Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder. Vidare visar undersökningen att kvinnors jämställdhetsattityder influeras av deras mödrars höga utbildning medan män istället influeras över hur föräldrarna fördelade hushållsarbetet under deras uppväxt. För både män och kvinnor är den egna utbildningen associerat med mer jämställda attityder även efter att man kontrollerat för föräldrarnas utbildning och fördelning av hushållsarbetet.

Syftet med min undersökning var att studera studenters och lärares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har länge varit ett intresseområde för mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning så underlättade det för mitt arbetssätt genom uppsatsen.För att förstå grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och där knöt an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas i vår tid för att stödja denna form av utbildning.Detta genomfördes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod. I anslutning till denna metod använde jag mig av webbintervjuer som verktyg för att få svar på mina frågeställningar.Resultatet som jag kom fram till var att en stor majoritet av undersökningsdeltagarna hade tiden som en gemensam faktor till varför de upplevde den flexibla utbildningen på ett negativt sätt, det vill säga att man hann mindre än vad man trodde m.m. Andra faktorer som utkristalliserades var motivation, självdisciplin och brist på kommunikation. Dessa låg i fokus för en students utsikter att avsluta den flexibla utbildningen. Det var även intressant att se vilket stöd som studenten fick och vad som saknades enligt denne och skildra detta i förhållande till lärarens uppfattningar om flexibel utbildning.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation. Vi har intervjuat tre utbildare och fyra deltagare. Utbildarna har förklarat och berättat hur de går tillväga när de lär ut, och vad de lär ut inom. Deltagarna har berättat hur de upplevt kursen och hur de använder sig av sina nya kunskaper i sitt jobb på sin arbetsplats. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverk vi valt att använda oss av. Några av teorierna knyter an till kursernas hörnstenar medan andra handlar mer om lärandeprocessen. Vår studie har visat att två av utbildarna använder sig av flera olika övningar, både praktiska och kommunikativa, för att ge bästa förutsättningar för att skapa ett lärande. Genom att låta deltagarna få öva sig praktiskt kan de lättare ta till sig ny kunskap och använda den i det arbete de utför på hemmaplan. Att diskutera, reflektera och lyssna på andras erfarenheter är ett sätt att öppna för ett klimat där lärande står i fokus och deltagarna kan byta sina tankemönster. Vår studie har alltså visat att kommunikation är av största vikt vad gäller lärande och utbildning i det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Resultatet indikerar också på att deltagarna efter utbildningarna ändrat sina tankebanor.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra.

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens längd och vårdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna ålder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och våren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-två test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som är högutbildade och omföderskor ammar längre än de lågutbildade och förstföderskor. Den totala amningstiden påverkas av moderns ålder och utbildning. Av de 250 informanterna som deltog i studien uppger endast 53 procent att de är nöjda med amningen. Det framkommer också att förstföderskor och ju äldre kvinnan är desto längre stannar hon på BB. Utbildningsnivån har däremot ingen inverkan på hur länge kvinnorna är kvar på BB. Det mest anmärkningsvärda är att det inte finns något samband mellan vårdtidens längd och amningstidens längd då flera äldre och färskare studier från Sverige, USA och Australien har påpekat att ett sådant samband existerar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer upplever stöd och information från vården och närstående. Resultaten i studien grundades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var på engelska och etiskt godkända. Det uppsatsförfattarna funnit efter sina litteraturstudier var att vården gällande stöd och information såg väldigt olika ut inom vården. Det beror naturligtvis på patientens behov av hjälp och dennes fas i sjukdomen. Patienterna sökte stöd och information hos familj och bekanta som hade erfarenhet av prostatacancer. Deltagarna upplevde dessa som bra källor till stöd och information. Resultatet visade även på att det fanns stödgrupper och att deltagare upplevde dessa som positivt, men att flera deltagare inte visste att dessa stödgrupper existerade.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

<p>Det här examensarbetet utforskar spel som redskap för stresshantering och avslappning. Jag undersöker vilka stressreducerande moment från verkligheten som skulle kunna passa i ett spel, hur de kan implementeras, och vilken effekt de kan tänkas ha i virtuell form. För att avgöra vilka moment som kunde vara lämpliga gjorde jag en litteraturstudie och en pilotundersökning. I mitt praktiska arbete utforskade jag hur dessa kan implementeras i en virtuell miljö. Jag skrev en spelidé och gjorde en samling skisser som jag skapade en interaktiv presentation av. 16 testpersoner fick ta del av presentationen och därefter utifrån öppna frågor berätta om vad de tyckte om konceptet och dess framförande. De fick också svara på hur de trodde att de skulle uppleva det färdiga spelet om det existerat. Undersökningen visade att samtliga av mina testpersoner trodde sig kunna få ut liknande effekt från miljöerna och aktiviteterna i spelet som från verklighetens motsvarigheter.</p>