Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Bakgrund: De vanligaste substanserna som ungdomar missbrukar är alkohol och narkotika. Narkotikamissbruket är en av de största orsakerna till hälsoproblem och dödsfall bland ungdomar och yngre vuxna i Europa. Alkoholen påverkar folkhälsan och ligger således bakom en stor andel olyckor, skador och våldsbrott.En vanlig konsekvens av missbruk och beroende av alkohol eller narkotika i ungdomsåren är försämrat studieresultat, antisociala och kriminella aktiviteter, en minskning av sociala aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet för våld och övergrepp. Det finns tydliga samband mellan hög alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva preventiva interventioner för att förebygga substansmissbruk hos ungdomar. Metod: Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmeb & Socindex. I litteraturstudien har åtta kvantitativa studier granskats och analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre domäner – en som i huvudsak baserades på skolinterventioner, en baserades på skolinterventioner med familjeengagemang och en domän med övriga interventionsprogram. Resultatet visade att sju av åtta interventionsprogram hade effekt i att minska substansanvändningen bland ungdomar. Konklusion: Substansmissbruk bland ungdomar har under det senaste decenniet ökat drastiskt, idag har de flesta ungdomar tillgång till Internet och kan därigenom lätt få tillgång till olika substanser. Ny forskning borde konstant bedrivas eftersom nya substanser hela tiden produceras och blir tillgängliga. Detta gör ämnet högst aktuellt och mer forskning behövs för att hitta nya adaptiva preventiva interventionsprogram.

Bakgrund: Depression är ett ökande samhällsproblem bland ungdomar i världen. Ungdomsåren innebär en omvälvande förändring i ungdomars liv och har stor betydelse för deras utveckling av identitet och psykiska hälsa. Syfte: Beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en diagnostiserad depression. Metod. Åtta kvalitativa artiklar om ungdomars depressionsupplevelser valdes ut genom sökning via PsycINFO, CINAHL, PsycARTICLES, Academic Search Elite, Medline samt Scopus. Artiklarnas resultat analyserades enligt innehållsanalys med manifest tolkning och sammanställdes till två huvudkategorier samt sju underkategorier. Resultat: Resultatet har visat att ungdomar hade låga tankar om sig själv och kände sig annorlunda än sina jämnåriga. De upplevde att depressionen tog över deras liv, vilket påverkade deras förmåga att skapa och behålla relationer. En förutsättning för tillfrisknandet var att bli medveten om sin sjukdom, acceptera den som en del av sitt liv samt att det fanns stöd från närstående och vårdgivare. Slutsats: Ungdomars upplevelse av depression kunde variera beroende på var i depressionen de befann sig. Depressionen kunde innebära ett stort lidande för ungdomen. För att kunna ge omvårdnad på bästa sätt bör sjukvårdspersonal ha kunskap och förståelse för ungdomars utvecklingspsykologi samt depressionens påverkan på individen.

Antalet barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa fortsätter att öka i Sverige. Detta ställer höga krav på att vården kan erbjuda effektiv hjälp för de lidande samt ständigt utvärdera om insatserna är bra eller behöver utvecklas. Ångestsyndrom hos barn och unga är ett tillstånd som innebär ett signifikant lidande för den drabbade och den unges familj. I Socialstyrelsens allmänna riktlinjer från 2010, rekommenderas i första hand kognitiv beteendeterapi för dessa barn och ungdomar. Då alla barnpsykiatriska tillstånd uppkommer och utvecklas i ett familjesammanhang (oavsett genes), fanns en önskan om att ta reda på vilken aktuell forskning som finns gällande familjeterapeutiska interventioner vid behandling av barn och unga med ångestsyndrom.  Metod/Resultat:  Som metod användes systematisk litteratursökning på kliniska studier de senaste 10 åren där familjeterapeutiska interventioner använts vid ångestbehandling av barn och unga. Resultaten visade på två huvudfynd; dels att det finns få kliniska studier gällande familjeterapeutiska interventioner vid ångesttillstånd hos barn och unga samt att de studier som gjorts visade på god effekt vid tillägg av familjeterapeutiska interventioner och då i synnerhet när insatserna var mer omfattande.  Slutsatser:  De slutsatser som dras av studien är dels att mer forskning kring familjeterapi och ångestsyndrom hos barn och unga behövs, att familjeterapeutiska interventioner ger lovande resultat samt att forskningen inom kognitiv beteendeterapi banat

No description available.

Introduktion: Tandvårdsrädsla hos barn och unga ger upphov till behandlingssvårigheter. Flera bakomliggande faktorer förekommer vid uppkomsten av tandvårdsrädsla med behandlingssvårigheter i behandlingen som följd.  Syfte: Att beskriva behandlingssvårigheter bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla samt bakomliggande faktorer till behandlingssvårigheter.  Frågeställningar: Vilka behandlingssvårigheter är vanliga bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla?     Vilka bakomliggande faktorer förekommer vid behandlingssvårigheter?  Metod: En litteraturstudie. 16 artiklar utvaldes efter syfte och frågeställning från två olika databaser.  Resultat: Studien visar på att behandlingssvårigheter som uppkommer vid tandvårdsrädsla utgörs av uteblivande besök hos tandvården med ökad oral ohälsa som följd. Studien visar vidare att fysiska yttringar uppstår i tandvårdssituationen såsom kooperation, där barnet vägrar samarbeta och svårigheter uppstår att genomföra en full behandling. Bakomliggande faktorer till behandlingssvårigheter utgörs av ålder och mognad, könstillhörighet, påverkan av föräldrar, klinisk miljö, tidigare negativa erfarenheter av behandling och erfarenhet av smärtsam behandling.  Konklusion: Slutsatsen ger att behandlingssvårigheter hos barn och unga yttrar sig fysiologiskt och kognitivt och att denna har en multifaktoriell bakgrund som leder till ett sämre nyttjande av tandvården med större oral ohälsa som följd.

Bakgrund: Skolmaten i Sverige är kostnadsfri och är genom att skapa möjlighet till goda matvanor en viktig del av folkhälsoarbetet i Sverige. Sedan juni 2011 ska skollunchen både vara kostnadsfri och näringsriktig. Tidigare studier har visat på att elever varken får i sig tillräckligt med energi eller näringsämnen genom skollunchen. Syfte: Att undersöka hur 15-åringars intag av skollunch ser ut i relation till de nordiska näringsrekommendationerna samt om det finns någon skillnad mellan könen.   Metod: Uppsatsen är skriven på uppdrag av Skolmatsakademin. En kostundersökning med hjälp av fotografering genomfördes på 44 elevers skollunch i årskurs nio under två dagar. Cirka hälften av eleverna deltog under dag ett och resterande under dag två. Mängden livsmedel i elevernas skollunch bedömdes med hjälp av referensportioner och näringsberäknades i Dietist Net för att sedan jämfördas mot ”Bra mat i skolans” rekommendationer för energi- och näringsintag. Data analyserades i IBM SPSS Statistics 23 för att studera eventuella statistiska skillnader mellan könen. Resultat: Elevernas energiintag var i genomsnitt lägre än rekommendationen och pojkarna hade ett högre energiintag än flickorna (p=0,001). Energifördelningen låg nära rekommendationerna. Intaget av vitaminer och mineraler understeg det rekommenderade intaget för en lunch. Av 44 elever åt 40 stycken frukt och grönsaker, men det genomsnittliga intaget var cirka 50 procent av rekommendationen. Pojkarna åt signifikant mer fibrer (p=0,036) och mättat fett (p=0,02) än flickorna. Slutsats: Eleverna fick inte i sig enligt rekommendationerna för en skollunch varken när det gällde energi- eller näringsintag och variationen av intagen var stort mellan deltagarna. Mer omfattande studier bör utföras, gärna på en mer individuell nivå där individens energibehov tas hänsyn till.

Vi har gjort en intervjustudie där vi undersökte vilka utgångspunkter handläggare utgår från i mötet med barn, ungdomar och deras föräldrar samt vilka faktorer som främjar eller hindrar att ett gott bemötande införlivas och upprätthålls i arbetet. Det mest betydelsefulla i resultatet är att ett gott bemötande kan vara avgörande för arbetet med barn och ungdomar. Handläggare bör använda sig själva och sitt bemötande som ett redskap för att kunna hjälpa sina klienter till positiva förändringar.

The aim of this study was to explore attitudes and conceptions concering sexual abuse among high school students. The collection of data was done trough a qualitative interview with a focus group consisting of seven high school students. The results of the study shows that the participants equals sexual abuse with rape which they furthermore define by a range of circumstances. The participants identified so called grey zonez consisting of incidents that they would not call sexual abuse nor "regular" or "good" sex. A repetitive theme trough out the study is that girls are belived to have a bigger responsability than boys regarding rape. The study also shows that the participants have divergent conceptions concerning perpetrators and divergent as well as opposing conceptions concering victims.

No description available.