Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv har ändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett samma hastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematik sjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökning till att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljön kom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp av det digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda på hur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag. Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturella perspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-en nätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades alla konversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samla elevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för att analysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svensk gymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultaten indikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs även slutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att en digital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik med lösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-today life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematics are declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining workedexamples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be used as a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.

Inom byggsektorn spelar utbildning och kunskapsöverföring en betydande roll för att främja hållbarhet. Effekten av utbildningen beror på dess implementering och kontext. En noggrann utvärdering av utbildningens användning och effektivitet är avgörande för att optimera resultaten och tillhandahålla nödvändiga kunskaper och färdigheter för att hantera hållbarhetsutmaningar. Tyvärr kan bristande balans mellan miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter i hållbarhetsutbildningar begränsa individens möjligheter att effektivt hantera hållbarhetsfrågor i praktiken. För att framgångsrikt främja hållbarhet inom byggsektorn krävs en djupare förståelse av utbildningens genomförande och integration av kunskap i medarbetarnas arbete. Studien syftar till att undersöka hur en digital internutbildning inom hållbar utveckling på ett stort svenskt byggbolag kan utformas och genomföras för att skapa möjlighet till utvecklad yrkespraktik i byggbranschen. Med utgångspunkt i detta har en kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod implementerats för att behandla studiens frågeställningar. En tematiskanalys av studiens kvalitativa data resulterade i sammanlagt tolv teman efter att intervjuer med utvalda individer med olika befattningar på byggbolaget genomfördes. Resultaten visar att det finns brister med byggbolagets digitala hållbarhetsutbildning vilket bidrar till att medarbetarna inte får möjlighet att utveckla önskade kunskaper, förmågor och förhållningssätt för att uppnå utbildningens syfte och genomföra hållbara affärer. Ett antal centrala aspekter som påverkar utbildningens framgång och relevans för såväl medarbetarna som bolaget i helhet har identifierats, vilket ger värdefulla insikter för framtida utbildningsstrategier. Dessa aspekter är bland annat brist på social interaktion och gemensamtlärande, inaktuellt innehåll som dessutom inte har tydliga kopplingar till praktiskt hållbarhetsarbete samt brist på uppföljande moment. Detta resulterade i ett förbättringsförslag med parametrar som kan åtgärdas och implementeras inom utbildningen för att tillgodose byggbolagets behov, tillfredsställa medarbetares behov och uppnå hög kundnöjdhet. / In the construction sector, education and knowledge transfer play a significant role in promoting sustainability. The impact of the training depends on its implementation and context. A careful evaluation of the use and effectiveness of training is essential to optimize results and provide the necessary knowledge and skills to address sustainability challenges. Unfortunately, a lack of balance between environmental, economic and social aspects in sustainability education can limit the individual's opportunities to effectively deal with sustainability issues in practice. In order to successfully promote sustainability in the construction sector, a deeper understanding of the implementation of education and the integration of knowledge into the work of employees is required. The study aims to investigate how a digital internal training in sustainable development at a large Swedish construction company can be designed and implemented to create opportunities for developed professional practice in the construction industry. Based on this, a qualitative and quantitative data collection method has been implemented to address the study's questions, and various sources have also been used to conduct a literature study. A thematic analysis of the study's qualitative data resulted in a total of twelve themes after interviews with selected individuals with various positions at the construction company were conducted. The results show that there are shortcomings with the construction company's digital sustainability training, which contributes to the fact that the employees do not get the opportunity to develop the desired knowledge, abilities and attitudes in order to achieve the purpose of the training and accomplish sustainable business. A number of central aspects that influence the success and relevance of the training for both the employees and the company as a whole have been identified, which provides valuable insights for future training strategies. These aspects include a lack of social interaction where a community of inquiry is not promoted, outdated content that does not have clear connections to practical sustainability work and a lack of follow-up steps. This resulted in an improvement proposal with parameters that can be addressed and implemented within the training to meet the needs of the construction company, satisfy the needs of employees and achieve high customer satisfaction.

Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv harändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett sammahastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematiksjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökningtill att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljönkom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp avdet digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda påhur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag.Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturellaperspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-ennätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades allakonversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samlaelevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för attanalysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svenskgymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultatenindikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs ävenslutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att endigital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik medlösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-to day life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematic sare declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining worked examples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be usedas a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.

Storskaliga, öppna, internetbaserade kurser (MOOCar) introducerades år 2008 av George Siemens och Stephen Downes och deras popularitet har ökat ända sedan dess. Förespråkare av MOOCar påstår att de har en potential att möjliggöra livslångt lärande för människor från hela världen. Sedan de första kurserna har två olika former av MOOCar utvecklats, cMOOCar som har utvecklats utifrån lärandeteorin konnektivismen och xMOOCar som är relativt lika vanliga internetbaserade kurser med den skillnad att antalet kursdeltagare är mer eller mindre obegränsat. År 2016 anslöt sig MOOC initiativet från KungligaTekniska högskolan (KTHx) till edX, en undervisningsplattform för xMOOCar. Möjlighet till social interaktion med andra kursdeltagare och lärare erbjuds på edX i form av asynkrona diskussions forum. Forskning om hur den sociala interaktionen ter sig i diskussionsforumen och dess potential för att främja lärande är i dagsläget knapp. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den sociala interaktionenskaraktär i två olika xMOOCar, en med självstyrd studietakt och en lärarledd. En ökad förståelse för den sociala interaktionen som för nuvarande äger rum i diskussionsforumen kan vara behjälplig för lärare vid utformningen av undervisningen i xMOOCar. Diskussionsforumen för två kurser av respektive kategori av xMOOC från KTHx om matematik och programmering ingår i denna undersökning. Både en konventionell innehållsanalys och en riktad innehållsanalys baserad på lärandeteorin undersökande gemenskap (CoI) har genomförts för att belysa olika aspekter av den sociala interaktionens karaktär och främjande av lärande i diskussions forumen. Resultatet av undersökningen visar att den sociala interaktionen är opersonlig och att kursdeltagarna initierar interaktionen för att få svar på frågor som huvudsakligen lärare besvarar genom att instruera eller informera. Det bildas ingen gemenskap och det uppvisas lägre nivåer av kognitiv närvaro i diskussionsforumen. För att främja lärande skulle diskussionsforumen istället kunna användas för att engagera de aktiva kursdeltagarna i diskussioner och lärarnas fokus kan förflyttas från att instruera och informera till att etablera en trygg miljö för interaktion. / Massive Open Online Courses (MOOCs) were introduced in 2008 by George Siemens and Stephen Downes and their popularity has increased ever since. Advocates of MOOCs claim that they have the potential to enable lifelong learning for people all over the world. Since the first MOOC, two kinds of MOOCs have developed, cMOOCs that developed from the theory of learning, connectivism, and xMOOCs, which are relatively similar to usual online courses, with the difference that the number of participants is more or less unlimited. In 2016, the MOOC initiative from the Royal Institute of Technology (KTHx) joined edX, a teaching platform for xMOOCs. Opportunity for social interaction with other course participants and teachers is offered on edX in the form of asynchronous discussion forums. Research on the characterof the social interaction in the discussion forums and its potential for promoting learning in xMOOCs is currently limited. The purpose of this master thesis is to investigate the nature of social interaction in two different xMOOCs, one self-paced and one instructor-paced. An increased understanding of the current social interaction that is taking place in the discussion forums can be helpful to teachers in the design of teaching in xMOOCs. In this master thesis two discussion forums from courses of the respective categories of xMOOCs have been studied. Both a conventional content analysis and a directed contentanalysis based on the learning theory Community of Inquiry (CoI) have been conducted to highlight different aspects of the nature of the social interaction and how one may promote learning in the discussion forums. The result of the analysis shows that the social interaction in the discussion forums is impersonal and that the participants initiate the interaction by asking questions that are mainly answered by the teachers, by either instructing or informing. No community is formed and the discussion forums show lower levels of cognitive presence. In order to promote learning, discussion forums may be used to engage the active participants in discussions and it might be benificial if the teachers focused on establishing a safe environment for interaction, as opposed to focusing on instruction and informing.