Syfte: Arbetets syfte är att undersöka befintlig produktionsutrustning och vad för alternativa metoder som kan appliceras utifrån en mer flödes inriktad och ergonomisk produktion. För att identifiera bristande faktorer har följande frågeställningar valts att besvaras: Vilka kriterier finns för att uppnå goda resultat för uppvärmningsprocess? Hur kan uppvärmningsmetoder skiljas åt och vilken metod skulle kunna appliceras på fallstudie-företaget? Hur kan ergonomiska principer bidra till en bättre arbetsmiljö? Metod: Studien har baserats på en fallstudie för att undersöka valda frågeställningar. Det möj-liggör en unik vinkel för ett specifikt fall, men med en kopplande litteraturstudie skapar ett bredare synfält vid analys av problemet. Tillvägagångssättet har innefattat processkartläggning, litteraturstudie och analys av data. Det har krävts observationer, intervjuer samt rådgivning från experter inom värmebehandlingscentrum för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Studiens resultat: Resultatet av studien har bevisats genom en processkartläggning över nuläget hos fallstudieföretaget. Kartläggning har skett för valda processer samt över ergonomin vid utförandet av arbetsuppgifterna. Brister har upptäckts genom produktionsutrustning som genererar defekta detaljer samt är inte utformad efter arbetarens fysiska begränsningar. Arbetsprocesserna hamnar inom minst gula nivåer, där rekommendationer är att ändra arbetsupplägget för att minska belastningen hos arbetaren. Det finns ett kritiskt arbetsmoment som indikerar en röd nivå, där arbetaren manuellt skjuter in och drar ut gods på över 100 kilogram i en dålig arbetsställning. Arbetsmetoderna har använts i över 30 år och även om antal anställda har reducerats har ingen förändring i upplägget skett. För att undvika att slita ut arbetaren krävs en im-plementation av förändring över arbetssättet, då momenten måste anpassas till att en arbetare utför dem.De tre frågeställningarna som har hjälp studiens framfart har besvarats och analyserats. Förslag till förbättringar har gjorts gällande alternativa metoder till uppvärmningsprocessen samt ergo-nomiska riktlinjer. En kombination av lösningsförslag presenteras i slutet av analysen där ett framtida upplägg gällande layout och kombination av produktionsutrustning i flödet ges som förslag. Slutsats: Arbetet har uppfyllt syftet genom processkartläggningen av befintlig produktionsut-rustning samt analys över alternativa metoder. Studien besvara de tre frågeställningarna som har möjliggjort en analys över produktionsutrustningen och ergonomi. Analysen över arbetet i gjutjärnsproduktionen har indikerat att investering i ny uppvärmningsprocess krävs. Förslag har angivits till ett framtida läge inom produktionen. Rekommendationer: För att fullfölja de förbättringar som har lyfts upp genom studien krävs vidare studier över att investera i en ny uppvärmningsprocess samt arbetsupplägget kring pro-cessen så som förändring av batchstorlekar, transportsätt och om racks är en optimal metod för att transportera godset. Om fallstudieföretaget ska fortsätta konkurrera bör en påbörjan till LEAN produktion genom ett första steg att analysera produktionssystemet.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd som kan orsaka lidande hos patienter och är ett välkänt problem inom den perioperativa vården. Det finns flertalet olika uppvärmningsmetoder för att förebygga förekomst av hypotermi perioperativt. Trots detta är hypotermi ett återkommande problem inom den perioperativa vården och denna litteratursammanställning av aktuell forskning i ämnet kan bidra till ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva förekomst av perioperativ hypotermi och effekter på kroppstemperatur hos patienter vid användning av olika uppvärmningsmetoder. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studierna som inkluderades i litteraturstudien var kvantitativa och var publicerade mellan 2016–2021. Resultat: Resultatet presenteras i huvudkategorin ”Aktiv uppvärmning” med underkategorierna ”Förekomst av hypotermi hos patienter som fått aktiv eller utökad aktiv uppvärmning” och ”Effekter på patienters kroppstemperatur vid aktiv uppvärmning perioperativt”, samt huvudkategorin ”Passiv uppvärmning” med underkategorin ”Effekter på patienters kroppstemperatur vid passiv uppvärmning perioperativt”. Resultatet påvisade att aktiv uppvärmning under en eller flera faser i det perioperativa förloppet var den metod som var effektivast för att förbygga hypotermi och bibehålla patienters normala kroppstemperatur. Bland aktiva uppvärmningsmetoder var det framförallt forced air som undersöktes och visade sig vara effektivast i jämförelse med annan uppvärmningsmetod. Det framkom att forced air var effektivast när den kombinerades med annan uppvärmningsmetod. Slutsats: Studiens resultat visade att tillämpning av aktiv uppvärmning med forced air genom hela det perioperativa förloppet var en effektiv metod och att den med fördel kunde kombineras med annan uppvärmningsmetod. Det finns mycket kunskap om olika uppvärmningsmetoder och dess effekt men ändå är val av metod olika och hypotermi förekommer ändå inom den perioperativa vården. Anledningen till detta kan vara svårigheter att implementera nya arbetssätt men behov finns för ytterligare forskning kring detta problem. / Introduction: Hypothermia is a state that can cause suffering among patients in perioperative care and is a wellknown problem. There are several warming techniques to prevent hypothermia perioperatively, despite this hypothermia is a recurrent issue within perioperative care. By compiling this literature review of current research regarding this subject may lead to increased knowledge. Aim: The aim was to describe the prevalence of perioperative hypothermia and effects on body temperature among patients who receive different warming techniques. Methods: A systematic literature review was conducted and search was made in the databases PubMed and Cinahl. The studies that were included in the literature review were quantitative and were published between 2016 – 2021. Results: The result was presented in the main category ”Active warming” with following under category ”Incidence of hypothermia among patients who received active warming or extended active warming” and “Effects on patients body temperature when receiving active warming perioperatively”, and main category “Passive warming” with following under category “Effects on patients body temperature when receiving passive warming perioperatively”. The results showed that active warming during one or several phases in the perioperative period were the most effective method to prevent hypothermia and maintain patients normal body temperature. The most examined active warming technique was forced air and was the most effective method compared to other warming techniques. Forced air was also defined as the most effective warming technique when combined with other warming techniques. Conclusion: The result of this study showed that active warming with forced air throughout the perioperative period was an effective method and could be combined with other warming techniques. There are a lot of knowledge about different warming techniques and its effects, despite this the warming techniques differ, and hypothermia does still occur within the perioperative care.  The reason may be difficulties in implementing new work procedures, but further research in the subject is required.