SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom våldtäkt, typ – om ungdomars förståelse av våldtäkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt. Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen. Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning. En förklaring till att det skiljer sig mellan Jeffners undersökning och min kan vara tiden. När denna undersökning genomfördes, 2007, var det nästintill tio år sedan Jeffner genomförde sin, 1998. Även om det kan tyckas att tiderna inte har förändrats i någon större utsträckning så kan denna undersökning tyda på att de har gjort det. Elever som var födda på 1980-talet ingick i Jeffners undersökning medan min undersökning innehöll elever som var födda på 1990-talet. En annan förklaring till att undersökningarna skiljer sig kan vara att min undersökning är gjord i mindre omfattning än Jeffners. Det jag har suttit och skrivit är en C-uppsats med 174 elever, som svarande på enkäterna, och åtta intervjuade elever och det hon skrev var en avhandling med 331 ungdomar, som svarande på enkäterna, och 16 intervjuade ungdomar. Jeffners undersökning är nästintill dubbelt så stor, både när det gäller de som deltog i enkätundersökningen och de som deltog i intervjuundersökningen, vilket kan ha inverkan på resultatet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad? Metod Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS. Resultat Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott. Slutsats Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.

Abstract This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society. Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become. The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective. The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions. / Sammanfattning Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera. Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli. Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet. Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.

The main aim of this work is to discover gender differences in value orientation of today's youth, and to analyze developmental changes and ethnicity in terms of the same. The research is based on the assumption that a person’s gender identity influences his or her value orientation, thus gender stereotypes are adopted also on the level of what is preferred by the individual, or seen as important in life. In the research participated 118 young people from the Gymnasium in Subotica. The data about gender identity and value orientation was collected by a questionnaire, which was created in favour of this research. In the first part the questionnaire offered a list of gender related traits in order to define the participant’s gender identity. The second part was a list of opposite values, which was adopted from Jensen’s research. The results confirm the general findings of Jensen and reveal that there is significant gender effect present in adolescent’s value orientation in case of eight opposite values. It also highlights that age difference between the participants doesn’t contribute significantly to a higher or lower visible gender difference in value orientation, but conversely it shows that ethnic difference is an important factor in it.

Sammanfattning Syftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj. Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten. Skoltiden upplevs som positiv med en förståelse av att vara ung vuxen, vilket innebär att ta ansvar göra medventa val och vara självständig. Studien visar att eleverna vill studera vidare på högskolenivå och att det är först efter avslutad utbildnign med bra jobb, ordnad ekonomi, bostad och familj som målet är nått; att vara vuxen på riktigt. Vår slutsats är att elever tar stort intryck av föräldrars åsikter när de ska välja till gymnasiet och marknadsföring eller studievägledning inte verkar spela någon avgörande roll. Under tiden i gymnasiet upplever ungdomarna att de växer och tar mer och mer ansvar eftersom de betraktas som unga vuxna. I framtiden är studier viktiga, och de ska klaras av relativt fort, så att familjebildningen inte dröjer för länge. Att ha en ordnad ekonomi och att finnas nära hemorten är vikta faktorer för ungdomarna. Ungdomarna ställs ständigt inför svåra val som vuxna i skolan bör vara medvetna om.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år. Resultatet visade att det var flest killar som kommit i kontakt med DOK- formuläret. Det finns ingen synbar signifikant skillnad mellan könen vad det gäller debutålder till användningen av alkohol och droger. Det framgick även att hasch/ marijuana var den drogen ungdomarna främst använde.

Previous research shows that Swedish teenagers’ reading of fiction have decreased during the last decade (Skolverket 2006). As future librarians we found ourselves asking why, and an interest to look into this was triggered.   The purpose of this Bachelor thesis is therefore to examine why teenagers’ reading of fiction is decreasing. Focus lies on students’ perception of their own reading, both inside and outside the school environment. Based upon this we will try to create an understanding for their low reading of fiction.   Seven students in the ninth grade were interviewed using qualitative interviews. The material from the interviews were then thematically structured and thereafter analysed on the basis of theories from John Dewey (2002) and Louse M. Rosenblatt (2002). John Dewey’s theory is mainly about the individual’s education through democracy and Louise M. Rosenblatt deals with literature as a tool in maintaining a democracy. The reason for the use of two different theories is because they complete each other in a way that suits the purpose of our thesis. Another source of information used in the analysis is Gunilla Molloy's doctoral thesis (2002) about differences in teachers and students selection of literature.   The results show that there are several indications to teenagers’ low interest of reading fiction. Amongst others, the teachers’ selection of fiction within the school environment does not agree with those of the students’ and therefore affect their joy of reading. The literature within the school environment also often lacks content for the students to relate to and consequently they loose the experience of reading.

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa. / As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning.</p><p>Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling <em>Liksom våldtäkt, typ – om ungdomars förståelse av våldtäkt</em> som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt.</p><p>Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.</p><p>Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning. En förklaring till att det skiljer sig mellan Jeffners undersökning och min kan vara tiden. När denna undersökning genomfördes, 2007, var det nästintill tio år sedan Jeffner genomförde sin, 1998. Även om det kan tyckas att tiderna inte har förändrats i någon större utsträckning så kan denna undersökning tyda på att de har gjort det. Elever som var födda på 1980-talet ingick i Jeffners undersökning medan min undersökning innehöll elever som var födda på 1990-talet. En annan förklaring till att undersökningarna skiljer sig kan vara att min undersökning är gjord i mindre omfattning än Jeffners. Det jag har suttit och skrivit är en C-uppsats med 174 elever, som svarande på enkäterna, och åtta intervjuade elever och det hon skrev var en avhandling med 331 ungdomar, som svarande på enkäterna, och 16 intervjuade ungdomar. Jeffners undersökning är nästintill dubbelt så stor, både när det gäller de som deltog i enkätundersökningen och de som deltog i intervjuundersökningen, vilket kan ha inverkan på resultatet.</p>