I denna studie undersöker författarna ledarskapet bland mellanchefer i två jämnstora företaginom hemelektronikbranschen. Mellanchefsrollen är en svår roll att hantera med både kravuppifrån och nerifrån. Studiens syfte avser att öka förståelsen för mellanchefer samt attundersöka ledarskapet för mellancheferna.Studien utgår huvudsakligen från ledarskapsteorier samt krav över och underifrån i form avmålstyrning och arbetsmiljö. En kvalitativ metod användes i studien där insamlingen av dataskedde genom semistrukturerade intervjuer.Studien påvisade många likheter bland mellanchefernas hantering på kraven uppifrån ochnerifrån. Kraven uppifrån berör resultat och lönsamhetskrav och behandlades med detuppgiftsorienterade ledarskapet. Kraven från ledningen och övre chefer har en signifikantbetydelse i mellanchefernas arbete. Kraven från underordnade behandlades med detrelationsbaserade ledarskapet. Mellancheferna lägger stor vikt av att ge feedback ochcoaching till underordnade och vill ständigt förbättra deras ledarskap. / In this study we examine the leadership among middle managers in two companies of equalsize in the consumer electronics industry. The middle manager’s role is a difficult role to handle with both demands from above and below. The purpose of the study is to increase the understanding of middle managers and to investigate the leadership of middle managers. The study is based mainly on leadership theories as well as demands above and below in the form of goal management and work environment. A qualitative method was used in the study where the collection of data took place through semi-structured interviews. The study showed many similarities among middle managers’ handling of the demands from above and below. The demands from above were about results and profitability requirements and were dealt by the task-oriented leadership. The demands from management and senior managers have a significant impact on the work of middle managers. The demands from the subordinates below were dealt with by the relationship-based leadership. The middle managers attach great importance to giving feedback and coaching to the subordinates and want to constantly improve their leadership.

Tidigare forskning har visat att det finns mellanchefer som anser att deras arbetsrelaterade stress är relaterad till krav från både över- och underordnade (Skagert, Dellve, Eklöf, Ljung, Pousette & Ahlborg, 2004). Syftet med den föreliggande studien var att i en offentlig organisation undersöka om mellanchefers upplevda arbetskrav från över- och underordnade har samband med deras upplevda arbetsrelaterade stressnivå. Följande frågeställning formulerades: I vilken grad kan upplevda arbetskrav från överordnade, underordnade, ålder och antal år som mellanchef predicera grad av upplevd arbetsrelaterad stress. Deltagarna i studien var 63 mellanchefer, varav 52 kvinnor och 11 män. Resultatet visade att upplevda arbetskrav från underordnade var den enda oberoende variabeln som statistiskt signifikant predicerade uplevd arbetsrelaterad stress. Antal år som mellanchef hade en negativ statistiskt signifikant korrelation med upplevd arbetsrelaterad stress. Dessa resultat var delvis i linje med presenterad teori och tidigare forskning. / Previous research has shown that middle managers believe that their work-related stress is connected to the demands from both superiors and subordinates (Skagert, Dellve, Eklöf, Heather, Pousette & Ahlborg, 2004). The aim of the present study was to in a public organization investigate whether the middle managers perceived job demands from superiors and subordinates are related to their perceived work-related stress level. The following research question was formulated: To what extent can the perceived job demands from superiors, subordinates, age and number of years as middle manager predict levels of perceived work-related stress. Participants in the study consisted of 63 middle managers (52 women and 11 men). The results showed that perceived job demands from subordinates were the only independent variable that statistically significantly predicted perceived work-related stress. Number of years as middle manager had a negative statistically significant correlation with perceived work-related stress. These results were partially in line with the presented theory and previous research.

Background: The traditional view of leadership focuses on the role and responsibilities of the superior. This becomes problematic as sustainable leadership should focus on a shared process. Furthermore, the focus is often on economic sustainability before ecological and social sustainability. Over time, however, the focus has shifted more to the leadership process where both superiors and subordinates are in focus and where a holistic perspective of all three dimensions of sustainability has become important. However, the knowledge of bottom- up influence needs to be developed to gain a further understanding of the subject in its whole. This study is a further step towards this changed focus and contributes to a deeper understanding of the phenomenon of influence. Research question: How do subordinates influence superiors in a sustainability context from a superior and subordinate perspective? Aim: The aim is to describe the bottom-up impact that exists within a sustainability context from a superior and subordinate perspective. Method: To answer the research question, an inductive research approach and qualitative method have been used. A comparative case study of a collective case of three superiors and a collective case of six subordinates has been conducted. The empirical data has been collected through qualitative interviews. Conclusions: The conclusions that this study arrives at are shown in model 4.3 where we get a description of how “leadership with a focus on sustainability” can be achieved. Furthermore, model 4.3 creates an understanding of how superiors can open up for a bottom-up influence and how subordinates can make it possible to be able to influence. Above all, through the relationship between superiors and subordinates, but also based on subordinates' knowledge, the possibility of a bottom-up influence is created. The study shows the importance of the interaction between superiors and subordinates and serves as a complement to previous research on leadership, influence and sustainability. / Bakgrund: Den traditionella synen på ledarskap fokuserar på den överordnades roll och ansvar. Detta blir problematiskt då hållbart ledarskap bör fokusera på en delad process. Vidare ligger fokusen ofta kring en ekonomisk hållbarhet före en ekologisk och social hållbarhet. Med tiden har fokusen dock gått över mer till ledarskapsprocessen där både överordnade och underordnade är i fokus och där ett helhetsperspektiv av alla tre dimensioner av hållbarhet har blivit viktigt. Emellertid behöver kunskapen om nedifrån-upp påverkan utvecklas för att få en förståelse för helheten. Denna studie är ett ytterligare steg mot denna ändrade fokus och bidrar till en djupare förståelse av fenomenet påverkan. Forskningsfråga: Hur påverkar underordnade överordnade inom en hållbarhetskontext utifrån ett överordnad och underordnad perspektiv? Syfte: Syftet är att beskriva den nedifrån-upp påverkan som finns inom en hållbarhetskontext utifrån ett överordnad och underordnad perspektiv. Metod: För att besvara forskningsfrågan har en induktiv forskningsansats och kvalitativ metod använts. En komparativ fallstudie av ett kollektivt fall av tre överordnade och ett kollektivt fall av sex underordnade har genomförts. Empirin kopplat till fallen har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Slutsatser: Slutsatserna som denna studie kommer fram till visas i modell 4.3 där vi får en beskrivning av hur “ledarskap med fokus på hållbarhet” kan uppnås. Vidare skapar modell 4.3 en förståelse för hur överordnade kan öppna upp för en nedifrån-upp påverkan och hur underordnade kan möjliggöra för att kunna påverka. Genom framför allt relationen mellan överordnade och underordnade men även utifrån underordnades kunskap så skapas möjligheten för en nedifrån-upp påverkan. Studien visar vikten av samspelet mellan överordnade och underordnade och fungerar som ett komplement till tidigare forskning av ledarskap, påverkan och hållbarhet.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ”den nye mannen” kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process. Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ”görandet” av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig. Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ”den nye mannen”; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal. Jämställdhet artikulerades även någorlunda lika över kontexterna som en konsensusbaserad särartsdiskurs.  Det som däremot skilde kontexterna och intervjupersonerna åt var deras etniska, klassmässiga och sexuella subjektspositioner som relaterade till de hegemoniska diskurserna kring jämställdhet och maskulinitet på o(jäm)lika sätt. Personerna i de muslimska och homosexuella subjektspositionerna gjorde på olika sätt motstånd mot den underordning som de placerades i genom dessa subjektspositioners underordade relation till ”den nye mannen”. De förhöll sig därmed något mer distanserat till denna diskurs samt jämställdhetsdiskursen. I kontexten där intervjupersonernas subjektspositioner i större utsträckning sammanföll med ”den nye mannen” artikulerades denna diskurs tydligare. Exempelvis artikulerade man barnorientering, snarare än ett intresse för jämställdhet i sig. I samtliga kontexter uppmärksammade eller problematiserade man sällan sina egna privilegier, men det skedde på olika sätt ett skillnadsskapande gentemot ”andra män” och kvinnor. / This master thesis takes its departure in previous research which argues that the Swedish discourse of gender equality and its gender equal masculine subject “the new man” is built upon a white, heterosexual, middle class norm that excludes and subordinates other masculinities. The thesis aims at investigating whether the above mentioned exclusions in the Swedish discourse of gender equality and masculinity discourses such as “the new man” are traceable in men´s articulations of discourses regarding gender equality and masculinity, and how different subject positions and hierarchies are negotiated and reproduced in this process. The theoretical framework is a post-structural theory inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes theory of discourses, subject positions and the “doing” of gender and other social categories such as class and ethnicity, categories that from an intersectional perspective are viewed as analytically inseparable. The thesis also seeks to combine the post-structural perspective with R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. The empirical material consists of single and focus groups interviews generated in three different contexts in which individuals located in different sexual and ethnic subject positions with different degrees of privilege in relation to the discourse of gender equality. The results show that the masculinity discourse that was articulated in all three contexts was the discourse of “the new man”; a more gender equal, or at least children-oriented, masculine ideal. The articulations of gender equality were also similar in the different contexts; a consensus based discourse of gender equality in which men and women were viewed as different but complementary. What distinguished the contexts was the interview person’s sexual and ethnic subject positions which related to the hegemonic discourses of gender equality and masculinity in different, unequal ways. The interview person´s in the Muslim and homosexual subject positions resisted the subordination these positions meant in relation to the discourse of “the new (gender equal) man”. This also meant that these persons had a more distanced relationship to this discourse and the discourse of gender equality. In the context where the interview person’s subject positions to a greater extent coincided with “the new man”, this discourse was also articulated in a less problematic way. An orientation towards taking care of children was for example more common than an interest in gender equality for its own sake. In all three context one´s own privileges were seldom acknowledged, and there were different processes of creating difference and hierarchies towards both women and “other men”.

Att skapa en budget handlar om att ta fram en prognos för framtida ekonomiska resultat både vad det gäller likviditet, resultat- och balansräkningen. Den kan ha olika syften inom ett företag och kan användas för att motivera de underordnade cheferna genom att låta dem vara delaktiga i processen då det skapas mål som leder till en belöning. Deltagande i budgetprocessen definieras som en process där de underordnade cheferna är involverade och har befogenhet att påverka budgeteringen. Tidigare forskning visar både fördelar och nackdelar med att låta de underordnade cheferna delta. Positiva effekter är att de underordnade chefer får en motivation genom att delta i processen och de negativa effekterna är att de underordnade cheferna har möjlighet att förhandla in slack i budgeten för att lättare nå de uppsatta målen. Den tidigare forskningen beskriver också olika faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade eller får en benägenhet att skapa och förhindra att slack uppkommer. Syftet med denna undersökning var att studera på vilket sätt deltagande i budgetprocessen påverkar de underordnade chefernas motivation och benägenhet till budgetslack. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade i sitt arbete samt risken för att de förhandlar in slack. För att besvara forskningsfrågan användes en kvalitativ forskningsmetod där tolv intervjuer genomfördes på det specifika företaget. Det fallföretaget som studien är genomförd på arbetar aktivt med att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen och ses där som en viktig faktor för att processen blir framgångsrik. Resultatet av studien visar att det är av vikt för företag att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen då det är en av de största orsakerna som leder till motivation för dem. Det visar också att deltagandet leder till att företagsledningen får relevant information till budgeten då det är de underordnade cheferna som har den största kunskapen om sin avdelning. Genom studien går det att utläsa fyra faktorer som leder till att de underordnade cheferna får motivation och dessa är kommunikation, strategisk planering, gemenskap och samarbete samt personligheter. Där är kommunikation den viktigaste faktorn som både indirekt och direkt påverkar de andra faktorerna. Slack anses inte förekomma på detta företag och det går inte genom studien se att deltagande skulle leda till att det skapas slack. Studien visar två faktorer som leder till att slack inte uppkommer i detta företaget och det är informationsasymmetri samt gemenskap och samarbete. / Budget is about producing a forecast for future financial performance, both in terms of earnings, liquidity and balance sheet. It can have different purposes within a company and can be used to motivate the subordinate managers by allowing them to participate in the process when creating goals that lead to a reward. Participation in the budget process is defined as a process in which the subordinate managers are involved and have the authority to influence the budget. Previous research shows both the pros and cons of allowing the subordinate managers to attend. Positive effects are that subordinate managers get motivated by participating in the process and the negative effects are that the subordinate managers can negotiate slack in the budget to more easily reach the goals. The previous research also describes various factors that can influence the subordinate managers to be motivated or tend to create and prevent slack from occurring. The purpose of this survey was to study how participation in the budget process affects the subordinate managers' motivation and likelihood of budget slack. Furthermore, the purpose is to investigate which factors may affect the subordinate managers being motivated in their work and the risk of negotiating slack. To answer the research question, a qualitative research method was used by doing twelve interviews at the specific company. The case company in which the study is conducted works actively to allow the subordinate managers to participate in the budget process which is an important factor in the success of the process. The result of the study shows that it is important for companies to let the subordinate managers participate in the budget process as it is one of the biggest reasons that motivates them. It also shows that the participation leads to the highest management getting relevant information to the budget as it is the subordinate managers who have the greatest knowledge of their department. Through the study, four factors can be identified that lead to the motivation of the subordinate managers, such as communication, strategic planning, community and cooperation, as well as personalities. The communication is the most important factor that both indirectly and directly affects the other factors. Slack is not considered to exist in this company and through the study it is not possible to see that participation would lead to the creation of slack. The study shows that it is possible to read two factors that prevent slack not to occur in this company, and it is information asymmetries as well as community and cooperation.