Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av säkerhet vilket har blivit specielltpåtagligt efter 2000-talets krishändelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger påatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, där kommunikation ären närvarande och essentiell del under hela krishanteringen.

Denna studie har sin grund i en delad uppfattning kring destinationen Thailand. Intresset kring att studera bilden av Thailand väcktes genom att vi författare har en positiv respektive en negativ bild av destinationen. Diskussioner kring ämnet skapade vidare önskemål om att undersöka ämnet närmare. Därigenom valdes ämnet att användas som underlag för vår kandidatuppsats. Syftet med denna studie blev därför att undersöka svenska resenärers syn på Thailand som resmål, samt att få en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit. Vi kommer i denna studie att undersöka den dominanta bilden som finns av landet bland svenska resenärer, samt hur antalet turister på destinationen påverkar upplevelsen. För att kunna genomföra denna studie och få en bredare uppfattning om ämnet valde vi att använda oss av ett kvantitativt angreppsätt. Detta resulterade i en enkätundersökning som vi publicerat på diverse webbsidor med inriktning mot människor som reser. Genom ett deduktivt synsätt började vi vår studie med att studera destinationen Spanien och dess konsekvenser av massturismen. Detta eftersom vi ser det som en intressant parallell till vårt studieområde. Efter att vi fastställt våra teorier valde vi att pröva dessa mot det insamlade resultatet, för att på så vis kunna dra tydliga slutsatser. Genom vårt resultat kan vi fastställa att bilden mellan våra respondenter skiljer sig beroende på om personen besökt destinationen Thailand eller inte. Gemensamt för de resenärer som besökt Thailand och de som inte gjort de kan vi avläsa att det finns en tydlig koppling mellan Thailand och paradisstränder. Resultatet visar att en klar majoritet bland våra respondenter känner någon i sin omgivning som besökt landet, likaså framgår det att flertalet upplever att det är hög turistbelastning på destinationen. Vidare har vi kunnat utläsa från resultatet att majoriteten respondenter inte påverkas av den höga turistbelastningen.

No description available.

Corporate Social Responsibility (CSR) has recently become increasingly important for companies to integrate into their ongoing work. CSR is about social, environmental- and financial responsibilities. The tourism industry often involves large impacts especially on environmental and social factors, which is why CSR-work plays an important role according to previous studies. One trend that has increased among consumers in the tourism industry during recent years is to travel to the lowest possible price. It has for example become increasingly common to book airfare by budget airlines. This study examines the relationship between price and CSR-work from a consumer perspective. The purpose of the study is to examine if consumers see an increased value of CSR-work and are prepared to pay more for this. Data has been collected through a survey in which 100 respondents participated. The result shows that consumers are primarily interested in low prices when they book a holiday abroad. The majority of consumers in the survey are interested in CSR but there are few who actually know of any companies that work with this, which suggests that the interest is still limited / Corporate Social Responsibility (CSR) har på senare tid blivit alltmer viktigt för företag att integrera i sitt löpande arbete. CSR handlar om företags sociala-, miljömässiga- samt ekonomiska ansvar. Turismindustrin innebär ofta stor påverkan på framförallt miljömässiga och sociala faktorer, varför CSR-arbete förespråkas av tidigare forskning på detta område. En trend som dock ökat kraftig bland konsumenterna inom turismindustrin på senare år är att resa till så lågt pris som möjligt; exempelvis har det blivit alltmer vanligt att boka flygresor genom lågprisbolag. I den här studien undersöks förhållandet mellan pris och CSR-arbete ur konsumenternas perspektiv, i syftet att försöka utreda om de ser ett ökat värde i CSR och är beredda att betala mer för detta. Data har insamlats genom en enkätstudie där 100 respondenter deltagit. Resultatet visar på att konsumenterna främst är intresserade av ett så lågt pris som möjligt då de bokar en semesterresa utomlands. Majoriteten av konsumenterna i undersökningen är intresserade av CSR men det är få som faktiskt känner till något företag som arbetar med detta, vilket tyder på att intresset ändå är begränsat.

<p>Syftet med denna kandidatuppsats är att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrågor som vi har arbetat efter är; Vilken betydelse har turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön på Mauritius påverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförändringar att påverka destinationen Mauritius?</p>

During our bachelor's degree we learned about, among other things, public spaces, municipal planning and the city's sustainable development. The essay aims to investigate how the effects of tourism affect the small town of Torekov, located in southern Sweden. We intend to analyze what creates a tourist destination and how different subjective interpretations shape the place's identity. What impact does tourism have on the development of the town from a municipal and a citizen perspective? During the process, both municipal officials and local residents have given their perspective on tourism in Torekov. This is to create an overall picture of the tourist phenomenon in Torekov. After collecting empirical data through a case study by Torekov in the form of interviews, we reflected on a general dissatisfaction among local residents linked to tourism. The municipality also experienced difficulties in offering municipal services, such as schools and libraries, as the permanent population is getting older, and also declining. Population reduction in Torekov is an effect of the sale of properties at high prices, which are intended for summer houses. The sale of properties, which will then be used as holiday homes, can be considered as a sale of the resort. The resort is "bought" by capital-rich summer guests who only spend the summer months in their freehold homes, which creates a displacing effect. The people who want to live in the town permanently may not be able to afford it as housing prices increase. During the course of the study, curiosity develops about measures of the problem. Old fishing villages tend to be bought up by capital-rich people, which contributes to a less dynamic countryside during the winter period.

Denna studie syftar till att studera i vilken utsträckning Collaborative Economy kan vara en mer hållbar form av turism. Fenomenet har skapat ett personligt intresse av nyfikenhet då Collaborative Economy i skrivande stund är ett väl omtalat och diskuterat ämne. Samtidigt upplevs det att tidigare studier inte har identifierat fenomenets effekter på en hållbar turism. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. Det empiriskt insamlade materialet har baserats på kvalitativa intervjuer av uthyrare, middagsvärdar, deltagare och användare av Airbnb och EatWith. Vidare har det empiriskt insamlade materialet fastställt fyra stycken kategorier som utgör Airbnb´s och EatWith´s erfarenheter och uppfattningar: Mer pengar i plånboken, gästfrihet, kulturkram och reslust. Studien visade att Airbnb och EatWith utgör en fördelaktig resform. Det är turister som söker sig bortom det standardiserade utbudet och skapar en interaktion med lokalbefolkningen. Det är även en turist som använder befintligt lediga resurser under sin resa samt bidrar till lokala företag på destinationen. Studien fastställer dock att Airbnb och EatWith trots en bättre resform inte aktivt arbetar för en hållbar turismutveckling. För att uppnå en hållbar turism krävs det att ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv samtliga är genomtänkta och välarbetade, och det är något studien visat Airbnb och EatWith inte åstadkommit. Studien drar därför slutsatsen att Airbnb och EatWith, företag verksamma inom Collaborative Economy i turism, inte aktivt och medvetet arbetar för en hållbar turism.

Vi har i vår uppsats valt att undersöka ekoturism och dess ekonomiska möjligheter i ett mindre landskap med ett stort utbud av naturturism. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre företag i landskapet Dalsland kan gynnas ekonomiskt genom dess natur. Vidare ville vi undersöka besökares villighet att betala för sig och huruvida naturen ska gå att tjäna pengar på eller om det är något som bör vara gratis för alla. Eftersom Dalsland i nuläget tar en avgift för turister att övernatta i naturen som riktar sig åt kanotturism, ville vi ta reda på vilka möjligheter som finns för andra aktiviteter inom naturturism som bland annat cykelturism och vandringsturism. I den teoretiska bakgrunden har begrepp som ekoturism, naturturism och besökares villighet att betala för sig i naturen förklarats. Studien har genomförts kvalitativt med personliga intervjuer, med bland annat personer som driver egna ekoturismföretag, där resultatet sammanställts efter olika teman. Detta har sedan analyserats ihop med teorin för att komma fram till de slutsatser som redovisas i det sista kapitlet. I studien har även sekundärdata använts då vi fått tillgång till en enkätundersökning som gjorts i området vi valt att skriva om. Resultatet av studien visar att naturturismens principer i Dalsland är densamma som ekoturism. Om Dalsland skulle marknadsföra sin naturturism mer som ekoturism samt öka medvetenheten kring besökarnas påverkan på naturen, skulle naturturism och ekoturism i Dalsland kunna utvecklas och bli bättre.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att förstå hur man kan marknadsföra en destination med hjälp av film och litteratur inom en viss genre. I uppsatsen undersöks två fallstudier; Sala och Fagersta om hur de använder eller kan använda filmen Cirkeln samt serien Jordskotti deras platsmarknadsföring. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering används som i detta fall inkluderar intervjuer, observationer och visuella innehållsanalyser. Resultaten av studien är att Fagersta och Sala ser annorlunda på huruvida serien eller filmen är en tillgång i platsmarknadsföringen eller inte. Både filmen och serien handlar om övernaturliga fenomen som är rätt i tiden nu när den postmoderna turisten vill ha mer erfarenhet av en hyper-verklighet än ”autentiska” drag av en plats. / Abstract The purpose of this paper is to understand how to market a destination by using film and literature with a specific genre. Two case studies are discussed in the paper on how Fagersta and Sala are using the film Cirkeln and the series Jordskott in its place marketing. In order to answer the papers questions, a method triangulation were used, which in this case included interviews, observations and visual content analysis. The results of the study are that Fagersta and Sala has different views on how the series or the film is an asset in their place marketing. Both the film and the series is about supernatural phenomenon that is right in our time when the post-modern tourists want more experience of a hyper-reality than the ”authentic” traits of a place.

<p>Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrin</p><p>är på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, men</p><p>under de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på den</p><p>kraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsning</p><p>på att locka fler turister att besöka nöjesparken.</p><p>Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sitt</p><p>sätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisterna</p><p>söker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökning</p><p>fungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.</p><p>Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sin</p><p>marknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresande</p><p>Stockholmsturister.</p><p>Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modeller</p><p>skapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary. Vi har dessutom</p><p>intervjuat inresande turister på Stockholm Tourist Centre samt turistbyråchefen Stefan Pettersson.</p><p>För att få information om Gröna Lunds marknadsföring i dag har vi även intervjuat</p><p>Andreas Bergén, marknadsutvecklare på Gröna Lund.</p><p>Vår utredning visar att Gröna Lund bör anpassa sin hemsida samt den reklam de gör på turistbyrån</p><p>för att bättre överensstämma med turisternas process för informationssökning. För att</p><p>uppnå detta föreslår vi bland annat att Gröna Lund bör översätta mer information till andra</p><p>språk, hyra en monter på turistbyrån och köpa annonsplats på en hemsida riktad till Stockholmsturister.</p><p>Om Gröna Lunds informationskällor når ut till flera turister kan även word-of-mouth</p><p>öka som en följd av detta.</p>