Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt. Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation.

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. En yrkeslegitimation tilldelas efter godkänd och genomförd utbildning på högskola eller universitet som bevis på att sjuksköterskeyrket är en profession. Som nyutexaminerade sjuksköterska saknas erfarenheter för att klara av ett självständigt arbete. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året i arbetslivet samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar som alla är empiriska. Artiklarna hämtades från sökdatabasen Cinahl. Artiklarnas innehåll granskades av båda författarna för att urskilja likheter och olikheter i artiklarnas resultat samt undersökningsgrupp. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman, Upplevelser av förberedelserna, Upplevelser av stöd på arbetsplatsen, Upplevelser av rutiner och att organisera arbetet, utmaningar i kommunikation med patienter och anhöriga. Den metodologiska aspekten av undersökningsgruppen presenterades under en egen rubrik. Slutsats: Många delar är med och påverkar hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever det förta yrkesverksamma året, självförtroendet, stöd, introduktion samt den kliniska utbildningen.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen i Sverige är idag hög samtidigt som många tenderar att lämna yrket. Yrket innefattar stort patient- och säkerhetsansvar och förmåga att ständigt kvalitetssäkra och utveckla arbetet krävs. Tidigare forskning visar att övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam är en stressig och känslosam tid där det tar upp till ett år att känna sig trygg och säker i yrkesrollen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av första tiden i yrket som nyutexaminerad sjuksköterska vid Linnéuniversitet. Metod: Kvalitativ analys med fokus på det manifesta innehållet användes. Totalt valdes 14 förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten ut, baserade på sammanlagt 20 intervjuer av nyutexaminerade sjuksköterskor. Förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetena analyserades enligt Evans (2002). Resultat: Fyra teman framkom i analysen och redovisades med hjälp av elva underteman. Psykosociala påfrestningar påvisar känslor av otrygghet och osäkerhet. Arbetsplatsens miljö belyste betydelsen av ett öppet klimat och förstående medarbetare. Introduktion på arbetsplatsen visade att en välutformad introduktion underlättade den första tiden. Utbildningens utformning innefattade en god grund men upplevdes även bristfällig. Slutsatser: Den första tiden som yrkesverksam sjuksköterska upplevs stressig och utmanande. Arbetsplatsens klimat och medarbetarnas bemötande är av vikt för att trygghet ska upplevas. Sjuksköterskeutbildningen upplevs bristfällig vad gäller att förbereda studenterna inför yrket.  Mer forskning och åtgärder behövs för att underlätta för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Introduktion: Vid en gynekologisk cancerdiagnos kan sexualiteten påverkas. I vilken utsträckning påverkan sker och hur den ser ut skiljer sig från fall till fall, tydligt är att påverkan är såväl psykologisk som fysisk. Syfte: Var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av hur sexualiteten kan påverkas i samband med en gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Beck niostegsmodell. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalet skedde med hjälp av tidigare valda kriterier. 10 stycken artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till analys där tre kategorier identifierades. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två kategorier med tillhörande underkategorier, Självbild - Förändras kroppsbild, Att vara kvinnlig, Samliv - Närhet till sin partner, Sexuell aktivitet. Slutsats: Författarna kom fram till att sexualiteten alltid påverkas, den behöver dock inte alltid vara negativ. Tydliga likheter kan ses i svaren mellan deltagarna i de olika studierna.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, ungefär 4000 får behandling och cirka 300 överlever. Ett snabbt agerande och start av hjärt-och lungräddning (HLR) med en god kvalité kan öka patientens överlevnadschanser. Ambulanssjuksköterskorna utsätts för stora påfrestningar när de behöver fatta snabba beslut och behandla patienten på olika platser som kan brista i säkerhet i arbetsmiljön. Som ett hjälpmedel vid HLR har de Lund University Cardiac Assist System (LUCAS) som utför bröstkompressioner på patienten. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av hjärt-och lungräddningsituationer med och utan LUCAS. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Vid HLR skapas många tankar och känslor hos ambulanssjuksköterskorna och för dem är det av vikt för att arbetet ska fungera att kunna skapa goda arbetsförhållanden och upprätthålla ett professionellt förhållningssätt i den stressade situationen, både för dem själva, patienten och de anhöriga. Hjärt- och lungräddning kan ge emotionell påverkan och en känsla av otillräcklighet inför patient och anhöriga. Den egna arbetsmiljöns säkerhet och fysiska belastning påverkar ambulanssjuksköterskornas arbetssituation. Fokus ska läggas på att göra det bästa, och det finns verktyg och hjälpmedel för att känna sig säker i sin yrkesroll, ett av dessa hjälpmedel är LUCAS. Slutsats: För att minska den psykiska stressen vid HLR krävs möjlighet till stöd och verktyg i olika former och därefter kontinuerlig utbildning och övning samt arbetslivserfarenhet från ambulansen. För att kunna ge alla samma förutsättningar till bra vård behöver LUCAS utvecklas för att passa alla individer.

Bakgrund: Cancer är idag en vanligt förekommande sjukdom i alla dess former. I samband med en cancersjukdom förändras en människas livssituation och det uppstår ett stort psykiskt lidande för patienten. Det kan då vara svårt att uppleva välbefinnande och livsglädje. Syfte: Syftet var att undersöka vad som kan bidra till att patienter upplever välbefinnande och livsglädje i samband med en cancersjukdom. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av fem självbiografier och en manifest innehållsanalys gjordes. Resultatet är uppbyggt efter de meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna (Granskär och Höglund-Nielsen, 2013). Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudkategorier, samt sex underkategorier som beskrev bidragande faktorer till upplevelsen av välbefinnande och livsglädje hos cancerpatienter. Dessa presenteras som; Kärlek: Stöd och omtanke från nära och kära. Förtroende: Tillit och trygghet till vårdare. Identitet: Behålla sina fritidsintressen och vardagsrutiner, behålla sin personlighet. Hopp: Finna kämparglöd, Tankar om framtiden. Slutsats: Att känna välbefinnande och livsglädje är av stor vikt för att lindra lidande och uppleva hälsa. Sjukdomen för med sig stora påfrestningar och det var med hjälp av anhöriga, vårdpersonal, hopp, bevaring av personlighet, fritidsintressen samt vardagsrutiner som det blev möjligt att uppleva välbefinnande och livsglädje trots sjukdom för cancerpatienterna.

Introduktion: Andelen äldre personer ökar stadigt, och denna grupp utgör en majoritet av akutbesöken i Sverige idag. Omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen kan vara en utmaning, relaterat till komplexa symtom och behov, tidsbrist, miljö och organisation. De äldre spenderar ofta längre tid på akutmottagningen än andra åldersgrupper. Det ställer krav på sjuksköterskan som har ett stort ansvar för de äldre patienterna under deras vistelse på akutmottagningen. Syfte: Att belysa de äldre patienternas upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgått från en niostegsmodell av Polit och Beck, modifierad av författarna. Databaser som använts för sökning var CINAHL, PubMed och PsychINFO. Resultat: Två huvudkategorier av positiva respektive negativa upplevelser identifierades; Trygghet och tillfredsställelse, samt Otrygghet och otillfredsställelse, med sammanlagt sex underkategorier. De negativa upplevelserna var övervägande, och handlade om Frustration, missnöje och misstro, Fysiskt obehag, Ensamhet, utanförskap och maktobalans, samt Oro och ovisshet. De positiva upplevelserna präglades av Förtroende, förståelse och acceptans, samt Uppmärksamhet och bekräftelse. Slutsats: Då de äldre övervägande uttrycker upplevelser som karaktäriseras av otrygghet och otillfredsställelse, relaterat till dåligt bemötande, bristande information, och långa väntetider, är det viktigt att som sjuksköterska använda denna kunskap för att förbättra vården av de äldre på akutmottagningen.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat markant de senaste åren och situationen är allvarlig. Barn med övervikt och fetma löper större risk att utveckla bland annat hjärt-och kärlsjukdomar, men även självkänslan och självförtroendet påverkas negativt. Flera olika faktorer interagerar i utvecklingen av fetma hos barn.. Det handlar om arv, fysisk inaktivitet och en obalans i energiintaget. Andra betydande faktorer är socioekonomiska och psykologiska faktorer. Syfte: Syftet var att utöka kunskapen om hur det är att som barn leva med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analyser resulterade i sex olika kategorier: Kroppsuppfattning och självkännedom, Önskan om viktnedgång, Känslan av att vara utesluten, Påverkan på självkänslan och självförtroende, Brist på gemenskap och sökandet efter gemenskap samt Upplevelsen av stöd från familj och vänner. Slutsatser: De upplevelser som förekom frekvent i resultatet var att övervikt och fetma påverkar många barn negativt i deras vardag. De flesta blir retade av sina skolkamrater och/eller känner sig ensamma. Majoriteten har ett dåligt självförtroende och låg självkänsla på grund av sin övervikt och många har även en skev kroppsuppfattning. Detta gör att barnens vardag och sociala relationer påverkas negativt.

Bakgrund: Självskadebeteende i icke-suicidalt syfte är vanligt, speciellt i åldrarna 15-24 år. Att på egen hand skapa ruptur i huden kan vara ett sätt att hantera de jobbiga känslor personen känner. De som söker vård för ett självskadebeteende blir ibland bemötta med negativa attityder från vårdpersonal. Patienter har enligt lag rätt till god vård på lika villkor men det är inte alltid detta sker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt samt med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i 5 kategorier som var, vårdares attityder till patienter, vårdares känslomässiga reaktioner, vårdares hanteringsstrategier, den komplicerade relationen samt organisatoriska faktorer av betydelse. Slutsats: Bristande kunskap om självskadebeteende hos sjuksköterskor kan leda till ett sämre patientbemötande. Utbildning om beteendet skulle kunna öka förståelsen för patienter vilket skulle kunna minska det vårdlidande de kan utsättas för. / Background: Self-injury in non-suicidal purposes are common, especially between the ages of 15-24. Creating ruptures in the skin can be a way to deal with unbearable emotions. Those seeking treatment for self-harm are sometimes met with negative attitudes from health professionals. Patients are legally entitled to good healthcare on equal terms, but in reality it is not always that way. Aim: The aim of this literature study is to highlight health professionals experiences of and attitudes to caring for patients with self-injurious behavior. Method: A literature study was conducted and nine scientific articles with qualitative approach was included. Articles were reviewed, analyzed and put together to form a result using Friberg's model for literature review and with inspiration from content analysis. Results: The results were compiled into 5 categories that where; carers attitudes to patients, carers emotional reactions, carers coping strategies, the complicated relationship and organizational factors of significance. Conclusion: Lack of knowledge about self-injury among nurses can lead to poorer patient treatment. Education about self-injury among nursing staff could reduce the patients' care suffering that they may be exposed to.