I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat. I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna? För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna. Som komplement har vi även gjort en kvalitativ intervjustudie med medarbetare på respektive tidning och TT. Vi stödjer oss bland andra av medieforskaren Ulf Hannerz teori om att vissa delar av världen försvinner ur rapporteringen medan andra delar blir överbevakade. Vi har kommit fram till att det finns en nyhetsskugga över Sydamerika samt att Mellanöstern och USA är överbevakade. Materialet på utrikessidorna i de tre tidningarna vi har undersökt har minskat stadigt.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll. Med ett genusperspektiv på dagordningsteorin undersöks även hur korrespondenterna tror att publiken kan påverkas av deras rapportering. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de kvinnliga korrespondenterna gör många aktiva val i sin rapportering. Dessa val handlar många gånger om att lyfta kvinnofrågor, berätta kvinnors historier samt ge dem en röst i den dagliga nyhetsrapporteringen. Något de anser är viktigt för att ge en mer mångfacetterad bild av världen. De lyfter de ämnen som traditionellt ses som kvinnliga enligt teorin om mjuka och hårda frågor, men ifrågasätter uppdelningen och värderingen av mjukt och hårt. De vi intervjuat upplever både fördelar och nackdelar med att vara kvinna och korrespondent. Den största fördelen är att de som kvinnor har tillgång till miljöer och personer som inte deras manliga kollegor har tillgång till. De nackdelar som kvinnorna beskriver är alla knutna till sexism. De upplever att de ibland blir nedvärderade och klappade på huvudet eller utsätts för sexuella trakasserier och anspelningar på grund av sin könstillhörighet.

<p>Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.</p><p>Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel. Samtidigt visar det kvantitativa stickprovet att de egna utrikesnyheterna och korrespondenterna blir färre. I kvällspressen består utrikesnyheterna i dag nästan bara av omskrivna och översatta utländska artiklar och i dagspressen har antalet utrikesnyheter minskat till följd av omläggningen till tabloid-format. En av slutsatserna i arbetet är att begreppet utrikeskorrespondent kan vidgas och innefatta många olika källor som ger upphov till utrikesnyheter.</p>

Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel. Samtidigt visar det kvantitativa stickprovet att de egna utrikesnyheterna och korrespondenterna blir färre. I kvällspressen består utrikesnyheterna i dag nästan bara av omskrivna och översatta utländska artiklar och i dagspressen har antalet utrikesnyheter minskat till följd av omläggningen till tabloid-format. En av slutsatserna i arbetet är att begreppet utrikeskorrespondent kan vidgas och innefatta många olika källor som ger upphov till utrikesnyheter.

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.