Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerdiagnos och varje år insjuknar ca. 470 kvinnor under 40 års ålder i Sverige. För behandling av bröstcancer finns kirurgi-, strål-, cytostatika- och hormonbehandling som alternativ. Dessa behandlingar och sjukdomen i sig påverkar individuellt kvinnan och kan skapa ett lidande och en sårbarhet. För att uppmärksamma kvinnors upplevelser är det som allmänsjuksköterska viktigt att ha ett öppet och följsamt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den yngre kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer i åldern 18–45 år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Granheim. Resultat: Fem kategorier framkom; en rädsla över oviss framtid, kroppsliga förändringar av behandling, en förändrad fertilitet, betydelsen av närstående relationer samt vårdpersonalens inflytande. Slutsatser: Det är inte alltid själva diagnosen bröstcancer som skapar det största lidandet utan det kan grundas i biverkningar från behandling t.ex. håravfall, infertilitet eller bristande stöd från vårdpersonal. Vårdpersonalen har en betydande roll, genom att erbjuda information och stöd skapas en känsla av trygghet och ökad livskvalité hos kvinnan.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Uppsatsen är en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Materialet har analyserats enligt Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys. Utifrån denna analys arbetade författarna fram tre huvudteman och sju subteman. Resultatet visar att kvinnor som i tidig ålder drabbas av bröstcancer upplever en rad förändringar både kroppsliga och psykiska. Många kvinnor i studien beskriver en förlust av kvinnlighet, dels på grund av det förlorade bröstet samt att de flesta av kvinnorna fråntas förmågan att kunna skaffa biologiska barn i samband med behandlingen. Resultatet visar även att det finns en stor oro för hur familjen ska hantera situationen. Diskussionen belyser framförallt hur viktigt det är för sjuksköterskor att se varje människas specifika behov av omvårdnad och information, samt att lindra lidande och öka välbefinnande. Diskussionen redogör även för vilka områden som det enligt författarna borde forskas mer på i framtiden för att öka förståelsen för dessa kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes.</p><p>Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i hela världen. Det är framförallt äldre kvinnor som drabbas, men en liten del av de drabbade är yngre kvinnor. Att vara en ung kvinna som är mitt uppe i familje- och karriärlivet innebär detta en stor tvärvändning i livet, då allt ifrån behandlingar till följd av biverkningar och många sjukhusbesök sätter hälsan i prövning. Upplevelsen av en förändrad kropp, stöd, att komma in i klimakteriet för tidigt och att drabbas av infertilitet bidrar med ett hav av blandade känslor. Denna sjukdom utmanar kvinnans identitet, självkänsla, kroppsbild och relationer. Syfte: Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där systematiska sökningar med omvårdnadsfokus i relevanta databaser resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats för att få en bättre överblick över forskningsområdet. Resultat: Olika koder bearbetades fram till fyra kategorier kring kvinnornas upplevda hälsa: En förändrad kroppsuppfattning, fertilitetsproblem, behov av stöd från professioner och närstående samt att leva med ständig rädsla och oro. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att vårdpersonal bör ha mer kunskap om unga kvinnors upplevda hälsa med bröstcancer. Mer kvalitativ forskning rekommenderas kring ämnet, då det behövs för att vårdpersonalen ska kunna förbättra vården och kunna främja de unga kvinnornas hälsa på bästa sätt. / Background: Breastcancer is the most common form of cancer for women all around the world. It is mainly older women who are affected, but a small proportion of those affected are young women. Being a young women who is in the middle of family- and career life means a big turnaround in life, since everything from treatments due to side effects and many hospital visits puts health to the test. The experience of a changed body, support, getting into menopause prematurely and suffering from infertility contributes to a sea of mixed emotions. This disease challenges the woman’s identity, self-esteem, body image and relationships. Aim: Young womens perceived health with a diagnosed breast cancer. Method: A literature study where systematic searches with a focus on nursing in relevant databases resulted in ten scientific articles. The articles contained both a qualitative and quantitative approach to get a better overview of the research area. Results: Different codes were processed into four categories around women’s perceived health: A changed body perception, fertility problems, need for support from professionals and relatives and to live with constant fear and anxiety. Conclusion: The resultats of the literature study show that healthcare professionals should have more knowledge about young women’s perceived health with breast cancer. More qualitative research is recommended on the subject, as it is needed for the nurse to be able to improve care and to promote the health of young women in the best way.

<p>Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>Background: Anorexia nervosa is increasing more and more among young women, although with accurate treatment and support most of them recover from their eating disorder. Aim: The aim of the literature study is to describe factors of importance concerning recovery from an eating disorder from a young woman’s perspective, in order for nurses to receive an increased understanding of young women with anorexia nervosa. Method: The literature study is based on ten scientific articles, qualitative as well as quantitative, which were analysed to obtain the result of the study. Result: Factors of importance for recovery were that the young woman herself obtains an awareness of her disease and learns to understand and handle her feelings, her selfimage, self-esteem and the young woman’s motivation and will to get well and to change her eating habits. In addition the result also shows that nurses have an important role in guiding the young woman in her process of recovery, as well as family, friends, partners, therapists and remaining medical staff. Finally occupational activitites are also vital for the recovery process. Conclusion: In order for a young woman suffering from anorexia nervosa to recover she needs support from family and friends but especially from nurses with suitable training and education. They have an important role in supporting the young woman on her way to recovery to a life without anorexia nervosa.</p><p> </p>

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa. / Background: Anorexia nervosa is increasing more and more among young women, although with accurate treatment and support most of them recover from their eating disorder. Aim: The aim of the literature study is to describe factors of importance concerning recovery from an eating disorder from a young woman’s perspective, in order for nurses to receive an increased understanding of young women with anorexia nervosa. Method: The literature study is based on ten scientific articles, qualitative as well as quantitative, which were analysed to obtain the result of the study. Result: Factors of importance for recovery were that the young woman herself obtains an awareness of her disease and learns to understand and handle her feelings, her selfimage, self-esteem and the young woman’s motivation and will to get well and to change her eating habits. In addition the result also shows that nurses have an important role in guiding the young woman in her process of recovery, as well as family, friends, partners, therapists and remaining medical staff. Finally occupational activitites are also vital for the recovery process. Conclusion: In order for a young woman suffering from anorexia nervosa to recover she needs support from family and friends but especially from nurses with suitable training and education. They have an important role in supporting the young woman on her way to recovery to a life without anorexia nervosa.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes. Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.