Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring Marcus Birro Författare: Elin Björkman och Matilda Vejlo Handledare: Anna Edin Nyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islam Syftet med studien var att undersöka hur pressen har skildrat händelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han själv hanterat mediedrevet på sin privata Facebooksida. Studien har sina teoretiska utgångspunkter i medielogiken, medieskandaler och försvarsteorin apologia. Även mediedrev beskrivs som ett kompletterande och förklarande fenomen. Studiens metodologiska utgångspunkter är en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar från pressen, samt en retorisk analys av utvalda inlägg från Birros Facebook. Resultatet av studien påvisar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utgång. Ur studien framgår det även att Birro använt sig av retoriska strategier under sitt försvar och studien visar även tydliga indikationer som att han har intagit en försvars- och offerroll.

This is a paper that discusses the different information activities made on the Twitter webbsite by Stockholm city library. What type of information does the library focus on publishing and retweeting on Twitter? How is the tone of voice and the content in the dialogues between the library and their followers on the Twitter webbsite?The @ssbnu is examined by using a qualitative content analysis to categorise different information activites and find out wich information is given priority to. The paper aims to deepen the understanding for how the public library describes itself through the publications made on the Twitter webbsite in order to aid public libraries in developing their activities on social media.The paper show that by having an editor at the library actively working with Twitter there is a more wivid communication between followers and more often communication in the form of dialogue between the followers and the library. The content of the tweets and retweets are still traditional, focusing on reading fiction, the librarys own events and the library as a physical buildning.

Social media have grown into a powerful marketing communications tool in the global market. A number of companies are dedicating their time and resources for building trust and rapport with consumers through various social media platforms, but there is a dearth of research on their use of Twitter. The current study, therefore, examines global brands with a Twitter account and their tweets targeted at consumers. The results indicate that marketers attempt to attribute human characteristics to their brands using human representatives, personal pronouns, verbs in the imperative form. Also, satisfaction and investment were the most frequently found consumer-brand relationship determinants in the global brands’ tweets. This study offers the perspective that Twitter serves not only as an optimal vehicle for disseminating corporate information but also as a means to develop and cultivate consumer-brand relationships. Limitations and future research are discussed. / text

Christianity has a long history that often became intertwined with the development of modern day media. This paper aims to draw a comparison between the use of Christianity as a marketing device during the Middle Ages and modern times. Using McLuhan’s timeline of media epochs we are able to trace the changes of media through human history. This timeline provides us the means to analyze the ways in which Christianity was used as a marketing device to advance the adoption of new mediums. The Middle Ages’ reliance on Christian networks to spread information enabled Gutenberg to gain widespread adoption of his printing press. The recent transition to the electronic age also shows how new mediums can use this same network to perpetuate messages. In modern times the electronic age has reproduced an environment conducive to the spread of Christian messages. Social media networks like Twitter exhibit increased interaction levels among prominent Christian leaders. The comparison of these two periods in time showcases the strength of the Christian network, even today. Furthermore it provides evidence of the prediction made by McLuhan that the interconnectedness of the electronic age would bring about a new type of oral tribe culture. This global village brought about by the Internet allows ancient communication practices to flourish once more. / text

21st century tools and Web 2.0 digital technologies have engaged educators and students from traditional learning models into a new learning paradigm. Twitter can be a particular vehicle for enhancing professional development for educators. This study focused on who are the teachers, their initial motivations for using Twitter, and how they use Twitter for professional development. Research findings show that educators value Twitter as a vehicle for professional development. Twitter is appreciated for its self-service and immediate approach to learning. Being connected to other colleagues and experts across the world is seen as a great advantage. The ease in which to access constant, current, and large amounts of resources, ideas, and methodologies helps teachers improve their professional development on a continuous basis. Educators and teachers should consider using Twitter as an enhancement to their current professional development practices.

The first part of the thesis gives a systematic overview and conceptual analysis of the literature on studying misinformation and disinformation in social media, with a special focus on research projects using large scale data obtained from Twitter and Facebook. The literature review gives a detailed overview of the scope of data collected by the various research projects; the means of accessing the data, which are rooted in the concrete socio-technical arrangement of the various platforms, and the type of analytical tools they apply. Furthermore, it also maps the various theoretical questions behind the research projects. The author of the thesis also gives his own definition of information manipulation and describes a conceptual model of information manipulation in the context of social media. The second part of the thesis applies some of the insights from the literature review to a large Twitter data set collected during the monitoring of African elections. The analysis follows a qualitative approach and focuses on case studies created from specific incidents during the elections. Each of these incidents illustrates a special aspect of the problem of information manipulation in online social media.

Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare. Vidare problematiserar vi hur Bildt skapar en digital Twitter-identitet och dess utmärkande egenskaper. Teori: Till den teoretiska bakgrunden hör van Zoonens syn på kändisskapande hos politiker, Papacharissis definition av offentligheten i digital tid och Strömbäcks teori om makt och publicitet hos politiker. Metod: Metod för denna studie är en textbaserad tematisk kvalitativ analys. Det empiriska materialet utgörs av 191 twitterinlägg från två av utrikesministerns konton på plattformen. Genom vår analys kategoriserar vi upp det empiriska materialet för att sedan visa på hur Bildts digitala identitet ser ut. Därefter sätts det i kontext till teoridelarna van Zoonens teori om den moderna politikerns kändisskap, Papacharissis om offentlighet och det privata, Larsson och Moe om Twitter som politiskt verktyg samt Strömbäck om dagens politiska klimat. Resultat och slutsats: Vi återfann elva kategorier som tydliggjordes utifrån empirin. Utifrån dessa såg vi även exempel på hur utrikesministern valde att kommunicera i främst syfte för sitt eget varumärkesbyggande. Resultaten visade på hur Bildt var både personlig och professionell i sina uttalanden.

Twitter, the popular micro-blogging service, has gained a rapid growth in recent years. Newest information is accessible in this social web service through a large volume of real-time tweets. Tweets are short and they are more informative when they are coupled with URLs, which are addresses of interesting web pages related to the tweets. Due to tweet overload in Twitter, an accurate URL recommender system is a bene cial tool for information seekers. In this thesis, we focus on a neighborhoodbased recommender system that recommends URLs to Twitter users. We consider one of the major elements of tweets, hashtags, as the topic representatives of URLs in our approach. We propose methods for incorporating hashtags in measuring the relevancy of URLs. Our experiments show that our neighborhood-based recommender system outperforms a matrix factorization-based system significantly. We also show that the accuracy of URL recommendation in Twitter is time-dependent. A higher recommendation accuracy is obtained when more recent data is provided for recommendation. / Graduate / 0984 / y.nazpar@gmail.com

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material. För att analysera vilka olika roller som framställs har vi använt oss Erving Goffmans begrepp privat och offentlig, samt retoriska analysbegreppen ethos, logos, pathos för att synliggöra politikernas trovärdighet. Studiens huvudsakliga resultat visar att politikerna framställer fem olika roller i sina tweets. De roller som synliggörs är den personlige politikern, partipolitikern, den trovärdige politikern, den informerande politikern och den känslosamma politikern.

Syfte och frågeställning: Utifrån kvalitativa intervjuer med journalister på dags-, kvälls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, påverkar journalisters agendasättande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter påverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller är aktiva på GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det är expertintervjuer och vi har valt att använda oss av det som kallas bekvämlighetsteknik i vårt urval. Vår empiri analyseras sedan genom abduktion. Huvudresultat: Studien finner att Twitter delvis förändrar svensk journalistik. Publiken har idag en större roll i relation till tidningarna men pressen innehar fortfarande den agendasättande makten. Slutligen förändrar Twitter det som kan kallas den journalistiska identiteten. Ett resultat av detta blir att journalistik inte följer de regler som befäster profession – vilket leder till att journalistik idag kan klassas som en semi-profession.