• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5603
  • 34
  • Tagged with
  • 5637
  • 3124
  • 2935
  • 1737
  • 929
  • 860
  • 773
  • 688
  • 688
  • 599
  • 595
  • 587
  • 521
  • 519
  • 474
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser inom akutsjukvården : En litteraturstudie

Gille, Pernilla, Paréus, Emma January 2013 (has links)
Bakgrund:Inom akutsjukvården utsätts sjuksköterskor för stress och traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. De traumatiska händelserna kan komma att ge sjuksköterskorna personliga konsekvenser som stress och posttraumatiskt stressyndrom. Det är av stor betydelse att man inom vården uppmärksammar dessa symtom och hittar copingstrategier för att förhindra psykisk ohälsa hos sjuksköterskorna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser i akutsjukvården. Metod:En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier och dessa har sedan granskats och analyserats. De studier som granskats är tagna från databaserna CINAHL och Medline. Resultat:I resultatet framkom det två huvudkategorier och åtta subkategorier. Det två huvudsakliga kategorierna som kom fram i studien varupplevelser och hantering av traumatiska händelser. I temat upplevelser av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att utsättas för stressfulla situationer, att känna skuld och maktlöshet, att kännaoro och att vara empatisk. I kategorin hantering av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att få stöd, avslappnande aktiviteter, att vara mentalt förberedd och vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet. Slutsats: Att ha upplevt en traumatisk händelse innebar att sjuksköterskorna kände någon form av stress. Sjuksköterskornas sätt att hantera stressen beskrivs olika från person till person. Däremot var stödet ifrån familj, vänner och kollegor det stöd som framkom som underlättande av hanteringen av traumatiska händelser.
172

Upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor under den första tiden i yrket / Recently graduated nurses experiences from the early days in the profession

Östberg, Julia, Sjövall, Elin January 2015 (has links)
No description available.
173

Kvinnors upplevelser av att genomgå missfall : En litteraturstudie / Women’s experiences of suffering a miscarriage : A literature study

Lantz, Therese, Ahlqvist, Jessica January 2017 (has links)
No description available.
174

Upplevelser av övervikt och fetma : En litteraturstudie om vuxnas upplevelser

Lvov Ekberg, Nicolina, Holgersson, Adelina January 2016 (has links)
Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Det kan leda till olika följdsjukdomar som påverkar den enskilda individen och samhället med ökande sjukvårdskostnader. Risken är även stor att individerna utsätts för stigma och diskriminering i vardagen. Syfte: Syftet var att undersöka hur övervikt och fetma påverkade individens upplevelse av sitt liv. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och resultatet utgår ifrån Evans (2002) beskrivande analys och baseras på tolv originalartiklar.  Resultat: Litteraturstudien visar att övervikt och fetma är en begränsning för många samt känner flera ett missnöje med sig själva och sin kropp. Individerna nämner olika orsaker till viktuppgång som genetik, negativa känslor och sociokulturell påverkan. Hälsoproblem är vanligt förekommande och alla individer önskar att kunna gå ner i vikt. Att bli utsatt för stigma eller diskriminering är något de flesta upplevt och lider av. Många önskar också stöd och acceptans från närstående eller omgivningen men inte alla önskar sig stöd vid viktnedgång. Slutsats: Denna grupp av människor behöver mer stöd och hjälp mot övervikten och fetman. Sjukvården har mycket att arbeten med för att hjälpa personer med övervikt och fetma och vårdpersonalen behöver öka sin kunskap och förståelse om problemet.
175

Personers upplevelser av att leva med Multipel skleros : En systematisk litteraturstudie

Svalling, Emelie, Gryvik, Annika January 2017 (has links)
Bakgrund: Multipel skleros, MS, är en obotlig autoimmun inflammatorisk sjukdom som angriper myelinet i centrala nervsystemet. Drygt två miljoner människor världen över lever med sjukdomen. Varje person är unik och det finns ingen som upplever en händelse likt den andre. Genom att belysa den drabbade personens upplevelser kan kunskap spridas, både om sjukdomen MS och också om drabbade personens upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med Multipel skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa artiklar analyserades. Analysen resulterade i följande kategorier: Sjukdomens påverkan på kroppsliga funktioner, att anpassa sig efter sin sjukdom, behov av stöd och att pendla mellan oro och hopp inför framtiden. Resultat: Resultatet beskrev olika upplevelser som sjukdomen MS gar upphov till. En stor del av resultatet belyste förändringen av tillgången till den egna kroppen och saknaden av det som förlorats. Slutsats: Genom att belysa den enskilda personens upplevelser av sjukdomen MS kan en personcentrerad omvårdnad skapas som lindrar det lidande som sjukdomen medför. Att samverka i team och utveckla hälso- och sjukvården leder till att vården kan anpassas efter varje enskild person. Den bristande förståelsen som anses finnas gällande hur personer med MS upplever sin sjukdom kan, genom vidare forskning, i framtiden reduceras.
176

"JAG DÖR!" : En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med panikångest

Rydh, Clara, Karlsson, Frida January 2017 (has links)
Bakgrund:Cirka 350 miljoner människor världen över lider av psykisk ohälsa. Panikångestinnefattar isolerade panikattacker och diagnosen paniksyndromär en av de vanligast förekommande diagnoserna.På grund av att psykisk ohälsa anses vara tabu blir människor som lever med panikångestofta bemötta med fördomar. Fördomaroch de begränsningar och konsekvenser som panikångest orsakar gör att livet och vardagen för den drabbade påverkas.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa människors upplevelser av att leva med panikångest.Metod: En kvalitativ studie baserad på sex självbiografier som handlar om människors upplevelser av att leva med panikångest. Samtliga självbiografier granskades med hjälp av en mall för källkritik av tryckt text. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att människor med panikångest upplevde en känsla av att förlora kontrollen. Vardagen förändrades och begränsades markant efter att panikångesten blivit en del av livet. Relationen med nära och kära påverkades och längtan över förståelse och professionell hjälp fanns. Mötet med vården blev i många fall en negativ upplevelse när bemötandet var fördomsfullt och präglat av okunskap. Slutsats: Panikångest är ett tillstånd som berör hela människan.Människor med panikångest måste därför bli bemötta med ett helhetstänk som innebär att sjuksköterskan tar hänsyn till både kropp och själ. För att kunna tillämpa en god individanpassad vård och ge patienterna ett bra bemötande krävs ytterligare forskning som går djupare in på människors olika upplevelser av hur det är att leva med panikångest
177

Upplevelser av förändringar i relationen när en partner drabbas av stroke : En systematisk litteraturstudie

Schäfer, Carolina, Blad, Therese January 2016 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar ca 30 000 personer i Sverige årligen. Det ger upphov till både psykiska och fysiska handikapp. Sjukdomen beror på en hjärnblödning eller en hjärninfarkt. Sjukdomens efterdyningar påverkar den drabbade men även deras partner. Syfte: Syftet är att belysa partners upplevelser av förändringar i relationen då närstående drabbats av stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Vid analysen användes en kvalitativ innehållsanalys på sju valda artiklar för att hitta likheter och skillnader i partners upplevelser. Resultat: Studiens resultat visade på två huvudkategorier; ”Omställningar i det egna livet” med subkatekorierna ”känsla att ha förlorat sig själv”, ”Upplevelse av minskad frihet”, ”Finna mening i livet efter stroke” och ”Omställningar i en partnerrelation” med subkategorierna ”Upplevelser av förlorad partnerrelation” samt ”ökad börda upplevdes svår att hantera”. Dessa visade på olika upplevelser utifrån hur partnerrelationen förändrats och hur den anhörigas egen livsvärld påverkats. Känslor av förlust, sorg och saknad var framträdande för många. Andra kunde finna glädje och styrka i de nya förutsättningarna. Slutsats: En strokedrabbad kommer åter till sitt hem och partnern förväntas ta ett ansvar som denne inte alltid är förberedd på. Det finns ett behov av ökat stöd för partnern till den sjuka, för att klara av hemmiljön och hantera förändringen. Vården borde utvecklas till att se på familjer och partners ur ett helhetsperspektiv, där den friska partnern i en relation är i samma behov av att bli sedd som den sjuka.
178

Upplevelser av att vara närstående till en person med kognitiv sjukdom i palliativ vård på ett särkilt boende : en litteraturöversikt / The experience of being caregiver to a person with cognitive disease in palliative care at a nursing home : a literature review

Christensen, Lina, Esfahanizadeh, Marjan January 2020 (has links)
SAMMANFATTNING Kognitiv sjukdom är ett stort hälsoproblem och betraktas som ett obotligt tillstånd. Den palliativa vården av personen med kognitiv sjukdom har fokus på optimal symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Det finns svårigheter för närstående till personen med avancerad kognitiv sjukdom att vara delaktig i diskussion när det gäller palliativ vård. Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med kognitiv sjukdom i palliativt skede på ett särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var artiklar med fokus på vuxna närståendes perspektiv som publicerats på engelska under de senaste tio åren.Resultatet bestod av fem kategorier: närståendes positiva känslomässiga reaktioner, närståendes negativa känslomässiga reaktioner, närståendes ambivalenta reaktioner, närståendes behov av trygghet och säkerhet samt närståendes behov av information, stöd och delaktighet. De huvudsakliga fynden var ambivalensen mellan känslan av frihet och lättnad och blandade känslor av sorg, skuld och dåligt samvete som de närstående upplevde efter flytten till särskilt boende. Närstående hade behov av trygghet och säkerhet som kunde uppnås när sjuksköterskan var skicklig och omtänksam, kunde identifiera förändringar samt kunde känna personens behov. Närstående hade svårigheter att förstå och vara förberedda när personen med kognitiv sjukdom behövde vård i livets slutskede; övergången till palliativ vårdmedförde ofta stress, belastning och depression hos närstående. Slutsatsen är att sjuksköterska kan bidra till ökad trygghet till närstående genom att ge säker och god palliativ vård till personen med kognitiv sjukdom samt kunskapsstöd och emotionellt stöd till närstående. Det finns ett behov av nya forskningen och utvecklingen av familjecentrerad vård för personer med kognitiv sjukdom och deras närstående inom palliativ vård. Nyckelord: Kognitiv sjukdom, närståendes perspektiv, palliativ vård, upplevelser / ABSTRACT Cognitive disease is a major health problem and is considered an incurable condition. The palliative care of patients with cognitive disease has a focus on optimal symptom relief, teamwork, communication and close family support. There is a difficulty for caregivers to the person with advanced cognitive disease to be involved in discussions regarding the palliative care. The aim was to describe the experience of being caregiver to a person with cognitive disease in palliative phase at a nursing home.The method was literature review. The inclusion criteria were articles focusing on the adult caregiver’s perspective published in English over the last ten years. The data analysis was performed using an integrated analysis.The result consisted of the five categories: the caregiver’s positive emotional reactions, the caregiver’s negative emotional reactions, the caregiver’s ambivalence reactions, the caregiver’s need for security, and the caregiver’s need for information, support and participation. The main findings were ambivalence between the feeling of freedom and relief and mixed feelings of sadness, guilt and bad conscience that close caregivers of people with cognitive illness in palliative phase experienced after the move to a nursing home. Caregivers needed security and safety that could be achieved when nurses were skilled and caring, able toidentify changes and to perceive the person’s needs. Caregivers often experienced stress and had difficulties understanding and being prepared when a person with cognitive disease needed end of life care. The conclusion is that the nurse can contribute to an increased safety for the caregivers by providing safe and good palliative care to the person with cognitive illness, knowledge support and emotional support to caregivers. There is a need for new research and the development of family-centered care for people with cognitive disease and their caregivers. Keywords: Caregiver’s perspective, cognitive disease, experiences, palliative care
179

Det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation : en litteraturöversikt

Björk, Sofia, Malmborg, Edith January 2021 (has links)
Det finns flera olika anledningar till varför en individ måste genomgå en hjärttransplantation. Det finns mycket forskning kring den fysiska påverkan, men inte lika mycket om den psykiska påverkan som ändå är en central roll vid hjärttransplantationen. Vid sjukdom påverkas upplevelsen av hälsa, ohälsa, lidande och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur patienter som är hjärttransplanterade upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter hjärttransplantation. Metoden för arbetet är en litteraturöversikt där åtta stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och granskades. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet påverkas hos patienterna som ska genomgå eller har genomgått en hjärttransplantation och för att tydliggöra detta delades resultatet upp i tre teman, ”Patientens upplevelse av att förhålla sig till en ny chans i livet, Patientens upplevelse av oro och rädsla och Patientens upplevelse av återhämtning och stödet som gavs”. Under varje tema beskrivs hur patienten upplever sitt psykiska välbefinnande vid hjärttransplantation. Diskussionen beskriver hur de mest centrala upptäckterna påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation. Det mest centrala i resultatet som lyfts i diskussionen är patientens upplevelse av hur det psykiska välbefinnandet påverkas av skuld och sorg och hur stödet eller avsaknaden av stödet från vården och anhöriga påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet innan och efter hjärttransplantation.
180

Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet

Karlsson, Ninni January 2022 (has links)
Bakgrund: Då jordens befolkning blir allt äldre och vård i hemmet blir vanligareställs sjuksköterskan inom den palliativa hemsjukvården inför större krav. Hennesuppgift är att stödja patientens medverkan och autonomi i det egna vårdandet samtbidra till patientens ökade livskvalitet under livets sista tid. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet är baserat på niovetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson och Eimans bedömningsmalloch analyserats utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika upplevelser som sjuksköterskoruttryckt i vårdandet av patienter i livets slutskede. Dessa redovisas i fem kategorier;(1) Upplevelsen av att skapa en förtroendefull vårdrelation, (2) Att känna sigotillräcklig, (3) Att känna meningsfullhet, (4) Att känna trygghet och självsäkerhetvid symtomlindring och (5) Att känna stöd från sitt team. Slutsats: Palliativ vård i patientens eget hem kan för sjuksköterskan vara en svåroch tidskrävande uppgift samtidigt som den ofta upplevs som meningsfull.Kommunikation och kontinuitet utgör grunden för en god vårdrelation mellansjuksköterska, patient och närstående vilken i sig medför en god och säker vård.Därför är det viktigt att sjuksköterskan får tillräckligt med kunskap kring detpalliativa vårdandet samt stöd från kollegor och chefer inom den kommunalahemsjukvården.

Page generated in 0.0504 seconds