den på ett varierat sätt såsom i form av parläsning, högläsning och tyst enskild läsning. Gällande samtal fann vi att det sällan samtalas om det lästa, utan istället runtomkring läsningen.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta. Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan. Majoriteten av eleverna förbättrade sina resultat efter tabellträningen. Det framkom vid intervjuerna att både det eleverna tyckte var roligast att tabellträna med och som de ansåg lära sig bäst med var datorn.

No description available.

Denna studie har undersökt vilket innehåll som blir synligt när elever i årskurs tre talarom klimatförändringar, vilka perspektiv såsom oro, hopp och framtidstro somframträder i dessa samtal samt hur eleverna upplever att deras tankar och känslor blirbemötta i undervisningen. Genom en kvalitativ undersökning har diskussioner i femfokusgrupper, med fem elever i varje, genomförts på tre olika skolor i Malmö. Vi hargenom en tematisk analys granskat det empiriska materialet och urskiljt betydelsefullamönster, i relation till våra forskningsfrågor, som vi sammanställt i huvudteman ochunderkategorier. I förhållande till vår första forskningsfråga har resultatet visat att elevertalar om klimatförändringar på lokal samt global nivå. När elever samtalar på lokal nivåassocieras det främst med skräp och utsläpp från fordon. När elever samtalar på globalnivå rör det global uppvärmning samt följder såsom naturkatastrofer och isavsmältning.Resultatet visar att elever har såväl positiva som negativa känslor inför klimatet ochframtiden. Majoriteten av eleverna är oroliga och ett flertal elever uttryckte en storrädsla för att jorden skulle gå under medan vi även mötte elever som beskrev att de varlugna. I relation till vår andra forskningsfråga presenterar resultatet även de olikacopingstrategier vi tyckt oss kunna utröna hos eleverna. Problemfokuserad coping,meningsfokuserad coping samt existentiell coping. Med tredje forskningsfrågan i fokusframkom av vår studie att elever efterfrågar en undervisning där deras tankar ochkänslor bemöts och tas på allvar. Samtliga fokusgrupper uttryckte även en önskan omatt ges utrymme i skolan för att engagera sig i verklighetsförankrade projekt. Vi drarslutsatsen att det är brännande akut att ta itu med våra elevers känslor och tankar kringklimatförändringar, genom didaktiska metoder som vilar på vetenskaplig grund ochbeprövad erfarenhet.

<p>Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet <em>Språkdax 2 </em>och närmare bestämt beståndsdelarna <em>Läsdax 2, Skrivdax 2 </em>och dess lärarhandledning, <em>Lärardax 2</em>. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre.</p><p> </p><p>Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera. För att ta reda på detta har jag intervjuat provkonstruktören för nationella provet i årskurs tre i grundskolan som också försett mig med provmaterialet som jag sedan satt mig in i.</p><p> </p><p>Lärarhandledningen utlovar att läromedlet arbetar mot kursplanernas mål i svenska för årskurs tre, som också är de mål som prövas i nationella provet. Resultatet visar att eleverna får öva på och arbeta med alla mål som prövas i det nationella provet för årskurs tre i grundskolan. Men eleverna kan gå miste om kunskap som prövas i det nationella provet om exempelvis läraren inte följer läromedlets handledning eller väljer bort vissa delar i den. Samtidigt kanske läraren tillgodoser eleverna med denna kunskap på annat sätt.</p>

Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet Språkdax 2 och närmare bestämt beståndsdelarna Läsdax 2, Skrivdax 2 och dess lärarhandledning, Lärardax 2. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre.   Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera. För att ta reda på detta har jag intervjuat provkonstruktören för nationella provet i årskurs tre i grundskolan som också försett mig med provmaterialet som jag sedan satt mig in i.   Lärarhandledningen utlovar att läromedlet arbetar mot kursplanernas mål i svenska för årskurs tre, som också är de mål som prövas i nationella provet. Resultatet visar att eleverna får öva på och arbeta med alla mål som prövas i det nationella provet för årskurs tre i grundskolan. Men eleverna kan gå miste om kunskap som prövas i det nationella provet om exempelvis läraren inte följer läromedlets handledning eller väljer bort vissa delar i den. Samtidigt kanske läraren tillgodoser eleverna med denna kunskap på annat sätt.

As environmental change has become a more tangible problem worldwide the need for educating the masses about it has become more urgent than ever. The purpose of this study was to investigate third grade pupils knowledge about- and attitude towards environmental change. Qualitative interviews was held within focus groups. Each focus group consisted of three pupils. Results from the study showed that pupils had underlying knowledge about environmental change, e.g. they had knowledge about carbon dioxide. They did not however have an understanding for what environmental change means which could be seen when they associated climate with general environmental questions. Pupils’ attitudes towards environmental change was mixed. Some pupils had a carefree attitude about it and some pupils showed that they were concerned about what environmental change could result in. The study also showed that Greta Thunberg was a well-known name for the pupils and that her fight against climate change influenced several of them. Lastly recommendations for teaching are discussed and one way to develop students understanding about environmental change is that teachers can implement teaching that relates to environmental change in their regular teaching. / Miljöförändringar har blivit ett allt mer påtagligt problem runt om i världen och med detta har behovet att utbilda människor om miljöförändringar blivit allt mer brådskande. Studiens syfte var att ta reda på vilka kunskaper och attityder till miljöförändringar elever i årskurs-tre har. Kvalitativa intervjuer genomfördes inom fokusgrupper, med tre elever i respektive grupp. Resultatet visar på att eleverna hade bakomliggande kunskaper om miljöförändringar, exempelvis kunskaper om koldioxid. Eleverna hade dock inte en förståelse för vad miljöförändringar innebär, exempelvis associerar de klimat till miljöfrågor i allmänhet. Elevernas attityder till miljöförändringar var av blandad karaktär, vissa elever hade en mer sorglös inställning till miljöförändringar medan andra elever visade upp en oro inför vad miljöförändringarna kan komma att innebära. Resultatet visade även på att Greta Thunberg var ett välkänt namn för eleverna och att hon genom sin kamp mot klimatförändringar influerade flera av eleverna. Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för undervisning och ett sätt att förbättra elevers förståelse för miljöförändringar är att lärare implementerar in undervisning, som relaterar till miljöförändringar i sin ordinarie undervisning.

Studien skall belysa vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till utomhusundervisningen och på vilket sätt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lärande. Jag har skickat ut enkäter till lärare och elever samt intervjuat 6 barn från en skola i Skåne för att ta reda på min undersökning. Undersökningen ledde fram till rätt lika svar både från lärare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen är att det är spännande och nytt för eleverna. Lärare har även talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero på att lärarna känner sig otrygga i undervisningssättet och vädret kan även vara ett hinder för utomhusundervisning.

Internationella mätningar visar att svenska elever ligger långt bakom många andra västerländska länder i matematik. Trots ett trendbrott senaste åren så ligger resultaten under medel. För att bibehålla en industriell och teknisk utveckling i svenska samhället är goda resultat i matematikämnet en förutsättning. I den här studien har syftet varit att undersöka när elever i tredje klass på en svensk skola upplever matematikundervisningen som intressant respektive ointressant. Detta i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar elevers motivation till lärande inom matematik. Studien innefattar främst intervjuer och genomfördes hos en svensk tredjeklass i västra Sverige. Dessa har sedan analyserats och tydliga svar har kunnat kopplas kring studiens båda frågeställningar. Resultatet visar att elever har olika upplevelser av matematik och att sättet de önskat att undervisningen bedrivs på skiljer sig. Andra delar som studien lyfter fram i den teoretiska bakgrunden är skillnaderna mellan läroboksbunden matematikundervisning samt undervisning bedriven utan lärobok. Motivationsteorier har även lyfts fram tillsammans med alternativa metoder för matematikundervisning.