<p>Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder. Event är alltså en intressant och aktuell marknadsföringsmetod.</p><p>I detta arbete undersöker vi hur en eventbyrå kan öka efterfrågan på sina tjänster. Arbetet skrivs på uppdrag för Jag, Carina, en Skellefteåbaserad eventbyrå som ägs och drivs av Carina Löfroth som har lång erfarenhet av att arbeta med event i Stockholm. Carina upplever en tröghet på den norrländska eventmarknaden som inte finns i Stockholm och därför har vi valt att undersöka vad denna tröghet beror på. Vårt syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för företags ovilja för och okunskap om att anlita professionella agenter i sin marknadsföringsprocess. I arbetet har vi genomfört nio kvalitativa intervjuer med små och medelstora företag som vi valt från Jag, Carinas tänkta marknad. Vi har antagit det hermeneutiska synsättet och ett induktivt, med kraftiga inslag av ett abduktivt, angrepssätt.</p><p>Vi har kunnat konstatera att de flesta av respondenterna inte verkar vara medvetna om vare sig relationsmarknadsföring eller eventmarknadsföring på ett teoretiskt plan. Däremot arbetar företagen praktiskt med både relationer och event i viss mån. Vi ser att strukturerad eventmarknadsföring kan göra nytta i de flesta av de intervjuade företagen, och att professionell hjälp från en eventbyrå skulle underlätta för företagen att skapa ett bra event. Den viktigaste av de rekommendationer som vi ger Jag, Carina för att byrån ska öka efterfrågan på sina tjänster är att den bör se till att skapa ett flöde av kommunikation mellan sig och kunden.</p>

<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i den snabbt förändrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krävande och informerade. Det ställs högre krav på att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att särskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse är genom användandet av den fysiska miljön.</p><p> </p><p>En bransch som möter denna utmaning är modesäljande klädkedjor då många butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fått en annan betydelse än enbart transaktionen av en produkt. Författarna frågar sig därför hur den omgivande atmosfären skulle kunna användas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser. Syftet som följer är att undersöka hur designfaktorer påverkar kundernas butiksbesök och hur den fysiska miljön kan skapa attraktiva upplevelser som leder till långsiktiga kundrelationer.</p><p> </p><p>För att belysa problemet har en kvalitativ undersökning utförts. Den hermeneutiska kunskapssynen ligger till grund för studien då författarna menar att verkligheten är subjektiv och tolkningsbar. Empirin består av författarnas egna tolkningar av respondenternas svar som tillsammans skapa en helhet och legat till grund för analys och slutsatser. Det abduktiva angreppssätt som används innebär att arbetsprocessens utgångspunkt har skiftat mellan teori och empiri.</p><p>Teorin är uppbyggd utifrån fyra temaområden: <em>Den</em> <em>fysiska miljöns</em> dimensioner och användningsområden, <em>relationsmarkandsföringen</em>s betydelse för att skapa lojala och lönsamma kunder, <em>upplevelsens</em> innebörd i den fysiska miljön och slutligen <em>interaktionens </em>roll som en del av kundens upplevelse. Författarna försöker koppla samman dessa delar för att visa på ett tydligt samspel.</p><p> </p><p>Studiens empiriska material är inhämtat från fem djupintervjuer med den modesäljande klädkedjan H&M:s konsumenter. Respondenternas synpunkter har tillfört studien innehållsrika skildringar och åsikter av deras egna upplevelser och erfarenheter, som utgjort grund för en intressant analysdel. Resultaten av analysen visar på att dagens konsumenter efterfrågar mervärden vid sitt shoppingbesök som kan hittas i den omgivande miljön. Kundens totala upplevelse i butikslandskapet formas av det helhetsintryck denne upplever, där olika designfaktorerna samspelar för att skapa en trivsam atmosfär.</p><p> </p><p>De slutsatser som framkommit är att den fysiska och den sociala omgivningen måste verkar genom ett ömsesidigt beroende till varandra för att skapa en positiv upplevelse för konsumenten. På H&M finns brister i användningen av det fysiska rummet som marknadsföringsredskap och för att leverera mervärde till konsumenten. För att nå framgång i den allt hårdare konkurrerande modebranschen krävs att klädkedjan tar hänsyn till alla delar inom det fysiska rummets väggar och utvecklar nya kreativa idéer för att stå sig i den allt ökade konkurrensen.</p><p> </p>

Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder. Event är alltså en intressant och aktuell marknadsföringsmetod. I detta arbete undersöker vi hur en eventbyrå kan öka efterfrågan på sina tjänster. Arbetet skrivs på uppdrag för Jag, Carina, en Skellefteåbaserad eventbyrå som ägs och drivs av Carina Löfroth som har lång erfarenhet av att arbeta med event i Stockholm. Carina upplever en tröghet på den norrländska eventmarknaden som inte finns i Stockholm och därför har vi valt att undersöka vad denna tröghet beror på. Vårt syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för företags ovilja för och okunskap om att anlita professionella agenter i sin marknadsföringsprocess. I arbetet har vi genomfört nio kvalitativa intervjuer med små och medelstora företag som vi valt från Jag, Carinas tänkta marknad. Vi har antagit det hermeneutiska synsättet och ett induktivt, med kraftiga inslag av ett abduktivt, angrepssätt. Vi har kunnat konstatera att de flesta av respondenterna inte verkar vara medvetna om vare sig relationsmarknadsföring eller eventmarknadsföring på ett teoretiskt plan. Däremot arbetar företagen praktiskt med både relationer och event i viss mån. Vi ser att strukturerad eventmarknadsföring kan göra nytta i de flesta av de intervjuade företagen, och att professionell hjälp från en eventbyrå skulle underlätta för företagen att skapa ett bra event. Den viktigaste av de rekommendationer som vi ger Jag, Carina för att byrån ska öka efterfrågan på sina tjänster är att den bör se till att skapa ett flöde av kommunikation mellan sig och kunden.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i den snabbt förändrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krävande och informerade. Det ställs högre krav på att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att särskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse är genom användandet av den fysiska miljön.   En bransch som möter denna utmaning är modesäljande klädkedjor då många butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fått en annan betydelse än enbart transaktionen av en produkt. Författarna frågar sig därför hur den omgivande atmosfären skulle kunna användas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser. Syftet som följer är att undersöka hur designfaktorer påverkar kundernas butiksbesök och hur den fysiska miljön kan skapa attraktiva upplevelser som leder till långsiktiga kundrelationer.   För att belysa problemet har en kvalitativ undersökning utförts. Den hermeneutiska kunskapssynen ligger till grund för studien då författarna menar att verkligheten är subjektiv och tolkningsbar. Empirin består av författarnas egna tolkningar av respondenternas svar som tillsammans skapa en helhet och legat till grund för analys och slutsatser. Det abduktiva angreppssätt som används innebär att arbetsprocessens utgångspunkt har skiftat mellan teori och empiri. Teorin är uppbyggd utifrån fyra temaområden: Den fysiska miljöns dimensioner och användningsområden, relationsmarkandsföringens betydelse för att skapa lojala och lönsamma kunder, upplevelsens innebörd i den fysiska miljön och slutligen interaktionens roll som en del av kundens upplevelse. Författarna försöker koppla samman dessa delar för att visa på ett tydligt samspel.   Studiens empiriska material är inhämtat från fem djupintervjuer med den modesäljande klädkedjan H&amp;M:s konsumenter. Respondenternas synpunkter har tillfört studien innehållsrika skildringar och åsikter av deras egna upplevelser och erfarenheter, som utgjort grund för en intressant analysdel. Resultaten av analysen visar på att dagens konsumenter efterfrågar mervärden vid sitt shoppingbesök som kan hittas i den omgivande miljön. Kundens totala upplevelse i butikslandskapet formas av det helhetsintryck denne upplever, där olika designfaktorerna samspelar för att skapa en trivsam atmosfär.   De slutsatser som framkommit är att den fysiska och den sociala omgivningen måste verkar genom ett ömsesidigt beroende till varandra för att skapa en positiv upplevelse för konsumenten. På H&amp;M finns brister i användningen av det fysiska rummet som marknadsföringsredskap och för att leverera mervärde till konsumenten. För att nå framgång i den allt hårdare konkurrerande modebranschen krävs att klädkedjan tar hänsyn till alla delar inom det fysiska rummets väggar och utvecklar nya kreativa idéer för att stå sig i den allt ökade konkurrensen.

Titel: Låt oss underhålla kunderna tillsammans! – Hur företag kan utnyttja partnerships i sittarbete med experience marketing Författare: Axel Bergström och Johan Malmsten Handledare: Christine Tidåsen Nivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp. VT 2011 Nyckelord: Experience marketing, partnership, upplevelsemarknadsföring, brand advocate Problemformulering: Hur kan företag utnyttja partnership för att få ut mer av sitt arbete medexperience marketing? Syfte: Syftet med uppsatsen var att förtydliga hur partnership kan utnyttjas i företags arbetemed experience marketing. Analysen kom fram till hur experience marketing kan utnyttjas påett mer fördelaktigt sätt med hjälp av partnership. Vi belyste vad som krävs för att lyckas medexperience marketing och vilka krav som ställs för att skapa ett framgångsrikt partnership. Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt tillvägagångssätt användes. Sexintervjuer gjordes med personer med erfarenhet ifrån arbete inom experience marketing ochpartnership. Teoretiskt perspektiv: Tidigare forskning inom experience marketing och partnershippresenterades. Efter detta redogjordes det sedan för hur de här två ämnena samverkar. Empiriskt perspektiv: Den insamlade primärdatan ifrån de sex intervjupersonernapresterades. Slutsats: Studien visade att ett företag med hjälp av partnership kan förstärka sitt arbete inomexperience marketing. Genom tydliga emotionella kopplingar till sina kunder i samverkanmed skapandet av unika kunderbjudanden blir kunderna mer än bara konsumenter, de blirbrand advocates. Oberoende av bransch eller storlek kan företag förbättra sitt arbete medexperience marketing genom att tillämpa partnerships.

<p>I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster.</p><p>Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området.</p><p>Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer – inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig. Försvinner den logiska anknytningen till tjänsten blir konsumenterna istället misstänksamma och företaget mister sin trovärdighet.</p><p>Således konkluderas uppsatsen med att konstatera att dagens konsument inte är redo för rena upplevelser vid funktionella tjänster. Det kan ändå vara intressant att ha tjänstemötets mindre beståndsdelar, så som servicebemötande och miljö, i åtanke för att kunna överträffa kundens förväntningar. På så sätt kan företag skapa en bättre helhetsupplevelse i tjänstekonsumtionen.</p> / <p>People in today’s society seem more and more interested in getting experiences in their everyday consumption. This can be seen both in the patterns of consumption and in what companies have to offer their customers concerning experiences in a purer form. This new trend has not yet been seen in situations concerning more functional services which is why this report aims to investigate customers interest in experiences in connection to consumption of functional services.</p><p>To be able to answer this, a focus group consisting of 11 people was put together as well as one-on-one interviews to get more of a depth to the research.</p><p>The research gives a deeper understanding for consumers’ opinions and show that experiences are not what’s important in the consumption of functional services. This is why consumers in general find it hard to accept too much excitement in these situations as the relevance of the experience connected to the service might not be clear enough.</p><p>The conclusion is; consumers are not yet ready for pure experiences in the consumption of functional services but it can still be of interest to keep in mind to be able to meet the consumers’ expectations. Thus can companies create a better overall experience for the customers in the service encounter.</p>

I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster. Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området. Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer – inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig. Försvinner den logiska anknytningen till tjänsten blir konsumenterna istället misstänksamma och företaget mister sin trovärdighet. Således konkluderas uppsatsen med att konstatera att dagens konsument inte är redo för rena upplevelser vid funktionella tjänster. Det kan ändå vara intressant att ha tjänstemötets mindre beståndsdelar, så som servicebemötande och miljö, i åtanke för att kunna överträffa kundens förväntningar. På så sätt kan företag skapa en bättre helhetsupplevelse i tjänstekonsumtionen. / People in today’s society seem more and more interested in getting experiences in their everyday consumption. This can be seen both in the patterns of consumption and in what companies have to offer their customers concerning experiences in a purer form. This new trend has not yet been seen in situations concerning more functional services which is why this report aims to investigate customers interest in experiences in connection to consumption of functional services. To be able to answer this, a focus group consisting of 11 people was put together as well as one-on-one interviews to get more of a depth to the research. The research gives a deeper understanding for consumers’ opinions and show that experiences are not what’s important in the consumption of functional services. This is why consumers in general find it hard to accept too much excitement in these situations as the relevance of the experience connected to the service might not be clear enough. The conclusion is; consumers are not yet ready for pure experiences in the consumption of functional services but it can still be of interest to keep in mind to be able to meet the consumers’ expectations. Thus can companies create a better overall experience for the customers in the service encounter.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010 Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari. Handledare: Krister Jönsson Examinator: Frederic Bill Titel: Sinnesmarknadsföring – butikers chans att skapa en upplevelse. Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse? Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö. Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika. Butikernas koncept, vad de ska förmedla, vilka känslor de vill frambringa är det som resulterar i hur deras sinnestrategi utformas för att skapa en sinnesupplevelse. Det som kan konstateras är att butikerna arbetar med att tilltala minst tre av människans sinnen.   Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, upplevelsemarknadsföring, upplevelserummet, butikskommunikation, butiksatmosfär.

Problemdiskussion: Uppsatsen behandlar frågan om hur en caféverksamhet med gamla anor kan utveckla sin marknadsföringsstrategi från traditionell produktfokuserad till ett fokus på kundupplevelser. Syfte: Cafébranschen i Växjö består idag av både stora cafékedjor som Espressohouse och mindre familjeägda caféer med tillhörande bageri och konditori. Studien syftar till att skapa förståelse för hur ett mindre café kan utveckla sina marknadsföringsstrategier från traditionella till moderna. Metod: Studien är en fallstudie bestående av endast ett café som är valt som ett typfall bland de mindre och traditionella caféerna i Sverige. Fallstudien har en kvalitativ inriktning och empirin är insamlad genom intervjuer, direkta observationer och deltagande observationer. De kvalitativa undersökningarna kombinerades med en enkät riktade till caféets kunder. Slutsats: Fallstudien visar hur caféets marknadsföring kan utvecklas och ett högre kundvärde skapas genom att inriktas på kundens sinnesupplevelser. Resultaten av studien visar att storytelling och multisensorisk marknadsföring är i hög grad tillämpbar på caféverksamheten, men inte lika självklar ur företagarens perspektiv.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka sätt marknadsföring av svenska destinationer använder sig av hedonistiska teman för att övertyga läsaren. Detta undersöks genom att studera hur hedonistiska teman uttrycks genom text, bild och samspelet mellan text och bild. Studien fokuserar på fyra teman med hedonistisk grund: frihet, närvaro, autenticitet, samt spänning. Dessa teman identifieras i materialet med hjälp av semiotisk analys hämtad från Roland Barthes. Studiens material är utdrag från webbplatser från destinationsbolagen för Gotland, Höga Kusten och Skåne. Analysen visar att dessa hedonistiska teman uttrycks i bild med hjälp av komposition, bakgrundsmiljöer, ljusförhållanden, föremål, ansiktsuttryck, handlingar och personlig stil. De visuella medlen fungerar både på en denotativ och konnotativ nivå. Temana uttrycks i text genom formuleringar som nyttjar denotativ och konnotativ betydelse i olika hög grad och några återkommande sätt att hämta konnotationer är genom yrken, aktiviteter och utländska platser. Analysen av samspelet mellan text och bild visar att samspelet kan förstärka, förändra och skapa både denotativ och konnotativ betydelse tillsammans, men att potentialen i samspelet ibland inte nyttjas. Analysen visar också att materialet i högre grad kommunicerar genom bild än genom text.