<p>Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart. Medlemsantalet är dock fortfarande en viktig faktor för partierna utanför riksdagen. Det är två olika strategier och två olika sätt att resonera på när man rekryterar.</p><p>Nyckelord: rekryteringsarbete, utomparlamentariska partier, partisystem</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart. Medlemsantalet är dock fortfarande en viktig faktor för partierna utanför riksdagen. Det är två olika strategier och två olika sätt att resonera på när man rekryterar. Nyckelord: rekryteringsarbete, utomparlamentariska partier, partisystem

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik.  Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen. 76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik". Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda.

The study aims to investigate how activists using civil disobedience strategically use the legal system to legitimize and raise awareness of their causes. The study will also examine how individual activists are affected and how they create long-term and sustainable activism. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how activists relate to the legal system, as well as to explore deeper understanding of the individual impact of the activists. The methodology underlying the study is a qualitative interview where four informants have been interviewed about their experiences and impressions of legal systems as individual influences. The theories that form the basis for the study are legal strategies by Thomas Mathiesen, legal pluralism by Håkan Gustafsson and Stellan Vinthagen with additions from Jan Svanberg and Stellan Vinthagens theory about normative regulation. The study's results show that there are several tools that activists can use to create better conditions for long-term and sustainable activism. It appears that the legal system and the extraparliamentary movements have different ways of interpreting the laws and the extra-parliamentary movements rely their pluralistic normative formation upon historical absolutions. Activists form well-planned legal strategies to achieve their long-term goals. Then the purpose of working emancipatory is to morally disconnect the monistic definition of the legal system and the hegemonic social norms. It is important to create solidarity between each other and provide opportunities for dealing with the possible traumatic situations that arise in the context of action.