• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 116
  • 68
  • 58
  • 12
  • 7
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 299
  • 107
  • 103
  • 64
  • 58
  • 50
  • 47
  • 44
  • 43
  • 41
  • 37
  • 36
  • 33
  • 31
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Sjuksköterskors erfarenheter av triagering på öppen mottagning inom primärvården

Göransson, Malin, Persson, Anna-Carin January 2019 (has links)
Bakgrund: Allt fler patienter söker sig till primärvården. Detta medför att nya strategier måste utformas för att kunna bedöma patienterna på ett säkert sätt där patienterna hänvisas rätt. Triagering utgör en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och kan utföras över telefon men även via öppna mottagningar på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triagering på öppen mottagning inom primärvården. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar med triagering på öppen mottagning inom primärvården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier vilka benämns; Mötet skapar trygghet, Stor variation ställer stora krav på kunskap, Bred kompetens nödvändigt för att kunna möta patientens krav, Kollegialt stöd – en grundförutsättning samt Stressiga förhållanden. Slutsats: Resultatet indikerar att triagering är en utmanande och komplex arbetsuppgift för sjuksköterskor. För att kunna triagera patientsäkert måste sjuksköterskan besitta bred kompetens genom gedigen kunskap och erfarenhet.
42

Faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning

Beckman, Elisabeth, Jemsby, Anna, Wiesel, Paula January 2008 (has links)
<p>I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han</p><p>ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund</p><p>och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer</p><p>som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på</p><p>akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med</p><p>induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,</p><p>vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts</p><p>för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt</p><p>stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att</p><p>inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör</p><p>sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att</p><p>bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk</p><p>kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av</p><p>dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En</p><p>patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner</p><p>välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal</p><p>kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för</p><p>att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet</p><p>bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och</p><p>respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala</p><p>behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att</p><p>förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens</p><p>upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.</p>
43

Faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning

Beckman, Elisabeth, Jemsby, Anna, Wiesel, Paula January 2008 (has links)
I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar, vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.
44

Triage på skade- och uppsamlingsplats vid katastrof-och massskadesituationer

Hedberg, Eleanor, Månsson, Anna January 2008 (has links)
Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats. Till resultatet har tolv katastrof- och masskadehändelser sammanställts och analyserats med fokus på förekomst av triage på skade – och uppsamlingsplats, triagesystem och över- och undertriage. Vid de välfungerade insatserna utnyttjades de medicinska resurserna effektivt, en väletablerad och genomförd triagestrategi användes. Vid de moderata insatserna förekom såväl över- som undertriage. De mindre välfungerande insatserna karaktäriserades av att ingen triage eller recusitering av de drabbade utfördes, arbetet var oorganiserat och drabbade transporterades på ett ostrukturerat sätt. Faktum är att litet finns dokumenterat kring användandet av triage på skade- och uppsamlingsplats, det existerar litet forskning samt litet eller ingen validering kring de triagesystem som används idag. Ytterligare forskning krävs för att förstå och överföra erfarenheter från reella händelser. / The concept triage is central within disastermedicine. It alludes the medical recourses optimally, and in mass casualties- or disastersituations it differentiates victims who are likely to survive from those with imminent death. It is of outmost importance that the person performing triage is involved with the ethical value that runs the procedure and the practicing triagesystem. The aim with this literaturereview was to describe how triage is performed on scene and in treatment area. Through strategic sampling retrospective studies where identified. To the result a total of twelve disaster- and mass casualties situations has been complied and analyzed focused on the presence of triage on scene or in treatment area, triagesystem, and over- or undertriage. Within the well functioning efforts the use of the medical resources where effectively, a well established and well implemented triagestrategi where used. Within the moderate efforts it occurred as well over- as undertriage. The efforts that did not functioned well where characterized by no performing triage or resuscitation of the victims, unorganized performance on scene and unstructured transportation of the victims. It is a fact that a little has been documented about performing triage on scene or in treatment area, there exists few research efforts, and little or nothing about validations of the existing triagesystem that are practiced today. More research is needed to gain understanding and alienate experiences from intrinsically events
45

Sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning

Holmgren, Emil January 2013 (has links)
Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 22 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. En kritisk granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av två granskningsmallar. Analysarbetet innebar att identifiera huvudfynd och igenkänna likheter och skillnader i textinnehållet som sedan sorterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier som belyste sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning: sjuksköterska-patientrelationer, faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och beslutsfattning samt sjuksköterskans upplevelser och attityder i yrkesrollen. Diskussion: Sjuksköterskor hade en relativt god relation till patienterna. Många sjuksköterskor saknade en adekvat utbildning i triage. Implicit och explicit kunskap utgjorde den största grunden för sjuksköterskans bedömningar vid triagering. Sjuksköterskor upplevde både osäkerhet och tillfredsställelse i sitt arbete med triage och hade både positiv och negativ attityd till patienter som kom in till akutmottagningen. Slutsats: Att få kunskap genom utbildning och erfarenheter ansågs vara de viktigaste komponenterna som utgör en trygg plattform för triagesjuksköterskan på akutmottagning att grunda sig på.
46

Hsp70 nucleotide exchange factor Fes1 is essential for ubiquitin-dependent degradation of misfolded cytosolic proteins

Gowda, Naveen Kumar Chandappa, Kandasamy, Ganapathi, Froehlich, Marceli S., Dohmen, R. Jürgen, Andréasson, Claes January 2013 (has links)
Protein quality control systems protect cells against the accumulation of toxic misfolded proteins by promoting their selective degradation. Malfunctions of quality control systems are linked to aging and neurodegenerative disease. Folding of polypeptides is facilitated by the association of 70 kDa Heat shock protein (Hsp70) molecular chaperones. If folding cannot be achieved, Hsp70 interacts with ubiquitylation enzymes that promote the proteasomal degradation of the misfolded protein. However, the factors that direct Hsp70 substrates toward the degradation machinery have remained unknown. Here, we identify Fes1, an Hsp70 nucleotide exchange factor of hitherto unclear physiological function, as a cytosolic triaging factor that promotes proteasomal degradation of misfolded proteins. Fes1 selectively interacts with misfolded proteins bound by Hsp70 and triggers their release from the chaperone. In the absence of Fes1, misfolded proteins fail to undergo polyubiquitylation, aggregate, and induce a strong heat shock response. Our findings reveal that Hsp70 direct proteins toward either folding or degradation by using distinct nucleotide exchange factors.
47

Assisting bug report triage through recommendation

Anvik, John 05 1900 (has links)
A key collaborative hub for many software development projects is the issue tracking system, or bug repository. The use of a bug repository can improve the software development process in a number of ways including allowing developers who are geographically distributed to communicate about project development. However, reports added to the repository need to be triaged by a human, called the triager, to determine if reports are meaningful. If a report is meaningful, the triager decides how to organize the report for integration into the project's development process. We call triager decisions with the goal of determining if a report is meaningful, repository-oriented decisions, and triager decisions that organize reports for the development process, development-oriented decisions. Triagers can become overwhelmed by the number of reports added to the repository. Time spent triaging also typically diverts valuable resources away from the improvement of the product to the managing of the development process. To assist triagers, this dissertation presents a machine learning approach to create recommenders that assist with a variety of development-oriented decisions. In this way, we strive to reduce human involvement in triage by moving the triager's role from having to gather information to make a decision to that of confirming a suggestion. This dissertation introduces a triage-assisting recommender creation process that can create a variety of different development-oriented decision recommenders for a range of projects. The recommenders created with this approach are accurate: recommenders for which developer to assign a report have a precision of 70% to 98% over five open source projects, recommenders for which product component the report is for have a recall of 72% to 92%, and recommenders for who to add to the cc: list of a report that have a recall of 46% to 72%. We have evaluated recommenders created with our triage-assisting recommender creation process using both an analytic evaluation and a field study. In addition, we present in this dissertation an approach to assist project members to specify the project-specific values for the triage-assisting recommender creation process, and show that such recommenders can be created with a subset of the repository data.
48

Accuracy of Emergency Department Nurse Triage Level Designation and Delay in Care of Patients with Symptoms Suggestive of Acute Myocardial Infarction

Sammons, Susan S 14 February 2012 (has links)
More than 6 million people present to emergency departments (EDs) across the US annually with chief complaints of chest pain or other symptoms suggestive of acute myocardial infarction (AMI). Of the million who are diagnosed with AMI, 350,000 die during the acute phase. Accurate triage in the ED can reduce mortality and morbidity, yet accuracy rates are low and delays in patient care are high. The purpose of this study was to explore the relationship between (a) patient characteristics, registered nurse (RN) characteristics, symptom presentation, and accuracy of ED RN triage level designations and (b) delay of care of patients with symptoms suggestive of AMI. Constructs from Donabedian’s Structure-Process-Outcome model were used to guide this study. Descriptive correlational analyses were performed using retrospective triage data from electronic medical records. The sample of 286 patients with symptoms suggestive of AMI comprised primarily Caucasian, married, non-smokers, of mean age of 61 with no prior history of heart disease. The sample of triage nurses primarily comprised Caucasian females of mean age of 45 years with an associate’s degree in nursing and 11 years’ experience in the ED. RNs in the study had an accuracy rate of 54% in triage of patients with symptoms suggestive of AMI. The older RN was more accurate in triage level designation. Accuracy in triage level designations was significantly related to patient race/ethnicity. Logistic regression results suggested that accuracy of triage level designation was twice as likely (OR 2.07) to be accurate when the patient was non-Caucasian. The patient with chest pain reported at triage was also twice as likely (OR 2.55) to have an accurate triage than the patient with no chest pain reported at triage. Electrocardiogram (ECG) delay was significantly greater in the patient without chest pain and when the RN had more experience in ED nursing. Triage delay was significantly related to patient gender and race/ethnicity, with female patients and non-Caucasian patients experiencing greater delay. An increase in RN years of experience predicted greater delay in triage. Further studies are necessary to understand decisions at triage, expedite care, improve outcomes, and decrease deaths from AMI.
49

Patientens upplevelse av triage och vård på akutmottagning

Bengtsson, Jonny, Löfman, Alexander January 2011 (has links)
Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.
50

Rapid emergency triage and treatment system (RETTS): Test av interbedömarreliabilitet -En pilotstudie

Jansson, Eva January 2012 (has links)
Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata. Metod: Två ESS från instrumentet valdes. De berör två av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning, bröst- respektive buksmärta. Två akutsjuksköterskor bedömde 24 patientsimulatorfall vardera. Resultat: ESS för bröstsmärta visade linjärt viktad kappavärde 0,79 (95 % CI 0,57-1). Med kvadratiskt viktad kappa var resultatet 0,89. Procentuell överensstämmelse var 75 %. ESS för buksmärta visade linjärt viktad kappavärde 0,84 (95 % CI, 0,67-1). Med kvadratiskt viktad kappa var resultatet 0,93. Procentuell överensstämmelse var 75 %. Konklusion: För att möjliggöra evidensbaserad omvårdnad måste skalor, metoder och instrument vara valida och reliabla. Föreliggande studie visar att ESS som handlar om bröst- respektive buksmärta har en god till mycket god interbedömarreliabilitet. Metoden kan appliceras på RETTS samtliga ESS för att på så sätt testa både enskilda ESS och hela instrumentets interbedömarreliabilitet.

Page generated in 0.0491 seconds