Denna litteraturstudie syftar till att utforska och sammanställa den aktuella forskningen som belyser utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i matematik. Detta genom att undersöka påverkan av utomhuspedagogik på elevernas prestationer samt vad utomhuspedagogik har för effekter på elevers utveckling i ämnet matematik. Studien behandlar de fem matematiska förmågorna, motivation, traditionell och icke-traditionell undervisning samt innebörden av utomhuspedagogik. Genom systematiska undersökningar har vetenskapliga artiklar inom området samlats in och granskats för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten från denna litteraturstudie indikerar att utomhusundervisning har effekter på elevernas lärande, såsom utveckling av de matematiska förmågorna och ökad motivation. Genom denna litteraturstudie belyser vi hur utomhuslärande kan berika matematikundervisningen och öka elevernas intresse samt möjligheter till fördjupat lärande.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för om och i så fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus på förskolan. En uppfattning vi har haft är att det sällan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen på förskolan som mindre viktig. Det här är även något en australiensisk studie visat, att pedagogerna sällan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gång delvis ändrats då vi sett exempel på inspirerande och genomtänkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det här valde vi att observera på fem förskolor samt intervjua två peda-goger på respektive förskola för att få en uppfattning om deras tankar kring ämnet. Vi har i studien även kopplat litteratur till empirin som belyser vikten av pedagogiskt arbete under utevistelsen och vilken betydelse den kan ha för barnen på förskolan.Resultatet visade att samtliga pedagoger i studien var positivt inställda till utomhusvistelse och menade att ”allt vi kan göra inne kan vi göra ute”. Förskolorna i studien var ute i stort sett varje dag och när de bedrev pedagogisk verksamhet ute var det ofta matematik eller målning. Dock visade studien att föräldrar, väder och dålig utemiljö kunde vara ett hinder för utomhusvistelse. Tre av förskolorna i studien var missnöjda med sin utomhusmiljö och önskade att den vore mer givande. Sandberg och Vuorinen (2008) skriver att en bra utomhusmiljö främjar barnens lek och utveckling. Forskaren Tovey (2007) menar däremot att en ”fin” utegård kan hämma pedagogerna så att de blir passiva och förlitar sig på miljön, vilket vi kunde se under våra observationer. I vår undersökning kunde vi se att pedagoger ofta gick in i en passiv roll under utevistelsen och sällan interagerade med barnen. Rollen som pedagogerna ansåg sig själva ha vid utevistelsen var att vara tillgängliga, inspirera samt övervaka.

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer. -                           Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö? -                           Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar? -                           Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna?   Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen. Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.