The response of geological materials at the scale of meters and the response of buried targets of different shapes and sizes using controlled-source electromagnetic induction (CSEM) is investigated. This dissertation focuses on three topics; i) frac- tal properties on electric conductivity data from near-surface geology and processing techniques for enhancing man-made target responses, ii) non-linear inversion of spa- tiotemporal data using continuation method, and iii) classification of CSEM transient and spatiotemporal data. In the first topic, apparent conductivity profiles and maps were studied to de- termine self-affine properties of the geological noise and the effects of man-made con- ductive metal targets. 2-D Fourier transform and omnidirectional variograms showed that variations in apparent conductivity exhibit self-affinity, corresponding to frac- tional Brownian motion. Self-affinity no longer holds when targets are buried in the near-surface, making feasible the use of spectral methods to determine their pres- ence. The difference between the geology and target responses can be exploited using wavelet decomposition. A series of experiments showed that wavelet filtering is able to separate target responses from the geological background. In the second topic, a continuation-based inversion method approach is adopted, based on path-tracking in model space, to solve the non-linear least squares prob- lem for unexploded ordnance (UXO) data. The model corresponds to a stretched- exponential decay of eddy currents induced in a magnetic spheroid. The fast inversion of actual field multi-receiver CSEM responses of inert, buried ordnance is also shown. Software based on the continuation method could be installed within a multi-receiver CSEM sensor and used for near-real-time UXO decision. In the third topic, unsupervised self-organizing maps (SOM) were adapted for data clustering and classification. The use of self-organizing maps (SOM) for central- loop CSEM transients shows potential capability to perform classification, discrimi- nating background and non-dangerous items (clutter) data from, for instance, unex- ploded ordnance. Implementation of a merge SOM algorithm showed that clustering and classification of spatiotemporal CSEM data is possible. The ability to extract tar- get signals from a background-contaminated pattern is desired to avoid dealing with forward models containing subsurface response or to implement processing algorithm to remove, to some degree, the effects of background response and the target-host interactions.

The dominant liberal peacebuilding critiques tends to focus on ‘states’ and the failure of interventions in rebuilding them. Consequently, a standardised critique has emerged largely because the critics apply a broad brush across a diverse range of contexts, programmes, issues and activities as illustrated by the lack of scrutiny on mine action and emerging contexts such as Somaliland. The liberal peacebuilding critics critique the standardised ‘one size fits all approach’ employed by interveners, yet they take the same approach. I therefore argue for the need to broaden the critique to include other elements and contexts of peacebuilding. I demonstrate that as an intervention mine action has intrinsic peacebuilding potential. However, the way mine action is implemented both globally and in Somaliland reflects the same dominant characteristics of the liberal peacebuilding critique i.e.; it is externally led; uses technical and standardised formulaic approaches; disregards local context thus failing to secure local ownership. Attributes that the critics argue have led to the failure and/or limited success of peacebuilding interventions. I therefore contend with the critics and demonstrate how these attributes have contributed to the challenges of implementing mine action activities thereby limiting mine actions ‘peace-ability’ potential in Somaliland. However, beyond the implementation modalities there are other factors that further contribute to limiting this potential; these include the Sector Actors; the Somaliland context i.e. the historical and political context, and the perception of Somaliland people. Thus in conclusion I argue for a nuanced critique that acknowledges the challenging realities of implementing programmes in challenging post conflict environments.

Idag finns det ett behov för mer förståelse kring odetonerade sprängämnen i anläggningsindustrin. Dessa sprängämnen som lämnas kvar kan ha förödande konsekvenser och leda till dödsfall. Varför sprängämnen inte detonerar under sprängning kan bero på många faktorer såsom klimat, handhavandefel och fabrikationsfel. Generellt sätt är det farligare i arbeten på ett område där det har sprängts tidigare eftersom det är svårare att förutse farorna.Det saknas en klar rutin kring hanteringen av dessa sprängämnen och befintliga dokument kring kan förbättras.För att få förståelse kring ämnet behövs det studier i åldringsprocess, referensobjekt, hantering och orsaksfaktorer till de odetonerade sprängämnena. Även grundläggande information om hur bergschaktning och sprängning går till är nödvändigt.Trafikverket har därför ett påtalat behov av att skapa en rutin och kartläggning kring problemet.Målet är att underlätta hanteringen, förebygga skador och rädda liv. Odetonerade sprängämnen som detonerat under arbete har orsakat ett antal dödsfall i Sverige. Nollvisionen i byggbranschen kräver att ämnet ska lösas. I denna rapport är målet att skapa en rutin som kan underlätta hanteringen och komplettera nuvarande dokument men även analysera uppkomsten av odetonerade sprängämnen. Med hänsyn till erfarenheter och litteraturstudier ligger denna rapport som grund för fortsatta studier och forskning. / There is a need for higher understanding regarding unexploded ordnance in the infrastructure industry. These explosives that are left behind can have grave consequences and result in the loss of life. Why explosives don`t detonate during blasting may be due to several factors like climate, handling-error or factory errors. Generally, it is more dangerous to work in an area where previous blasting has occurred because it is harder to predict the dangers. There is a lack of routines for handling unexploded ordnance and current documents can be improved.To gain understanding on the matter you need to study aging process, specific cases, handling and possible reasons of unexploded ordnances. Also, basic knowledge about rock removal and rock blasting is required.The Swedish department of transportation (Trafikverket) has a strong need to create a routine and mapping of the issue. The goal is to facilitate handling, prevent damages and save lives.Unexploded ordnance that have detonated during labor have caused several deaths in Sweden.The no deaths vision of the construction industry demands that the problem be solved. In this report the goal is to create a routine and facilitate handling and to supplement current documents but also to analyze the emergence of unexploded ordnance. With regard for past experiences and literature studies this report stands as a foundation for continued studies and research.

<p>I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel.</p> / <p>In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.</p>

I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel. / In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.