No description available.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid. Vidare framkom det att psykisk ohälsa, att tidigare ha vårdats enligt LVU eller inom frivillig psykiatrisk vård samt att ha blivit utsatt för fysiskt våld har ett samband med behandlingssammanbrott. Baserat på studiens resultat drogs slutsatsen att när de enskilda faktorerna sammanfaller i ett växelspel kan detta bidra till behandlingssammanbrott. Trots det informativa materialet till bakgrunden efterfrågas ytterligare forskning inom detta område.

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst.   Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört   Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört? Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört?   Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning.   Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört. Andelen tobaksbrukare i studien var relativt lågt. Skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare avseende deras avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört kunde inte ses i denna studie.    Konklusion: Studiens resultat visar att ungdomar anser att det är viktigt med god oral hälsa. Trots detta svarar mer än hälften av deltagarna att de inte vet om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen. Behandlaren vi intervjuade var av den uppfattningen att tidigare anknytningserfarenheter hos klienten kunde spela in för hur lätt eller svårt en relation mellan behandlare och klient kunde etableras. Det mest intressanta i vårt tycke var att alla intervjuerna vi genomförde hade gemensamt att alla tyckte tilliten mellan behandlare och klient var viktigt för en bra behandling. / This thesis is a qualitative study with the intent to examine how a number of clients and counselors describe their experiences and impressions of the importance of high-level trust vs. low-level trust relationships between the client and the counselor. We have separately interviewed two clients and one counselor from an addiction treatment center (HVB-home). We found several similarities in the clients´ stories. Both had, for example, experienced weak attachment during their childhood and their addictions were about ridding anxiety. Both clients have had prior experiences of low-level trust relationship with counselor which has led to a negative impact on their treatment. The counselor we interviewed believed that a client’s earlier attachment experiences can influence whether or not a new relationship between a client and a counselor will be successful. That which we have found most interesting in the interviews is that all three interviewees agree that a high-level trust relationship between the client and the counselor is of high importance for the outcome of the treatment.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö. Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen. Den viktigaste slutsatsen som dragits av detta är att verkligheten inte stämmer överens med den i vissa kretsar rådande uppfattningen om att unga inte läser tidningar.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är: Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen? Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv? Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9? I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrån ett skolperspektiv.   Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i årskurs 9 har intervjuats på två olika skolor, tre elever på en förortsskola och tre elever på en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrån skolornas geografiska läge samt den socioekonomiska statusen i området. Eleverna lottades fram bland de elever som frivilligt kunde tänka sig att delta i studien. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande påverkade utformningen av intervjuguiden och kom också att bilda ett teoretiskt ramverk för analys och tolkning av data.   Resultat Samtliga elever hade varit ute i naturen som små, oftast tillsammans med familjen. Eleverna uppfattar naturupplevelser som något positivt, även om innerstadseleverna helst utövar friluftsliv under en kortare tidsperiod. Deltagarna i studien definierar friluftsliv som att det handlar om ”att bara vara” i naturen en längre period. Respondenterna utövar enkelt friluftsliv och två av dem utövar även avancerat friluftsliv. För respondenterna är det sociala närverksbyggandet viktigt vid utövande av friluftsliv. Alla elever utom en vill ha mer friluftsliv i skolan i form av "att bara vara" i naturen utan krav på prestation. Eleverna är osäkra på syftet med att ha friluftsliv i skolan.   Slutsats Utifrån Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv på lärande antyder vår studie att de elever som utövat friluftsliv under barndomen har fått med sig resurser att kunna orientera sig mot att utöva friluftsliv i tonåren. Närhet till naturen påverkar de erfarenheter och mängden erfarenheter av friluftsliv som eleverna har. Närheten påverkar också vilken typ av friluftsliv som eleverna uppfattar som lockande att utöva på fritiden. Naturmöte och naturvistelse är vanligare än ett utövande av friluftsliv. Eleverna utövar främst ett enkelt friluftsliv och uppfattar naturupplevelser som något positivt och rofullt. Den sammantagna uppfattningen om vad friluftsliv representerar är att det handlar om: ”att bara vara” i naturen under en längre tid. Eleverna förstår inte varför de har friluftsliv i skolan. Detta indikerar att lärare bör bli bättre på att förmedla syftet med friluftsliv. / Abstract Aim The overall aim of this study has been to investigate students' perception and experience of friluftsliv. The more specific questions are: What perceived experiences of friluftsliv emerges among students in schools close and further away from nature? How do young people define friluftsliv and how do they describe their relationship to friluftsliv? What type of friluftsliv do students in grade 9 exert? In the end of the study the results are discussed from a school perspective.   Method We conducted a qualitative study using interviews as a method. Six students in grade nine were interviewed at two different schools, three students at a suburban school and three students at an inner city school. The schools were chosen strategically based on the schools’ geographical location and the socioeconomic status of the area. The students were randomly chosen among those students who were willing to participate in the study. A socio-cultural perspective influenced the design of the interview guide, and also came to form the theoretical framework for the analysis and interpretation of the data.   Results All students had been out in the nature during their childhood, mostly with the family. The students see nature as something positive, even though the inner-city students only want to exert friluftsliv for a shorter time. Participants in the study define friluftsliv as "just being" in nature a longer period. The respondents exert simple friluftsliv and two of them also exert advanced friluftsliv. For the respondents, the social network construction is important when exerting friluftsliv.All students except one want to execute more friluftsliv in the school in terms of just being in nature without the demand to perform. The students are unsure of the purpose of having friluftsliv in school.   Conclusions Based on Säljös theory of the socio-cultural perspective on learning, our study indicates that the students who exerted friluftsliv during childhood have resources that make them able to orient themselves towards friluftsliv in their teens. Proximity to nature affects the experience and the amount of experience of friluftsliv that the students have. The proximity also affects the type of friluftsliv that students perceive as attractive to practice at leisure time. Meeting with nature (Naturmöten) and the being in nature (naturvistelse) is more common than to exert friluftsliv. When exerting friluftsliv they primarily practice simple friluftsliv and perceive nature as something positive and peaceful. The overall perception of what friluftsliv represents is that it's about "just being" in nature for a longer time. Students do not understand why they have friluftsliv at school. The teachers need to be better at communicating the purpose of friluftsliv.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Sammanfattning Examensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat. Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot. Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig. Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt.

No description available.