<p>Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar. Gängen finns i alla samhällen men är mer förekommande i urbaniserade städer. En del av orsaken till gängmedlemskap är för många ungdomar att de vill känna gemenskap andra orsaker är aggression och behov av pengar. Brottsligheten som begås av ungdomsgäng är ofta mycket allvarliga våldsbrott. Att vara gängmedlem innebär följder för individen, det kan handla om påföljder för brott samt även en störning i livsutvecklingen och vuxenlivet. Analys: För att analysera huvudfynden har jag använt strain teorin och sociala band teorin. Slutsats: Ungdomar söker sig till gäng för att få sociala och ekonomiska möjligheter. De flesta ungdomar söker sig till gäng och blir medlemmar i gäng på grund av sociala problem som exempelvis missbruk och fattigdom. Gängmedlemskapet påverkar många gånger individens utveckling negativt.</p>

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar. Gängen finns i alla samhällen men är mer förekommande i urbaniserade städer. En del av orsaken till gängmedlemskap är för många ungdomar att de vill känna gemenskap andra orsaker är aggression och behov av pengar. Brottsligheten som begås av ungdomsgäng är ofta mycket allvarliga våldsbrott. Att vara gängmedlem innebär följder för individen, det kan handla om påföljder för brott samt även en störning i livsutvecklingen och vuxenlivet. Analys: För att analysera huvudfynden har jag använt strain teorin och sociala band teorin. Slutsats: Ungdomar söker sig till gäng för att få sociala och ekonomiska möjligheter. De flesta ungdomar söker sig till gäng och blir medlemmar i gäng på grund av sociala problem som exempelvis missbruk och fattigdom. Gängmedlemskapet påverkar många gånger individens utveckling negativt.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta.

Öppen droghandel har sedan tidigare varit ett känt problem globalt och under senare år har det även börjat att uppmärksammas i Sverige. Den öppna droghandeln tenderar att återfinnas i områden som klassas som särskilt utsatta, där den socioekonomiska statusen är låg och där kriminella har en stor inverkan på området. Syftet med studien har varit att kartlägga förekomsten av öppen droghandel i bostadsområdet Gullviksborg i Malmö. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts intervjuer med relevanta aktörer i området och deras svar har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultaten från studien visar att Gullviksborg har problem med öppen droghandel och att det främst är ungdomsgäng som står för försäljningen. Merparten av ungdomarna som är involverade i droghandeln bor även i området. Det har visat sig att försäljarna ofta rör sig nära sina bostäder för att snabbt kunna söka skydd om det uppstår en risk att bli upptäckt. Fortsättningsvis har det visat sig finnas flera platser där det frekvent förekommer öppen droghandel i området, däribland i parken och i vändplatserna. Dessa platser används flitigt då det är lätt för såväl köpare som säljare att ta sig dit och det går snabbt att köra därifrån. Vidare finns det mycket buskage och växtlighet i parken där det går att gömma sig men även gömma narkotika. Resultaten från studien har sedermera använts för att ta fram åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen har utformats med hjälp av Panda modellen och checklistan VIPER. Det främsta åtgärdsförslaget som ges är samverkan mellan olika aktörer. Problematiken i Gullviksborg är komplex och det krävs således att aktörer såsom polisen, fastighetsägare, Malmö stad samt andra aktörer av betydelse samarbetar för att önskat resultat skall uppnås. / Open drug markets has previously been a global problem and in recent years it has also begun to receive some attention in Sweden. Open drug markets tend to be found in areas classified as particularly vulnerable, where the socio-economic status is low and where criminals have a major impact on the area. The purpose of this study has been to locate the occurrence of open drug trade in the residential area Gullviksborg in Malmö. To answer the study's questions, interviews were conducted with relevant actors in the area and their answers were then analyzed with a thematic analysis. The results from the study suggest that open drug trade is a problem in Gullviksborg and that it is mainly juveniles who handle the drug sales. Most of the juveniles involved in the drug trade also live in the area. It has been shown that the sellers often stay close to their homes in order to be able to quickly seek protection if there is a risk of being discovered. Furthermore it has turned out that there are several places where there is frequent open drug trade in the area, including the park and in the turning points of the streets. These places are used extensively as it is easy and quick to leave the place by car. Furthermore there is a lot of shrubbert and vegetation in the park where it is possible to hide but also to hide drugs. The results from the study have been used to produce proposals for actions. The proposals for actions have been designed using the Panda model and the Viper checklist. The main proposed action is collaboration between different actors and agencies. The problem in Gullviksborg is complex and it is thus required that actors such as the police, property owners, the city of Malmö and other important actors work together to achieve the desired results.