Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Utrikesfödda utgör 63 procent av arbetslösa akademiker i Sverige. Medan arbetslösheten sjunker för inrikesfödda ökar den för utrikesfödda. För att tillvarata kompetens hos utrikesfödda anordnar Arbetsförmedlingen kompletteringsutbildningar. Syftet i den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är: Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden? Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid? Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Studien visar att informanternas karriär påverkats av migrationen till Sverige. Framtidsutsikterna är komplexa. De speglar både hopp och besvikelse. Informanterna upprätthåller sin karriäridentitet genom att fortsätta planera framtiden som yrkesverksam inom sitt utbildningsområde men vägen till arbete är lång. Karriäranpassningsförmågan öppnar möjligheter på arbetsmarknaden men informanterna behöver kompromissa och omvärdera meningsfullhet i karriären utifrån förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att informanternas kompetenser inte används gynnar varken individ eller samhälle. För en lyckad kompromiss krävs balans mellan yttre faktorer och inre värderingar. Karriäranpassning kräver tid och stöd för att ha positiva konsekvenser.

Den här studien syftar på att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser för chefspositioner från offentlig och privat sektor visar tecken på begränsningar samt diskriminering eller mångfald och inkludering. Arbetet är baserat på en kvalitativ analys av innehållet i 55 olika jobbannonser för chefspositioner både i offentlig och privat sektor. Syftet med undersökningen har varit att belysa vilka utmaningar och möjligheter upplevs av utrikesfödda akademiker som ansöker till chefspositioner i Sverige, med hjälp av tidigare forskning inom området och en teoretisk referensram som består av Ackers ojämlikhetssystem (2006), Elias och Scotsons teori om etablerade och outsiders (1999), teorier om diskriminering som lyftes fram av Phelps (1972) och Arrow (1973) samt Becker (1971). Studiens resultat visar att det förekommer både möjligheter och hinder som drabbar utrikesfödda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna återfinns framför allt i jobbannonser som tillhör den offentliga sektorn, medan begränsningarna förekommer i stor utsträckning i båda sektorer, dock oftare i den offentliga. / The present study aims to research whether the content of job ads for leadership positions from the public and the private sector include signs of limitations and discrimination or diversity and inclusion. The research is based on a qualitative analysis of the content in 55 different job ads for leadership positions from both the public and private sectors. The purpose of the study is to showcase the difficulties and the opportunities that foreign born academics are confronted with when applying to leadership roles in Sweden. The theoretical framework consists of Ackers theory of inequality regimes (2006), Elias and Scotsons theory of the established and the outsiders (1999), theories regarding discrimination put forward by Phelps (1972), Arrow (1973) and Becker (1971), as well as previous research in the field of diversity and discrimination. The results show that there are both opportunities and limitations that affect foreign born academics that compete on the Swedish labour market. The opportunities are mostly found in job ads that relate to the public sector, while the limitations are prevalent in both sectors, though they are nevertheless more frequent in the public sector.