Bakgrund: Urinvägskatetrar (KAD) är vanligt förekommande inom sjukvården och ses hos patienter när miktion inte kan ske självmant. Kateterrelaterad urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och beror vanligtvis på att bakterier har lyckats ta sig in i kroppen genom urinmynningen. Vårdpersonal är ansvariga för både inläggning och skötsel av KAD, därav är det viktigt för vårdpersonal att beakta kliniska riktlinjer och även kunna identifiera potentiella risker som kan ske i samband vid insättning och kvarhållande av KAD. Syfte: Undersöka vilka åtgärder som kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvantitativ studiedesign. Sökning av empiriska studier med kvantitativ metod gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL varifrån 10 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatets sammanställning framkom tre teman i koppling till kateterrelaterad urinvägsinfektion. Dessa teman bestod av: kännedom om riskfatorer, följdsamhet till riktlinjer och kännedom om riskfaktorer.

Sjuksköterskor vårdar vanligen patienter med urinvägskateter, oavsett om arbetet sker i region-, län- eller primärsjukvården. Urinvägskateter är en medicinsk behandling som behövs av flera olika anledningar. Behandlingen påverkar patientens livsvärld både positivt och negativt. Behandlingen medför risker och kan orsaka flera komplikationer, därför är det viktigt att behandlingen startas med rätt indikation. Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och i de flesta fall har patienten urinvägskateter. Det finns risk för komplikationer efter avslutad behandling. Studier visar att det finns bristande kompetens och osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta patienter med urinvägskateter. Det kan leda till att patienten inte vågar prata om sina tankar och känslor, som i sin tur kan utsätta patienten för ett onödigt lidande. Studiens syfte är att utforska patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter. Metoden som använts i studien är en allmän litteraturöversikt. Totalt granskades åtta vårdvetenskapliga artiklar, i de valda artiklarna framkom fyra subteman: patientundervisning, kommunikationsbrist, hinder respektive resurser i vardagen och förändrad kroppsbild. Två huvudteman skapades: betydelsen av kunskap och information samt patientens förändrade livsvärld. I diskussionen har vi valt att vidare fokusera på dessa områden: kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är ett folkhälsoproblem. Kvarliggande urinvägskateter är en riskfaktor för att drabbas av vårdrelaterad urinvägsinfektion. Det finns en tydlig koppling mellan vårdrelaterad infektion, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. På sjukhusronden har sjuksköterskan en nyckelroll i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Undersöka om införandet av ett rondkort har någon effekt på sjuksköterskornas upplevelse av sin delaktighet i patientens antibiotika- och urinvägskateterbehandling. Metod: En interventionsstudie utfördes på två vårdavdelningar på Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Västerbotten. Interventionen bestod av en checklista, RondkortVLL, som utvecklades för sjuksköterskor att använda vid ronden. Interventionen pågick under fyra veckor. För att mäta deras upplevelse av delaktighet i patienternas antibiotika- och KAD-behandling fick de svara på en enkät före och efter interventionen. Svaren före och efter interventionen jämfördes med Mann Whitney-U test. Resultat: En signifikant förbättring på 1) dagligt ställningstagande till KAD-behandling och 2) sjuksköterskorna upplevde det naturligt att föra en dialog med läkaren om alternativ till urinvägskateter med mindre infektionsrisk. En ökad upplevelse av delaktighet angående patienternas antibiotikabehandling kunde ses på svaren efter interventionen men denna ökning var inte signifikant. Slutsats: Eftersom urvalet var litet och endast två avdelningar undersöktes är det svårt att dra några generella slutsatser. Resultatet tyder på att RondkortVLL har ökat sjuksköterskornas upplevelse av delaktighet i patienternas KAD-behandling och kan ha ökat sjuksköterskornas upplevelse av delaktighet i patienternas antibiotikabehandling. På grund av resultaten och betydelsen av att förebygga vårdrelaterade infektioner förordar vi en ökad klinisk användning av RondkortVLL. Vi hävdar att RondkortVLL kan vara effektivt som en daglig påminnelse, stärka sjuksköterskorna och medvetandegöra dem om deras betydelse i alla aspekter i patientens vård. / Introduction: Healthcare-associated infections and antibiotic resistance are public health problems. Indwelling catheters increase risk for urinary tract infections. There are connections among healthcare-associated infections, antibiotic use and antibiotic resistance. Nurses play a key role in infection control during hospital ward rounds. Aim: To investigate if a ward round checklist affects nursesʼ experiences of participation in patients’ antibiotica and indwelling catheter treatments. Method: An intervention study was conducted in two wards at Norrland University Hospital. The intervention was use of a checklist, RondkortVLL, that we developed for use by nurses at the ward round. The duration of the intervention was 1 month. The nurses answered a questionnaire about the use of antibiotica- and indwelling catheter before and after the intervention. Pre- and post-intervention responses were compared using the Mann Whitney-U test. Results: Significant improvements were found in 1) daily consideration of indwelling catheters and 2) the nurses feeling it was natural to conduct a dialogue with the physician about lower infection risk alternatives to indwelling catheters. While nurses tended to more often report the experience of participation in antibiotic treatment considerations post-intervention, this was not significant. Conclusion: Due to a small sample size and only two wards investigated it is difficult to generalize our results. However, our data indicate that RondkortVLL improved the nurses' experience of participation in patients' indwelling catheter treatments and may improve nursesʼ experiences of participation in a patient’s antibiotic treatment. Given these findings and the importance of infection prevention and control, we are pursuing greater clinical utilization of the RondkortVLL. We assert that RondkortVLL can be useful as a daily reminder, empower the nursesʼand raise awareness of their importance in all aspects of patient care.