Syftet med studien var att undersöka hur olika brottsförebyggande aktörer ser på det 364 dagar långa uppehållet av skjutningar som varade i Linköping mellan 28 januari 2022 och 27 januari 2023. Syftet var även att studera hur aktörerna ser på förebyggande arbete mot skjutningar i Linköping på ett övergripande plan. För att studera detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex relevanta brottsförebyggande aktörer i kommunen. Resultatet visade att uppehållet utifrån informanternas beskrivning till stor del berodde på tillfälligheter som lett till avhållsamhet hos de som annars genomför skjutningar. Aktörerna hade dock tilltro till det egna och andra aktörers arbete på området, både preventivt och ingripande, och menade att samverkan mellan aktörerna är fundamentalt i arbetet mot skjutningar. De viktigaste slutsatserna var att det inte går att säkerställa varför uppehållet uppstod, men att aktörernas bilder av uppehållet och vilka åtgärder som fungerar var samstämmiga. Dessa åtgärder avser främst samverkan och närvaro. / The purpose of this study was to examine the perspectives of crime prevention actors regarding the 364-day absence of shootings in Linköping between January 28, 2022, and January 27, 2023. Additionally, the study aims to investigate how these actors perceive preventive efforts against shootings in Linköping. Qualitative interviews were conducted with six relevant crime prevention actors in Linköping to examine these aspects. The findings revealed that, according to the informants' descriptions, the absence of shootings during this period was largely due to coincidental factors that abstained potential perpetrators. Nevertheless, the actors expressed confidence in the effectiveness of their own and other actors' preventive and intervention initiatives, emphasizing the fundamental role of interagency collaboration in preventing shootings. The study concludes that while specific reasons for the absence cannot be determined, actors' perceptions and the importance of interagency collaboration was consistent. The findings highlight interagency collaboration and active presence in crime prevention.

Uppsatsen utgår ifrån temat främlingskap i dess olika skepnader och syftar till att tydliggöra hur bruket av andrafiering i de noveller som analyseras bidrar till att förstärka dynamiken i mötet mellan de karaktärer som representerar Jag/Vi, respektive den/de Andra. Fokus hamnar här främst på karaktärerna Jag/Vi vilka ser sig själva som normen, därmed belyses hur de reagerar och agerar då någon främmande uppenbarar sig i deras trygga men ofta begränsade och isolerade värld, det vill säga genom att andrafiera denne i mening att bekräfta sin egen identitet och överlägsenhet i förhållande till den främmande och därmed fastställa dennes negativa egenskaper.     Genom att läsaren får tillträde till dessa karaktärers tankegångar, ser hur de agerar och dessutom har tillgång till berättarröstens beskrivning av dem, framträder deras egna fördomar, tillkortakommanden och okunskap med tydlig skärpa. Konsekvensen av detta blir att deras ofta misslyckade försök att hävda sig mot och distansera sig ifrån den/de Andra resulterar i att de själva inte sällan framställs i ett löjets skimmer och som falska auktoriteter.    Vidare demonstreras hur ovannämnda fokus på Jagg/Vi omvänt kan ha som funktion att visa på hur upplysning, insikt samt egenskaper som empati och en förmåga att identifiera sig med, istället för att distansera sig från, den främmande leder fram till att den/de som initialt setts som den/de Andra därmed upphör att betraktas och vara just det.