The aim of this study is to understand how social workers view their management of social investigative communication with children concerning child welfare to get an understanding on different factors which influence the management of communication with children. Method: A qualitative research effort has been used in this study, based on semi-structured interviews with six social workers. Theory: In our study the theoretical points have been Lipskys street-level bureaucracy, professionalism and tacit knowledge. Our different theories helped us to analyze our empirical results.   Results: The results of this study are presented in three different themes which are: The importance of education and experience, children’s participation and factors that influence the management of communication with children. The results implies that experience and further education is important and social workers view on children’s participation influences the communication. Furthermore factors that improve the communication are different techniques and discretion. Factors that restrain communication with children are the dependence towards their parents, work load and lack of time. The results indicates that social workers management of communication with children is individual.

Uppsatsens syfte är att utreda domstolens möjligheter och skyldigheter vad gäller processledning kring alternativa brottsrubriceringar. Ämnesvalet aktualiserades genom den så kallade snippadomen från mars 2023. I uppsatsen presenteras och tolkas de två paragraferna av intresse, 30 kap 3 § och 46 kap 4 § st 2 rättegångsbalken. Detta görs för att utröna vad gällande rätt är när det handlar om lämpligheten i att processleda kring alternativa rubriceringar. Genom HD:s avgörande i snippadomen konstateras att det finns en skyldighet att processleda i specifika situationer vilket analyseras vidare i uppsatsen. Författaren kommer fram till att lämpligheten att processleda är mer vidsträckt och formulerar en egen modell för när sådana situationer föreligger. Enligt modellen är det lämpligt att domstolen processleder åklagaren i de fall det inte är otänkbart att den alternativa rubriceringen faller in under samma gärningsbeskrivning. Uppsatsen utreder även frågan kring barn som målsäganden i kontexten av processledning och det förs en diskussion där olika rättigheter för barn tas upp och vägs mot den tilltalades rättigheter. Slutsatsen blir att det borde införas en skyldighet att processleda när målsäganden är ett barn. Skyldigheten är dock beroende av om det utifrån de ovanbeskrivna förutsättningarna bedöms vara lämpligt att processleda. Vidare presenteras snippadomen mer ingående i syfte att belysa konsekvenserna av en missad processledning. Avslutningsvis görs en analys av hur den framtida rättstillämpningen kommer se ut efter avgörandet. Genom att den av HD konstaterade skyldigheten är så pass specifik menar författaren att det inte föreligger någon större risk för att underrätterna kommer bli alltför aktiva vid framtida rättegångar.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur utredande socialsekreterare ser på fenomenet barn som upplever våld mellan närstående och hur deras tolkningar förhåller sig till de lagar och riktlinjer som finns gällande barn som upplever våld. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma barn- eller ungdomsutredare, vilka alla arbetar för socialtjänsten på förvaltningar inom Stockholm stad eller i kranskommuner till Stockholm. Intervjuerna har gett ett material som sedan analyserats mot Michael Lipskys teori om Street level bureaucracy, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de socialsekreterare som intervjuats ser allvarligt på det faktum att barn upplever våld mellan närstående. Samtliga respondenter anser att barn som upplever våld mellan närstående själva är offer för psykisk misshandel. Dock framkommer det i studien att våldet i sig av vissa respondenter anses få för stort utrymme i arbetet, de menar att våldet kan vara ett uttryck för andra missförhållanden som riskerar att missas om allt för mycket fokus läggs vid att enbart utreda våldet. Vad gäller hur studiens respondenter förhåller sig till lagar och riktlinjer visar studiens resultat att kännedomen om riktlinjer är låg. Respondenterna uttrycker ingen avsaknad av rutiner och de argumenterar om eventuella för- och nackdelar vad gäller införandet av rutiner i deras arbete. Socialsekreterarna är överens om att arbetet genomsyras av individuella bedömningar och att det inte går att göra generaliseringar i arbetet. De menar att för att kunna utföra arbetet på ett tillfredställande sätt är det individuella synsättet en förutsättning. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of investigative social workers view on the phenomenon of children who experience violence between related people and how their interpretations relate to the laws and guidelines that apply to children who experience violence. The study has been conducted through qualitative semi structured interviews with six professional children or youth investigators, all of whom work for social services at administrations in Stockholm city or in cranes to Stockholm. The interviews have given a material that has been analyzed against Michael Lipsky's theory of Street level bureaucracy, as well as previous research. The results of the study show that the social workers interviewed seriously look at the fact that children experience violence between their relatives. All respondents believe that children who experience violence between their relatives themselves are victims of mental abuse. However, it appears in the study that violence in itself is considered by some respondents to get too much space in their work, they argue that violence can be an expression of other misconceptions that are likely to be missed if too much focus is placed solely on investigating the violence. As regards how the respondents respond to laws and guidelines, the study results show that the knowledge about guidelines is low. Respondents express no lack of routines and they argue for pros and cons regarding the introduction of routines in their work. The social workers agree that the work is permeated by individual assessments and that generalizations at work not can be done. They say that in order to be able to perform the work satisfactorily, the individual approach is a prerequisite.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som påverkar socialarbetares förhållningssätt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i människors liv och bestämma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna själva vill det eller inte. Utifrån denna komplexa relation har studiens syfte växt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhållningssätt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har används för att uppfylla studiens syfte. På utredningsenheten vuxen i Örebro kommun bemöter socialarbetarna både unga vuxna och vuxna personer. Eftersom unga vuxna personer nyligen enligt lag har blivit ansedda som vuxna, innebär det att de får ett större ansvar för sitt eget liv. Med anledning av detta har studien även i syfte att undersöka om det går att uttyda skillnader i socialarbetares beskrivningar av deras förhållningssätt beroende på om klinten är ung vuxen eller vuxen och i så fall vilka. Enligt vår tolkning har resultatet för studien påvisat att socialarbetarna har ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot sina klienter. Vi anser att socialarbetarna har ett annat tänk gentemot klienter som är unga vuxna men vi menar att förhållningssättet är detsamma som mot vuxna och påverkar inte etiken i det sociala arbetet. / In social work there are a lot of rules, guidelines and laws that influence the social workers relationship with their clients. Within the local authority the social workers represent an agen-cy witch execute investigative work. This work is imbued with a power of imbalance between the social workers and their clients. The social workers have the authority by law to involve in other people’s lives and make decisions that affect their clients, even if the clients want it or not. Based on this complex relationship the purpose of the study has developed; to examine how social workers describe their attitudes toward their clients. A qualitative method with five semi-structured interviews was used to fulfill the purpose of the study. In the adult unit of investigation in the local authority of Örebro, Sweden, the social workers meet both young adult and adult clients. Since young adults recently by law are considered as adults it means taking a more substantial responsibility for their own lives. Regarding this, the study also has the purpose to examine if differences can be interpreted from the social workers explanations about their attitude toward their client, depending whether if the client are young adult or adult. According to our interpretation, the results of the study revealed that social workers have an ethical and professional attitude toward their clients. According to us, the social workers have a different mindset towards clients whom are young adults but we mean that their attitude is the same as toward the adults and do not have an effect on the ethnics in the social work.

När lärare undervisar utgår de från en ämnesplan som innehåller information om de delar en kurs omfattar. Lärare tar ofta hjälp av olika läroböcker för att genomföra sin undervisning. Mellan åren 1938 och 1991 granskades läroböcker statligt innan de kom ut på marknaden. Efter 1991 sker granskning inte längre statligt utan det är upp till varje lärare att avgöra om en lärobok passar till undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur presentationen av texttyper från ämnesplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 i tre serier med tryckta läroböcker överensstämmer med ämnesplanerna. Utgångspunkten är texttyperna argumenterande text, utredande text och text av vetenskaplig karaktär. De läroböcker som undersöks är serierna Svenska helt enkelt och Svenska impulser samt läroboken Människans texter. Språket. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker hur läroböckerna explicit och implicit presenterar innehållet från ämnesplanerna. Resultatet visar att serien Svenska helt enkelt behandlar allt utvalt innehåll från ämnesplanerna medan serien Svenska impulser och läroboken Människans texter. Språket inte behandlar allt utvalt innehåll. Studien kommer fram till att läroboken kan användas som ett stöd i undervisningen men inte som enskilt underlag då det kan finnas innehåll från ämnesplanerna som inte behandlas i läroboken. / The practice of teaching usually starts with the syllabus which contains information about the content that should be taught in a course. Teachers often use textbooks in order to fulfill the course. Between the years 1938 and 1991 textbooks were reviewed by the Swedish government before entering the market. After 1991 reviewing textbooks is done by the teachers and they decide if the book fits their way of teaching. The purpose of this study is to analyze how the presentations of different genres of text in different textbooks correspond with the syllabus. The genres in focus are argumentative text, investigative text and academic text. The textbooks that are being reviewed are the series Svenska helt enkelt and Svenska impulser as well as the textbook Människans texter. Språket. The method used is a qualitative text analysis that analyzes how the selected textbooks explicitly and implicitly present the content from the syllabus. The results of the analysis show that the series Svenska helt enkelt treat all content from the syllabus while the series Svenska impulser and Människans texter. Språket does not treat all content. The conclusion is that textbooks can be used as support for teaching a course but they cannot be used as base for the course since there might be content from the syllabus that is not treated by the textbook.

Synen på vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande. Resultatet visar att elevernas bruk av organisations- och ställningstagandemarkörer varierar, men att det finns mönster i användandet som har kopplingar till texternas betyg. A-texterna utmärker sig genom en större variation av organisations- och ställningstagandeuttryck än texterna med lägre betyg. Markörer för textuell organisation och ställningstagande används i A- och C-texterna främst för att belysa och jämföra olika perspektiv, medan E-skribenterna i högre grad använder samma markörer för att förklara och ge uttryck för personliga åsikter om ämnet. I materialet som helhet finns få exempel på källkritiska värderingar. En slutsats av resultatet är att eleverna befinner sig olika långt ifrån de normer som kännetecknar akademiskt skrivande. Framförallt E-texterna innehåller drag som inte är funktionella i vetenskapliga sammanhang. Detta väcker frågor om hur undervisningen om akademiskt skrivande bör utformas för att möta elevernas utvecklingsbehov – på såväl språklig som innehållsmässig nivå. / The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content.