At the end of December 2022 Malmö had almost 360 000 inhabitants. According to Malmö Stad, the estimated number of inhabitants is expected to be 500 000 by the year of 2050. To make room for more people in the city, many of the old industrial areas in and around Malmö need to be densified and remade. One of these areas is called Nyhamnen. My site, a block consisting of six old silos and the magasin facilities is located here. The landlord wants to tear them down to make space for new buildings, but Malmö Stad wants to keep at least the six cylinder shaped silos and make them part of a future Nyhamnen.I want to believe that all of them could be saved, upcycled and repurposed with (economic, ecological and social) sustainability in mind. The industrial areas, threatened by demolition, are important for the cultural life in Malmö since they are perfect hosts for studios, ateliers and workshops. The densification of Malmö’s industrial areas are considered to ‘build away’ the cultural activities and force them to find other places to go, which is easier said than done. Culture and social perspectives are to be weighed together with the perspectives of economy and ecology in order to reach a sustainable city. Kulturkvarteret - a project of recycling, upcycling and re-adapting an old and underused industrial building in Nyhamnen, with sustainability as the driving force. It consists of a restaurant, workshops, ateliers, exhibition spaces and social areas meant for integrating people, starting conversations and socializing as well as apartments functioning as a sanctuary for the artists of Malmö. / I slutet av december 2022 hade Malmö närmare 360 000 invånare. Enligt Malmö Stad beräknas antalet invånare stiga till 500 000 år 2050. För att rymma fler invånare i staden behöver många av de gamla industriområdena i och runt Malmö förtätas och göras om. Ett av dessa områden heter Nyhamnen. Här ligger min byggnad, ett kvarter bestående av sex gamla silor och tillhörande magasin. Fastighetsägaren vill riva dem för att ge plats åt nya byggnader, men Malmö Stad vill behålla åtminstone de sex cylinderformade silorna och göra dem till en del av ett framtida Nyhamnen.Jag vill tro att silorna och magasinet går att renoveras och återanvändas med (ekonomisk, ekologisk och social) hållbarhet i fokus. De rivningshotade industriområdena är viktiga för kulturlivet i Malmö eftersom de är perfekta värdar för studios, ateljéer och verkstäder. Förtätningen av Malmös industriområden anses ”bygga bort” kulturverksamheterna och tvinga dem att hitta andra lokaler, vilket är lättare sagt än gjort. Kultur och sociala perspektiv bör vägas samman med ekonomi och ekologi för att nå en hållbar stad. Kulturkvarteret - ett projekt där en gammal och underutnyttjad industribyggnad i Nyhamnen renoveras, återanvänds och återanpassas med hållbarhet som största drivkraft. Kulturkvarteret består av en restaurang, verkstäder, ateljéer, utställningslokaler och sociala ytor avsedda för att integrera människor, starta samtal och umgås samt lägenheter som fungerar som en fristad för stadens konstnärer.

Studien avser att behandla återbruk av fönster och mer specifikt återbruk av fönster i nya byggnader. Studien undersöker designprocessen kopplat till detta. Byggsektorn står för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige genereras från byggsektorn, vilket är cirka 9 miljoner ton icke-farligt avfall. Det återbrukas bara en liten mängd byggprodukter, där endast är ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall som återanvänds på återvinningscentraler i Sverige i dagsläget. I Sverige så är målet att material som ska återbrukas och återvinnas från icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70% år 2025. Glas är ett material som kräver hög värme för att tillverkas vilket leder till en betydande del koldioxidutsläpp. Sanden i världen håller även på att ta slut, då efterfrågan på sand har tredubblats över två årtionden. Detta leder slutligen till att undersöka återbruk av fönster och processen kring det. Syftet med studien är att undersöka hur arkitektens design- och gestaltningsprocess kan utvecklas och vara flexibel vid återbruk av fönster. Målet med studien är att få fram en ökad kunskap kring ämnet och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Studien innefattar också ett gestaltningsförslag i en fallstudie genom ett projekt. För att uppnå syftet och målet med studien besvaras följande forskningsfrågor: Vilka utmaningar och möjligheter finns kring återbruk av fönster? Hur ser ett ramverk för designprocessen ut vid återbruk av fönster? Hur kan gestaltningsprinciper vid återbruk av fönster användas för att möjliggöra en flexibel process och skapa en estetisk tilltalande slutprodukt? Metoden för studien är uppdelad i tre delar: litteraturstudie och referensprojekt, intervjustudie samt projekt. Litteraturstudien ger en vetenskaplig grund för att sedan utföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan att testa teorierna i ett projekt. Projektet gjordes i samarbete med Liljewall Arkitekter som tillhandahöll material och råd. Slutsatserna i studien kan summeras genom att resultatet av studien ger en inblick i nuvarande utmaningar och möjligheter kopplat till återbruk av fönster. Studien visar behovet av fler genomförda exempel för att öka kunskapen kring ämnet. Den visar på potentialen och svårigheterna kring processen med återbruk av fönster. Studien förenar både teoretiska och praktiska perspektiv, till en ökad förståelse för hur man kan återbruka fönster i nya byggnader och hur man kan implementera det i designprocessen för att möjliggöra utveckling och flexibilitet. Studien bidrar till ökad kunskap kring återbruk av fönster och vilka möjligheter och utmaningar som finns. Projektet tillämpar även teorierna i en kontext för att ge förslag hur man kan implementera återbruk av fönster i praktiken. / The study intends to research reuse of windows and more specifically reuse of windows in new buildings. The study examines the design process linked to this. The construction sector accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases, which corresponds to 9,8 million tonnes of carbon dioxide equivalents. One third of all waste generated in Sweden is generated from the construction sector, which is approximately 9 million tonnes of non-hazardous waste. Only a small amount of construction products is reused, with only about ten tons of construction and demolition waste being reused at recycling centres in Sweden. In Sweden, the goal is for materials to be reused and recycled from non-hazardous construction and demolition waste to amount to at least 70% by 2025. Glass is a material that requires intense heat to be manufactured, which leads to a significant amount of carbon dioxide emissions. Sand is also scarce worldwide, as the demand for sand has tripled over two decades. This leads to investigating reuse of windows and the process around it. The purpose of the study is to investigate how the architect's design and creation process can be developed and be flexible when reusing windows. The goal of the study is to obtain an increased knowledge of the subject and what challenges and opportunities exist. The study also consists of a design proposal in a case study. In order to achieve the purpose and goal of the study, the following research questions are answered: What challenges and opportunities exist around the reuse of windows? What does a framework for the design process look like when reusing windows? How can design principles when reusing windows be used to enable a flexibleprocess and create an aesthetically pleasing final product? The method of the study is divided into three parts: literature study and reference projects, interviews, and additionally a project/case study. The literature study provides a scientific basis to then carry out qualitative semi-structured interviews and then to test the theories in a project. The project was done in collaboration with Liljewall Arkitekter, who provided materials and advice. The conclusions of the study can be summarized by the fact that the results of the study provide an insight into current challenges and opportunities linked to the reuse of windows. The study shows the need for more completed examples to increase knowledge about the subject. It shows the potential and difficulties of the process connected to reuse of windows. The study combines both theoretical and practical perspectives, to an increased understanding of how to reuse windows in new buildings and how to implement it in the design process to enable development and flexibility. The study contributes to increased knowledge about the reuse of windows and what opportunities and challenges that exist. The case study also applies the theories in a context to provide suggestions on how to implement window reuse in practice.

How can we use more of the materials and products that have already been produced? At the second hand shopping mall ReTuna in Eskilstuna, where circular flows are a reality, there are still many products going to waste. This master thesis project explores the possibilities of upcycle and repurpose driven design, and by that adding new value to existing products. The process of doing that is the basis of this report.  ReTuna Återbruksgalleria is a place where people can leave products they do not want or need anymore.Everyday hundreds of products are left for reuse at ReTuna, which is connected to the overconsumptionthat results in copious amounts of second hand products. Much more than can be taken care of in today’s system. The resources put into every product needs to be valued accordingly to what they truly cost and emit.  This master’s thesis project explores how to design within the planetary boundaries by taking care and responsibility for what already is produced. The first phase of the project consists of observations and interviews to get an understanding of how ReTuna works. The framing of the project was decided after the research phase, which resulted in focus on one specific product, dining chairs. The next part of the project involves upcycling workshops, building of prototypes and an exhibition, all with a focus on increasing the value for second hand chairsand giving the material new areas of use. The last part of the project presents a design result, with an approach for involving more repurpose driven design and upcycling within design and product development.

The cradle to cradle (C2C) is a sustainable business strategy that mimics the natural recycling cycle and waste is reused, the question of when and how to apply the C2C concept successfully in business is still controversial. This thesis takes Huawei, the leading enterprise in the mobile communication industry, as an example, and to investigate the challenges for Chinese mobile communication companies in implementing an effective C2C strategy to achieve a sustainable development. This study used the semi-structured interviews in the qualitative data collection method to interview both Huawei and China Telecommunications’ managers. Data analysis shows that for the electronics industry with low recycling rate and high pollution, Huawei still faces many challenges in adopting the C2C strategy，which includes alloy recycling, recycling of electronic products in consumers' hands, disassembly problems, and recycling of electronic products by value, Another challenge is the mismatch between C2C evaluation mechanism and China's mobile communications industry. Only fully considered cradle to cradle, cradle to Grave, and Life cycle, the sustainable mode of the mobile communications industry would be reached.