No description available.

Denna uppsats handlar om hemtjänstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som råder. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer som gjorts med personal frånhemtjänsten inom Karlstad kommun. Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjänstpersonalen upplever sitt yrke under rådande omständigheter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga områden som varit framträdande i transkriberingarna. Teorierna och begreppen som använts i studien är utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hämtats för att representera tidigare forskning är framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely. Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fått fram sex olika teman med olika ämnen under varje tema. Under resultat presenterar vi de olika teman som utvecklats och kopplar ihop dessa med teori. Namnen på de olika teman är: Emotioner, Tidsbrist och personalbrist, Flexibilitet, Socialisering, Relationer och Privatliv. Under varje tema finns citat från intervjuerna som exempel på hur respondenterna kunnat uttrycka sig. Dessa exempel hjälper även att underbygga resultatdelen. Under varje tema lyfts de aktuella ämnen som representeras av de olika namnen upp. Här presenteras olika aspekter av yrket som personalen tyckt varit viktiga att lyfta fram. Studien bygger på deras röster och återkommande ämnen tas upp. Negativa och positive aspekter av yrket aktualiseras. I resultaten kom vi fram till att känslor är en viktig och framträdande aspekt som påverkar personalen inom hemtjänsten. Bristen på personal och tid kan även påverka det dagliga arbetet. Relationen till kollegerna handlar ofta om gemenskap och att hjälpa till vid samarbete. Personalen har kontakt med många människor och relationer till alla de träffar under en dag. / This essay deals with home care staff's perceptions of their jobs and the conditions prevailing. It is a qualitative study based on interviews with staff from the home care service in Karlstad. The aim of this work was to qualitatively examine how home care staff perceive their profession under the circumstances. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were then analyzed and themes were created across important areas that have been prominent in the transcriptions. The theories and concepts used in the study were developed and defined by Arlie Hochschild, Randall Collins and Rosmari Eliasson, who writes about the concept of caring rationality. Results used to represent earlier research come from research done by Eva Olsson, Anneli Stranz and Marta Szebehely. After the analysis was carried out, we had a total of sex different themes with different topics under each theme. Under results we present the various themes developed and analyze them and compare the results with theory. The names of the themes are: Emotions, Lack of time and staff, Flexibility, Socialization, Relationships and Life outside work. Under each theme there are quotations from the interviews as examples of how the respondents expressed themselves. These examples also help to substantiate the results. Under each theme highlighted the different topics that are represented by the different names are discussed. Here we present various aspects of the profession that the staff thought was important to highlight. The study is based on their opinions and recurring topics are covered. Negative and positive aspects of the profession get highlighted. In the results we concluded that emotions are an important and salient aspect staff in home care. The lack of staff and time can also affect the daily work. The relationship with colleagues is often like in a small community and they assist eachother and co-operate. The staff have contact with many people and have relationships with everyone they meet during the day.

Introduktion: När någon i en familj drabbas av en stroke är det inte ovanligt att någon annan i familjen blir anhörigvårdare. Det är inte endast individen som drabbas av en stroke som påverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda en nära anhörig efter en stroke. Metod: Allmän litteraturstudie. Baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på sju artiklar med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Artiklarna lästes i sin helhet av författarna var för sig. Tänkbara fynd markerades och diskuterades. Utav fynden bildades kategorier. Huvudresultat: Upplevelser av brist på egentid och önskan om stöd från samhället, familj, vänner och sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap om anhörigvårdares upplevelser och behov för att kunna ge stöttning och möta anhörigvårdares behov.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ”Kognitiva förändringar”, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ”Inte känna igen sig själv” där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ”Att inte bli sedd och hörd”, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ”Förändrad syn på livet”, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv. Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en ökad förståelse om hur livet efter genomgången cytostatikabehandling kan upplevas och därmed kunna ge bättre information och vård. Som andra studier påpekar behövs det mer forskning kring just frågan om upplevelserna efter genomgången cytostatikabehandling. Därför var det av vikt att studera upplevelserna hos dessa kvinnor då allt fler diagnostiseras varje år med bröstcancer.

I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten. Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

No description available.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration. Slutsats: Återgång till arbete prioriterades högt och det var ett mål för många personer. Upplevelser av bristande rehabilitering och information gentemot återgång till arbete var många. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i arbetsför ålder för att denne ska kunna uppnå sitt mål att återgå till arbetet.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp. Livet som anhörig är påfrestande men det finns ljusa stunder, stödet av familjen kan upplevs som en resurs. Allmänsjuksköterskan bör ha ett familjefokuserat perspektiv för att kunna stödja även anhöriga i olika vårdsituationer.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier framkom; att förlora en del av sig själv (förlorad manlighet, förlust av kontroll), känslomässiga svårigheter (ensamhet, rädsla och oro) och när vården brister (bristande bemötande, att sakna information). Kategorierna sattes i relation till Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Slutsats: Ett stort lidande för männen var att förlora sin manliga identitet. De fick inte mycket stöd för dessa känslomässiga svårigheter i vården. För att undvika ett vårdlidande bör sjuksköterskan vara medveten om det lidandet som männen upplever för att kunna vara ett stöd och vägleda genom sjukdomen.

Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience meeting patients with self-injurious behavior in health care and the factors that influence nurses' attitudes towards this particularly group of patients. The literature study also contains a review of the articles included datacollection method. Method: A descriptive literature review of quantitative and qualitative articles published between 2004 and 2014. The articles were sought in the databases PubMed and PsycINFO. The result of the present literaturestudy was based on 11 articles.Result:The nurses experiences were mainly positive, however, the results also shows that they feel antipathy, negative emotions, inadequacy and obstacles in the care of patients with self-injurious behavior. The present literature study shows that the factors that influence nurses' attitude towards the patient group is experience, education, age and gender. Conclusion:It turned out that the nurses' experiences and preferences were more positive if the nurses received training on self-injurious behavior. There were judgmental attitudes towards patients who self-harm from the nurses, the most prominent was that they perceived the patients as manipulative and attention-seeking. More research is needed in order to meet the growing patient population. If the care of these patients should be better it requires that the nurses increase their knowledge of self-harm.