Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade. Globalt sätt ökar DM2 delvis p.g.a. att befolkningen blir allt mer stillasittande vilket resulterar i att allt fler blir feta. I förlängningen drabbas många av metabola syndromet (MetS) som är en samling av olika komponenter däribland bukfetma och nedsatt glukostolerans. Adipocyterna i buken, och på andra ställen, lagrar och utsöndrar triglycerider under perioder av fasta för energiförsörjning av andra celler. Insulin deltar i fettmetabolismen och hämmar fettnedbrytningen i adipocyterna. Syfte: Syftet var att ta reda på om det är någon skillnad i frisättningen av ADM hos DM2-patienter och friska samt hur ADM frisätts. Vidare undersöks om ADM bildning skiljer sig mellan feta och magra personer. Metod: Arbetet är utfört som en litteraturstudie där databasen PubMed använts för att söka vetenskapliga artiklar. Sex studier inkluderades i arbetet. Resultat: Resultaten från studierna visar att koncentrationen av ADM ökar vid sjukdomstillstånd som DM2. Vid diabetskomplikationer blir koncentrationer ännu högre. Feta kvinnor syntetiserar mer ADM i omental-fettväv jämfört med magra. Slutsats: Koncentrationen av ADM ökar med ökande svårighetsgrad av diabeteskomplikationer som nefropati. ADM bildas i större uträckning i omental-vävnad hos feta kvinnor jämfört med magra.

Både typ 2-diabetes och D-vitamin brist ökar hos världens befolkning och ett samband mellan förekomsten av dem båda har setts i olika studier. Typ 2-diabetes ger en minskad känslighet för insulin samt en ökad resistens där cellerna svarar dåligt på insulinet. Med tiden tröttas de insulinproducerande β-cellerna ut och sekretionen avtar. Vitamin D bildas ur 7-dehydrokolesterol i hudens celler vid UV-ljusbestrålning eller tas upp från födan. Vitamin D har många funktioner, bland annat att genom att det uppreglerar insulinreceptorer, ökar kalciumupptag och hämmar inflammationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur tillskott av vitamin D påverkar sekretion av insulin samt känsligheten och resistensen för insulin, hos personer med typ 2-diabetes eller med ökad risk att drabbas av sjukdomen. Studien gjordes som en litteraturstudie där studier söktes på PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek. Studierna skilde sig åt då det gällde både längd på behandling och dos av vitamin D, vilket gjorde det svårt att tydligt se om D-vitamintillägg påverkar de olika faktorerna. Dock verkar det finnas ett samband mellan halten 25(OH)D och insulinkänslighet samt insulinresistens. När halten 25(OH)D i blodet ligger på en nivå runt 60 ng/ml påverkas känsligheten och resistensen positivt. Sekretion av insulin påverkas mindre av enbart D-vitamintillskott, då detta är en kalciumberoende process. Fler studier behövs där deltagarna är fler och studietiden längre för att klargöra effekten av vitamin D på insulinkänslighet, insulinsekretion och insulinresistens.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där hantering av sjukdomen är en betydelsefull del för att uppnå god hälsa. Individer använder ofta copingstrategier för att hantera stressrelaterade problem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En deduktiv ansats valdes till databearbetningen samt att resultatet grundas på 11 artiklar. Resultat: Huvudgrupperna problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping samt deras undergrupper planerande, konfronterande, sökande efter information, känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar och religiös tro, samt acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter framkom av Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Slutsats: Studien visar att patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad, känslofokuserad samt meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till sjukdomen. Studien visar även att vissa copingstrategier leder till positiv effekt på patienters hälsa samt andra strategier leder till negativ effekt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som innebär nedsatt insulinsekretion och insulinkänslighet vilket kräver livsstilsförändringar. Den fysiska aktiviteten påverkar kroppens celler och är en viktig del i diabetasbehandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa rådgivningens betydelse för motivation till fysisk aktivitet samt hur motion påverkar upplevelsen av livskvalité i samband med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie gjordes och artiklarna som ingår i studien har publicerats mellan år 1993 och 2005 med sökorden counseling, diabetes mellitus non insulin, exercise,intervention, nurse´och quality of life. Av 20 granskade artikklar motsvarade 13 artiklar litteraturstudiens syfte. Resultat: Resultatet påvisade att rådgivning och stöd förbättrade patientens motivation till fysisk aktivitet och ökade känslan av välbefinnande. Slutsats: Kunskapen om rådgivningens betydelse leder till större motivation till fysisk aktivitet och ökad upplevelse av livskvalité. Dessa faktorer bör uppmärksammas i vården av personer med diabetes typ 2.

Bakgrund Andelen personer som drabbas av typ 2-diabetes växer och förväntas fortsätta göra så. Sjukdomen och dess sjukdomrelaterade följdsjukdomar inskränker på människors liv och vardag. Utbildning i sjukdomskunskap och egenvård ger patienten verktyg att bättre klara av det dagliga livet. Syfte Syftet var att undersöka om patientutbildning påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos perosner med diabetes typ II. Metod En litterturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderas. Sökning efter artiklar gjordes i PubMed och Cinahl med lämpliga sökord och urvalskriterier. Artiklarna granskades, analyserades och presenteras i en matris. Resultat I tio av tolv fall hade den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med typ 2-diabetes ökat efter fullföljd patientutbildning. Förändring av de metabola kontrollen gav en högre livskvalitet. Förbättrade biomedicinska värden där bland annat vikt, blodtryck, HbA1c tittades på gav bättre livskvalitet i vissa fall men inte alla. Bristande sjukdomskunskap och diabetesrelaterade komplikationer påverkade livskvaliteten. Förändringar i medicinering tillsammans med utbildning gav en ökning av livskvaliteten. Aktiviteter som rör kosten och motion är av vikt. Slutsats Patientutbildning som ger patienten en ökad kunskap om sin sjukdom tillsammans med insatt medicinsk behandling gav en högre livskvalitet.

Bakgrund: Att möta patienter med diagnosen diabetes mellitus typ-2, blir allt vanligare och förkommer inom de flesta instanser i sjukvården. Detta relaterat till den kraftiga ökningen inte bara i Sverige utan i hela välden. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara extremt påfrestande för patienten där det förutsätter att dem får rätt kunskap för att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet så som kost, aktivitet och medicinering. I sjukvården ansvarar sjuksköterskor för patientens omvårdnad, därav är hens roll viktig för patientens delaktighet samt hur vården planeras och genomförs. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, samt analyserats och sammanställts med Friberg's analysmodell som är i fem steg. Resultat: Patienters upplevelser delades in tre huvudkategorier: Hinder för att kunna hantera sjukdomen som följs av tre underkategorier.  Stödet från omgivningen som följs av tre underkategorier och slutligen Svårigheter att genomgå livsstilsförändringar som följs av tre underkategorier.  Diskussion: Under metoddiskussionen benämns fyra trovärdighetsbegrepp: Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet för att lyfta studiens kvalitet. Under resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som identifierats i litteraturstudiens resultat: Egenvården är en kamp, svårigheter i kommunikation och grupputbildningens betydelse.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en folkhälsosjukdom i Sverige, ca 500 000 personer har diagnosen. Forskning visar att patienterna är i behov av personcentrerat stöd för att kunna klara sin egenvård och för att bibehålla motivationen till livsstilsförändringar. Specialistsjuksköterskan utgör en viktig roll i diabetesvården och personcentrerad vård möjliggör det individuella stödet till patienterna.Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personcentrerat stöd till livsstilsförändringar vid typ 2 diabetes.Metod: Metoden består av en kvalitativ intervjustudie med induktiv design. Sju specialistsjuksköterskor som arbetade med typ 2 diabetes intervjuades. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att det personcentrerade stödet utgår från och anpassas efter patienterna. Specialistsjuksköterskan skapar motivation och tillsammans utformas mål. Med tiden skapas en relation. Patienterna anammar livsstilsförändringarna i olika utsträckning. När svårigheter möts används olika strategier. Resultatet presenteras i ett övergripande tema, tre huvudkategorier och sju underkategorier.Konklusion: Specialistsjuksköterskan lyssnar in patienternas berättelser och lär känna patienterna. Detta utgör två av de hörnstenar som ingår personcentrerad vård. Att arbeta personcentrerat kräver tid och kunskap. Specialistsjuksköterskan arbetar personcentrerat men arbetssättet kan förbättras genom kunskap om att det ska vara konsekvent och systematiskt.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en sjukdom som defineras av bristande förmåga att reglera glukos mängden i kroppen. Typ 2 disbetes är en foklsjukdom,  i Sverige beräknas att cirka 500 000 människor är diagnostiserade med diabetes utav dem är det 80–95 procent som har typ 2 diabetes vilket resulterar att den är mest förekommande sjukdomen i Sverige. Livsstilsförändringar i form av kost och fysisk aktivitet har en betydande roll för patienter med typ 2 diabetes för att förbättras i sin sjukdom och reducera komplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka patienters erfarenheter av livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och kost i samband med typ 2 diabetes. Metod: Metoden som användes är en litteraturstudie som är uppbyggd av åtta vetenskapliga artiklar. Alla åtta vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till resultat för att besvara syftet till litteraturstudien. Resultat: Resultaten bygger på fyra olika kategorier: Motiverande faktorer i samband fysisk aktivitet, Hinder och svårighet vid fysisk aktivitet, Svårigheter och motivation i samband med kostförändring, Vårdens betydelse i samband med livsstilsförändringar i form av kost och fysisk aktivitet. Slutsats: Det framkom båda positiva och negativa erfarenheter i samband med livsstilsförändringar. Motivationen var en nyckelroll för patienterna att genomföra livsstilsförändringar. Patienter var motiverade till livsstilsförändringar för att förbygga framtida komplikationer och bevara sin hälsa. Det framkom olika hindrade faktorer för patienterna att vara fysiskt aktiva. Oförmåga att ändra på livsstilsvanor ledde till svårigheter med koständring för patienterna. Vården beskrevs vara betydelsefull för patienter med typ 2 diabetes för att klara av sina livsstilsförändringar.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer och drabbar många människor i världen. Sjukdomen orsakas av livsstil och levnadsvanor, exempelvis inaktivitet, ökat intag av ohälsosam kost, övervikt och fetma. Utlandsfödda människor är en riskgrupp som drabbas av diabetes på grund av förändrade levnadsvanor och olika hinder som påverkar egenvård vid diabetes. En viktig och betydande behandling vid diabetes typ 2 är att ha ökad egenvårdsförmåga, vilket vissa utlandsfödda människor med en annan bakgrund saknar. Studien ska synliggöra olika utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ 2. Litteraturöversikt gjordes för att besvara studiens syfte. Vårdvetenskapliga artiklar insamlades från olika databaser och granskades av författarna enskilt och tillsammans för att skapa en gemensam bild och förståelse om innehållets relevans för studien. Artiklar granskades genom att författarna läste var för sig, flera gånger och diskuterade innehållet. Resultat av studien visade sig att det finns olika utmaningar som utlandsfödda människor upplever som påverkar deras egenvårdsförmåga för att kunna leva med diabetes typ 2. De presenterades i temaform som hade två huvudtema och sex underteman.  Tema 1: utmaningar i vardagen som hade underteman; livsstilsförändring: kost och fysisk aktivitet, kultur och sjukdomsinsikt samt bristande familjen stöd.  Tema 2: utmaningar i relation till vårdsammanhang med underteman som är kommunikations barriär, bristande kunskap och bristande stöd från vårdpersonal. Genomfört litteraturöversikten påvisar att det fanns tydliga utmaningar för egenvård som utlandsfödda människor upplever i vardagslivet och i relation till vårdsammanhang. Genom att förstå de olika utmaningar som påverkar egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor, kan vi främja och förbättra vårdkvalitet för dem.

Diabetes mellitus typ två (T2DM) är den vanligaste formen av diabetes. Det är en folksjukdom som på grund av de komplikationer den för med sig dödar miljontals människor årligen. Sjukdomen yttrar sig hos allt yngre människor på grund av undermåliga livsstilsval och kostnaden för samhället blir stort. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar och vad som påverkar egenvård vid diabetes mellitus typ två. Litteraturöversikt som baserades på elva artiklar med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic search Complete. I resultatet identifierades fyra teman, dessa är: att acceptera sin situation, att vara motiverad till egenvård, att förändra det dagliga livet samt att få stöd av andra. Resultatet visade att individen upplever egenvården som meningsfull när acceptans för sjukdomen finns hos denne, vilket grundar sig en kunskap och förståelse för sjukdomen. Rädsla för komplikationer visade sig vara en stark motivationsfaktor för att bedriva en god egenvård. Olika livshändelser kunde påverka individens motivation till livsstilsförändringar negativt. Individer med T2DM upplevde stöd från anhöriga men framförallt från sjuksköterskan som viktigt. Vården upplevdes bra och stödjande då den anpassades till individen. Det primära för en god egenvård är att individen upplever sig delaktig och att vården som ges är individuellt anpassad. En viktig faktor för att egenvård skall uppfattas som meningsfull och fullföljas är att individen upplever en acceptans för sjukdomen. / <p>Engelsk undertitel på försättsblad: a litterature review</p>