I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition. Hur och vem som gör triageringen skiljer sig mellan akutmottagningarna i Sverige. Patienternas kunskaper var bristfälliga angående hur arbetet organiserades på akutmottagningen. Ett bra bemötande från personalen visade sig ha stor betydelse för patienten. De önskade att bli mer informerade om väntetider samt vilka rutiner som tillämpades. Fortsatt forskning behövs för att utreda de faktorer som har betydelse då sjuksköterskan gör sina bedömningar.

Varje dag vårdas ett antal intoxikerade patienter på landets akutmottagningar. Av antalet akutbesök var 2-45% alkohol- och drogrelaterade. Intoxikerade patienter kan utgöra ett stort hot mot vårdpersonal på grund av intag av droger som leder till aggressivitet. Patienter med misstanke om intoxikation löper risk att felbedömas då de inte vill medverka till vård samt förmedlar inte hela bilden av sin sjukdom/symtom. Återkommande intoxikerade patienter kan leda till försämrad attityd hos vårdpersonal gentemot denna patientgrupp. På akutmottagningen, Akademiska sjukhuset har den intoxikerade patienten en snittvårdtid på fyra timmar och 81 % av dem kräver personal ’bedside’. Syftet med studien var att identifiera problem och patientrisker vid vård av intoxikerade patienter på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Studien genomfördes med enkät som delades ut till 60 stycken anställda på akutmottagningen, fördelat på 20 sjuksköterskor, 20 läkare och 20 undersköterskor som alla var inskolade på akutrummet. Svarsfrekvensen var 100 procentig. Resultatet visade att personalen angav frustration vilket tolkades som brist på vårdplatser där både sjuksköterskor och läkare (20 av 20 st.) svarade att det var svårt till mycket svårt att hitta rätt vårdplats på rätt vårdnivå, vilket ledde till att intoxikerade intermediär- och intensivvårdspatienter vårdades på akutmottagningen. Fyra riskfaktorer identifierades, platsbrist, arbetsbelastning, kompetens och bemötande.

SAMMANFATTNING Syfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på akutmottagningen. Patienter som anlände till akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades. Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare. Kontroller på akutrum påbörjades inom 10 minuter för de flesta patienter. Tjugofem av de 27 studiedeltagarna lämnade akutmottagningen inom landstingets fyratimmarsmål. Det fanns ingen skillnad i tid mellan kvinnor och män. Slutsats: Behandling inom triagegradens tidsram och landstingets fyratimmarsmål uppfylldes i de flesta fall. Studier med större antal deltagare behövs för att kartlägga tidsåtgången på akutmottagningen för samtliga patienter som kommer in med bröstsmärta. Tidtagning bör utföras på hela mottagningen för att kunna generalisera tidsaspekterna gällande eventuella könsskillnader i denna patientgrupp.

No description available.

Over-crowded emergency departments (EDs) are commonplace necessitating triage systems. Although several triage scales exist, the Canadian Triage and Acuity Scale (CTAS) is used across EDs nationally. Interestingly, few mental health scenarios have been included in studies testing the reliability and accuracy of the CTAS. Moreover, EDs are increasingly used by individuals in a mental health crisis. The purpose of this study was to test the inter-rater reliability and accuracy of triage nurses’ assignment of urgency ratings for mental health patient scenarios utilizing current CTAS guidelines. The overall Fleiss kappa for this sample of triage nurses (n=18) was 0.31180 representing only fair agreement while the Kendall’s coefficient was 0.67964 or moderate agreement. Both calculations were statistically significant (p<.0001). Several limitations exist nevertheless, observations from this study specifically, focus on the use of second order modifiers in education of triage nurses, may improve the inter-rater agreement for mental health presentations.

Over-crowded emergency departments (EDs) are commonplace necessitating triage systems. Although several triage scales exist, the Canadian Triage and Acuity Scale (CTAS) is used across EDs nationally. Interestingly, few mental health scenarios have been included in studies testing the reliability and accuracy of the CTAS. Moreover, EDs are increasingly used by individuals in a mental health crisis. The purpose of this study was to test the inter-rater reliability and accuracy of triage nurses’ assignment of urgency ratings for mental health patient scenarios utilizing current CTAS guidelines. The overall Fleiss kappa for this sample of triage nurses (n=18) was 0.31180 representing only fair agreement while the Kendall’s coefficient was 0.67964 or moderate agreement. Both calculations were statistically significant (p<.0001). Several limitations exist nevertheless, observations from this study specifically, focus on the use of second order modifiers in education of triage nurses, may improve the inter-rater agreement for mental health presentations.

Bakgrund: Triage används för att bedöma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskorna som arbetar med triage har en svår uppgift att se till att rätt hjälp kommer till rätt patient. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors triagebedömning av patienter på akutmottagningar. Metod: En litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatet framkom arbetslaget, arbetsplatsen, arbetsbelastning och informationsinsamling som faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö under triagering. Erfarenhet och intuition, kunskap och utbildning, egenskaper i genomförandet samt tillit till den egna kompetensen framkom som faktorer som påverkar sjuksköterskors egenskaper under triagering. Diskussion: Ett antal faktorer påverkar sjuksköterskors arbete med triage. Ett gott samarbete var viktigt för att underlätta det dagliga arbetet, skapa en god gruppdynamik och ge förutsättningar för en patientsäker vård. Erfarenhet framkom som en viktig del i triagearbetet, men triagesystemen är uppbyggda så att detta inte ska bli en begräsning. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskors triagebedömning. Med dagens höga personalomsättning och arbetsbelastning är det svårt för sjuksköterskor att få den erfarenhet som krävs inom triagering. Triagesystemet utvecklas fortfarande i hög grad och det finns behov av fortsatt forskning inom området.

[Truncated abstract] Background : Triage systems have evolved from battlefield casualty prioritisation tools to integral components of civilian emergency care systems over the last 50 years. There is significant variation in prehospital triage practices in Australia and little research has been undertaken to validate the triage systems used. There is considerable evidence to support the use of the Australasian Triage Scale (ATS) for triage in the emergency department setting and the ATS is used ubiquitously for emergency department triage in Australasia ... Conclusions : The findings of this thesis support integrating prehospital ATS allocations with emergency department triage processes. It is concluded that Paramedics apply the ATS similarly to nurses ... Allocations to ATS 1, 2 and 3 and most ATS 4 allocations by paramedics are valid when compared to nurse ATS allocations. Australasian Triage Scale category 5 is used inappropriately by paramedics and should be used rarely, if at all, by paramedics. The reliability of paramedic and nurse ATS allocations is sufficient to warrant a trial of the omission of retriage of ambulance presentations at Perth metropolitan emergency departments. However, early nursing assessment of a small proportion of ATS 3 patients may be required to ensure timely assessment for some mistriaged bone fide ATS 2 patients. Paramedic ATS allocations appear sufficiently reliable and valid to warrant a trial of their use as part of a two-tier trauma team activation system ... The implementation of standardised training between paramedics and nurses based on current Australasian College for Emergency Medicine guidelines is recommended. The implementation of paramedic triage audit, including comparison of paramedic ATS allocations with nurse ATS allocations may improve reliability between paramedics and nurses, and particularly the reliability of ATS 4 and ATS 5 allocations. Prehospital ATS allocations may prove useful in prehospital casemix analysis, the evaluation of prehospital service delivery and for prehospital research. Research opportunities include actual trials of the integration of prehospital use of ATS with emergency department triage and trauma system activation, and the evaluation of the ATS as a prehospital casemix and performance evaluation tool. Research into alternative triage tools to the ATS for use in the prehospital environment and into the impact of standardised triage training is also suggested.

Thesis (Ph. D.)--University of Sydney, 2005. / Title from title screen (viewed 19 May 2008). Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy to the Dept. of Family and Community Health Nursing, Faculty of Nursing. Degree awarded 2005; thesis submitted 2004. Includes bibliographical references. Also available in print form.

Title: Nurses´ Experience of Triage Process in the Psychiatric A &amp; E Department for Adults Author: Miljatovic, Milos Department: School of Life Sciences, University of Skövde Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS Supervisor: - Examiner: Brovall, Maria Pages: 23 Keywords: Triage, Nurse, Psychiatric A &amp; E Department for Adults, Triage scale Background: In the beginning of 21st century some psychiatric A &amp; E departments in Sweden have introduced triage process and psychiatric triage scales. The aim was to meet the growing numbers of patients with mental health problems attending psychiatric A &amp; E departments, in order to shorten waiting and transit times. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses´ experiences of triage process in the psychiatric A &amp; E department. Method: Qualitative empirical study was conducted. Results: Three categories were identified: Triage process creates confidence, Obstacles in triage assessment, Possibilities for improved patient care through triage process; and six subcategories: Aid and support in having an assessment tool, Sense of comradeship, Getting possibility to take answer and show the competence, Deficiencies with assessment tool, Sense of inadequateness due to long waiting times to physician, Sense of ambiguity during the triage process. Discussion: Safe triage process is needed to achieve quality care in the psychiatric A &amp; E department, thus it is important that nurses have adequate triage scale, and the results suggest that it is important for nurses to have an adequate triage scale which makes it easier for nurses in nursing care. / Bakgrund: Vissa svenska vuxenpsykiatriska akutmottagningar har i början av 2000-taletinfört triageprocess och triageskalor för att kunna möta det ökade vårdbehovet blandpatienter med psykiska problem. Syftet med införandet av triageprocessen var att kortaväntetider och genomlöpstider på mottagningar.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av triageprocessen påen vuxenpsykiatrisk akutmottagning.Metod: Som metod valdes kvalitativ empirisk studie.Resultat: Tre kategorier identifierades: triageprocess skapar en trygghet, hinder itriageprocessen, möjligheter till förbättrad omvårdnad genom triageprocessen; och sexsubkategorier: hjälp och stöd genom ett bedömningsinstrument, känsla av kollegialitet, fåmöjlighet att ta ansvar och visa sitt kunnande, brister med bedömningsinstrumentet, känslaav otillräcklighet vid långa väntetider till läkaren, känsla av otydlighet iförbättringsprocessen.Diskussion: En trygg triageprocess behövs för att uppnå god omvårdnad på envuxenpsykiatrisk akutmottagning, och resultatet tyder på att det är viktigt attsjuksköterskor har en adekvat triageskala som underlättar i omvårdnadsarbetet.