No description available.

Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid. De främsta faktorerna; kön, ålder, socialt stöd, omgivningen, livsstil och ungdomarnas självförtroende. Mängden fysisk aktivitet minskade med stigande ålder och tjejer var mindre fysiskt aktiva än killar. Då det visade sig att många av bestämningsfaktorerna var beroende av varandra är ungdomars val av en fysisk aktiv fritid är ett komplext val, där både inre och yttre faktorer påverkar.Slutsats: Eftersom valet kring fysisk aktivitet handlar om livsstil är det viktigt att göra tidiga interventioner för att motivera ungdomar till ihållande vanor. Det krävs även kraftfulla åtgärder från samhället då det bör erbjuda ett brett sortiment och en stor tillgänglighet av rekreationsytor och möjligheter för alla ungdomar, oberoende av ålder och kön, att vara mer fysiskt aktiva. Framtida forskning bör inriktas på interventioner då behovet av hälsofrämjande arbete hos ungdomar är stort.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med den här studien var att finna förklaringar till varför ungdomar väljer att ta steget in i prostitution. För att få ett inifrånperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sålt sex sedan tidiga tonåren. Forskningsfrågorna handlade om hur ungdomarna själva beskrev sin väg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsätta. Resultaten har analyserats utifrån handlingsteorin och ställts emot tidigare forskning på området. Studien visar att vägen in i prostitution kan ses som en process där individuell sårbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstår som ett alternativ. Ingen av ungdomarna har upplevt sig tvingade eller lurade in i prostitutionen utan ser det som ett medvetet val de idag ångrar att de gjorde. I kontrast till tidigare forskning visar studien att det inte primärt varit den ersättning de fått som motiverat dem till att sälja sex utan möjligheten att få uppskattning, bekräftelse och närhet. För vissa har det även varit ett sätt att hantera ångest. Förutom de vinster ungdomarna upplevt att de fått genom prostitutionen har omgivningens passiva hållning varit bidragande till att den fortgått. Osynliggörandet är ett centralt tema i studien.

Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden. Ungefär en tredjedel av ungdomarna drack läsk en gång per vecka och en femtedel uppgav att de drack läsk två till tre gånger per vecka. Majoriteten av ungdomarna tittade på tv mellan en till tre timmar per dag och gällande tv-spel uppger en majoritet att de aldrig använder denna typ av media. Mer än hälften spenderar två till tre timmar per dag eller mer framför datorn. Ett samband kan ses mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Slutsats; Ungdomarna i denna studie hade ett normalt BMI och en relativt bra kosthållning, dock en högre läskkonsumtion. Gruppen överviktiga/feta drack läst i större utsträckning än de underviktiga men båda grupperna konsumerade snabbmat lika ofta. Datoranvändandet var relativt högt hos ungdomarna men de spelade nästan aldrig tv-spel. Ett positivt signifikant samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. / Background; The purpose was to investigate BMI, fast-food consumption, soft drink intake, media use among adolescent in ninth grade and if there was a correlation between fast-food consumption and media use. Method; The present study was a part of the project "Food and Health 2007".  Through a quantitative method 359 adolescents in ninth grade (182 boys, 177 girls) in ten random selected schools in a county in central Sweden answered questions through surveys. Result; The boys' BMI was on average 21 and for girls 20.4 and the majority of the youths were of normal weight. Just over a third of young people ate fast food and french fries more than two to three times a month. About a third of young people drank soda once a week and a fifth reported that they drank soft drinks two to three times per week. The majority of young people watched TV between one to three hours per day and a majority declared they never used video games. More than half spend two to three hours or more per day at the computer. A correlation was found between fast food consumption and media usage. Conclusion; Youth of this study had a normal BMI and a relatively good diet, but a higher soft drink consumption. The group of overweight/obese drank soft drinks more than those who were underweight but both groups consumed fast food less often. Computer use was relatively high among young people but they almost never played video games. A positive significant correlation was found between fast food consumption and media usage. / Mat och Hälsa 2007

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år. Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys. Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan. Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor. I framtiden kan det också vara av intresse att forska kring vad som får ungdomar att äta frukost samt vilken betydelse familjen har för dessa vanor.

Denna C-uppsats är inspirerad av en kvantitativ ansats om åländska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltså inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet är att belysa hur högstadieungdomar på Åland resonerar kring olika frågor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Undersökningen är gjord på åttondeklassister, det vill säga 14- 15 åriga ungdomar.Studien är utförd på nästan alla högstadieskolor på Åland, totalt fem stycken. Studien bygger bland annat på faktorer som attityd till narkotika och missbruk, drogvanor, könsskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på narkotika samt om det finns något samband mellan dessa.Resultaten från studien har visat att majoriteten av åländska elever i årskurs åtta aldrig har testat narkotika, dock finns det några som har testat samt vissa som funderar på att göra det. Den mest förekommande orsaken till varför de har testat är på grund av nyfikenhet. Attityden till narkotika bland ungdomar i åldern 14-15 år är mestadels positiv, där de flesta vet att det är farligt, onödigt och korkat. Dock finns det några som inte anser att det är så farligt, att det är ”coolt” samt att det är ett sätt att umgås, vilket tyder på en negativ attityd till narkotika. Flera av ungdomarna anser även att cannabis inte är lika farligt som andra droger och några anser dessutom att detta borde legaliseras.Nyckelord: droger, högstadieelever, attityder, missbruk / The study results have shown that the majority of Åland students in eight grade have never tried drugs, but there are some who have tried and some that are thinking about it. The most common reason why they have tested is because of curiosity. Attitudes toward drugs among young people aged 14-15 years are mostly positive. Most people know it's dangerous, unnecessary and stupid. However, there are some who do not believe it is so dangerous. They think it's cool and that there is a way to socialize. This indicates a negative attitude towards drugs. Several of the young people also felt that cannabis is not as dangerous as other drugs and some also felt that it should be legalized.Keywords: drugs, high school students, attitudes, addiction

Många ungdomar har i dagens samhälle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner där ungdomarna blir placerade för att med hjälp av utbildad personal kunna åter igen bli accepterade samhällsmedlemmar. Syftet med vår studie är att öka förståelsen av omsocialiseringen på de ungdomar som placeras i behandlingshem på grund av kriminalitet, samt ta reda på ifall behandling på institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt få svar på vilken betydelse behandling på intuition har för kriminella ungdomars återintegrering i samhället. Vi har analyserat vårt material utifrån sociologiska teorier för att öka förståelsen av ungdomskriminalitet. Resultatet tyder på att ungdomars placering på institutionen inte är den ultimata lösningen till återintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som något positivt då personalen har bidragit till ett nytt sätt att tänka på.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever. Det är av stor relevans att en pedagogisk verksamhet inte blandas ihop med en terapeutiskt och i skolan fokuserar man på att arbeta utifrån det friska hos eleverna. Skolan saknar även resurser för att arbeta med ren traumabehandling. Utmärkande är också att Skolverket inte utarbetat nationella riktlinjer för den här verksamheten vilket givit upphov till en del dilemman.

,,,