<p>Mitt examensarbete våren 2009 har gjorts i samarbete med belysningsföretaget zobra, som är beläget i Vimmerby. Uppdraget har handlat om att ta fram en armatur till deras relativt nystartade linje ”inredning och dekoration”, en armatur som är dekorativ. Arbetet har till stor del handlat om armaturens uttryck och ljus samt färg och form.Eftersom zobra inte har en etablerad kundkrets för ”inredning och dekoration”har arbetet även fokuserat kring att ta fram en potentiell framtida kund och göra en armatur som kan uppfylla dennes behov.I mitt projekt valde jag att jobba mot hotellfoajéer där armaturen ska locka besökaren att sätta sig i foajén, men den ska även belysa den på ett behagligt sätt för hotellets personal och besökare.När jag planerade produktionen av den här lampan ville jag att dess tillverkning skulle vara miljövänlig och enkel. Detta påverkade materialvalen jag gjorde under arbetet. Målet var att använda få material för att hålla det miljövänligt framförallt vad det gäller återvinning.Min slutliga produkt heter Tool. Namnet uttrycker vad du ser i armaturen och ger en förklaring till dess ursprungliga inspirationskälla.</p>

<p>Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som är ett familjeföretag beläget i Småland. Skrufs Glasbruk står för klarglas, enkelt formspråk som görs på traditionellt sätt och inriktar sig på vardagliga bruks­föremål.</p><p>Uppdraget gick ut på att formge en glasartefakt till hemmiljö, en värmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förståelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. Målet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.</p><p>Som utgångspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat på formarbetet och ITK (identity tool kit). Tillsammans med formkoncept och funktionsanalys har mitt projektarbete formulerats.</p><p>Med nyckelord som enkel, tidlös, dekorativ samt funktionell har jag arbetat fram värmeljuslyktor och lampor i glas. Vackra <em>Ting</em>, stämningsljus som inb­juder till gemenskap, värme och tid för reflektion.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.</p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas.</p><p><strong>Metod: </strong>Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen.</p><p>Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.</p><p> </p>

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>The focus of this essay is the american director Wes Anderson and the use of colour in his films. I also put some focus on colour as a neglected element in film studies, and what has caused this neglect. In my own research, I have analysed three of Anderson's films: <em>Bottle Rocket</em> (1996), <em>The Royal Tenenbaums</em> (2001) and <em>The Darjeeling Limited</em> (2007). To get a broad sense of a films use of colour, I have investigated the colour scheme, the colours of the costumes, as well as colour patterns. I have also interpreted the symbolism related to certain colours and then used the results of the analyses to answer the question; "how does Wes Anderson use colour, and in which film is this most apparent?" A very generalizing answer to this question, is that Anderson use colour as a means of signifying the characters' feelings and ambitions, and also their relations to the themes of the films. He does this by connecting symbolic values to certain colours and makes these colours stand out in certain scenes and in the characters' clothes. The film that best shows this use of colour is <em>The Royal Tenenbaums</em>. In short, this essay will hopefully bring some understanding of how colours are used in the films of Wes Anderson, but also open up the eyes of the readers to the importance of the neglected element itself; colour.</p><p> </p>

<p>Skattetillägget som en administrativ sanktionsavgift infördes i Sverige år 1972. Anledningen till att ett sådant system infördes var dels att säkerställa att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsplikt och dels minska belastningen på domstolarna. För att skattetillägg ska kunna utgå krävs att en oriktig uppgift har lämnats i enlighet med 5 kap. 1 § TL.</p><p>Uppgiftsskyldigheten regleras i 3 kap. 1 § LSK och har en avgörande betydelse för att avgöra om den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift enligt taxeringslagen. Innebörden av lagrummet är att den skattskyldige, för att undgå skattetillägg, måste lämna alla uppgifter som är av betydelse för taxeringen. Framgår det av uppgifterna att dessa är ofullständiga och behöver kompletteras kan Skatteverkets utredningsskyldighet aktualiseras.</p><p>Skatteverkets utredningsskyldighet kan aktualiseras vid motstridiga eller otydliga uppgifter i deklarationen. Om deklaranten gjort ett öppet yrkande skall Skatteverket se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Det är svårt att dra slutsatser om hur motstridiga uppgifterna i deklarationen måste vara för att aktualisera utredningsskyldigheten.</p><p>Den skattskyldige kan helt eller delvis befrias från skattetillägg om felaktigheten anses som ursäktlig eller oskälig. Ett sådant fall var RÅ 2005 ref. 7 där skattetillägget undanröjdes helt med hänsyn till att avgiften inte stod i rimlig proportion till felaktigheten. En prövning av huruvida skattetillägg skall påföras eller inte sker i två steg. I det första steget undersöks om de objektiva förutsättningarna är uppfyllda. Därefter undersöks om det finns någon tillämpbar befrielsegrund. Det är av stor vikt att uttag av skattetillägg sker efter relativt enkla regler så att förutsebarhet, likformighet och rättvisa uppnås, inte minst med tanke på att felaktigheter som kan leda till skattetillägg förekommer i stor mängd.</p><p>Vad beträffar Europakonventionens påverkan på rättspraxis kan vi i de mål vi analyserat inte se att någon uttrycklig hänsyn tagits till konventionen. De nya befrielsegrunderna i taxeringslagen är dock en effekt av Europakonventionen. Då större möjligheter att befria den skattskyldige från skattetillägg och sätta ned skattetillägget har införts tror vi att framtida rättspraxis kommer att, i ljuset av Europakonventionen, vara generösare med tillämpningen av befrielsegrunderna.</p><p>Vi kan inte se att rättspraxis, beträffande Skatteverkets utredningsskyldighet, har förändrats på något markant sätt sedan Regeringsrättens dom i målet RÅ 2003 ref. 4. Däremot tror vi att den nya lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter kommer leda till att högre krav ställs på den skattskyldige vid fullgörandet av uppgiftsplikten.</p>

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen. Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar. Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.

Skattetillägget som en administrativ sanktionsavgift infördes i Sverige år 1972. Anledningen till att ett sådant system infördes var dels att säkerställa att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsplikt och dels minska belastningen på domstolarna. För att skattetillägg ska kunna utgå krävs att en oriktig uppgift har lämnats i enlighet med 5 kap. 1 § TL. Uppgiftsskyldigheten regleras i 3 kap. 1 § LSK och har en avgörande betydelse för att avgöra om den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift enligt taxeringslagen. Innebörden av lagrummet är att den skattskyldige, för att undgå skattetillägg, måste lämna alla uppgifter som är av betydelse för taxeringen. Framgår det av uppgifterna att dessa är ofullständiga och behöver kompletteras kan Skatteverkets utredningsskyldighet aktualiseras. Skatteverkets utredningsskyldighet kan aktualiseras vid motstridiga eller otydliga uppgifter i deklarationen. Om deklaranten gjort ett öppet yrkande skall Skatteverket se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Det är svårt att dra slutsatser om hur motstridiga uppgifterna i deklarationen måste vara för att aktualisera utredningsskyldigheten. Den skattskyldige kan helt eller delvis befrias från skattetillägg om felaktigheten anses som ursäktlig eller oskälig. Ett sådant fall var RÅ 2005 ref. 7 där skattetillägget undanröjdes helt med hänsyn till att avgiften inte stod i rimlig proportion till felaktigheten. En prövning av huruvida skattetillägg skall påföras eller inte sker i två steg. I det första steget undersöks om de objektiva förutsättningarna är uppfyllda. Därefter undersöks om det finns någon tillämpbar befrielsegrund. Det är av stor vikt att uttag av skattetillägg sker efter relativt enkla regler så att förutsebarhet, likformighet och rättvisa uppnås, inte minst med tanke på att felaktigheter som kan leda till skattetillägg förekommer i stor mängd. Vad beträffar Europakonventionens påverkan på rättspraxis kan vi i de mål vi analyserat inte se att någon uttrycklig hänsyn tagits till konventionen. De nya befrielsegrunderna i taxeringslagen är dock en effekt av Europakonventionen. Då större möjligheter att befria den skattskyldige från skattetillägg och sätta ned skattetillägget har införts tror vi att framtida rättspraxis kommer att, i ljuset av Europakonventionen, vara generösare med tillämpningen av befrielsegrunderna. Vi kan inte se att rättspraxis, beträffande Skatteverkets utredningsskyldighet, har förändrats på något markant sätt sedan Regeringsrättens dom i målet RÅ 2003 ref. 4. Däremot tror vi att den nya lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter kommer leda till att högre krav ställs på den skattskyldige vid fullgörandet av uppgiftsplikten.

Vi har på uppdrag från Vägverket undersökt hur väl implementeringen av det nya intranätet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal på lokalkontoret i Karlstad. Infartens övergripande mål är att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. Intranätet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att Vägverket valde att vidareutveckla Infarten, från regionala intranät till ett intranät för samtliga regioner, var att de upplevde svårigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information. För att ta reda på hur väl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna på lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas användning av Infarten i sina dagliga arbeten och även deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad. Resultatet visade att medarbetarna hade användning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi såg ett mönster som visade att respondenterna endast använde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter. Vidare uppgav respondenterna att de upplevde ett problem med för mycket information på Infarten. De tyckte att det många gånger var svårt att hitta relevant information.

Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.