Bakgrund och problemdiskussion: Fullständig tilltro utan misstankar existerar inte i vårt samhälle och i många situationer blir det nödvändigt med utvärdering och kontroll. Utvärdering behöver däremot inte endast syfta till kontroll, utan med tiden har utvärdering fått både en lärande och styrande roll. Däremot är utvärderingsstyrning genom lärande problematiskt. Dessutom är en utvärderingsprocess samtidigt vanligtvis väldigt kostsam och arbetsintensiv speciellt då användningen av utvärderingsresultatet inte är självklar, och är därför ett intressant forskningsområde.   Syfte: Studien har ett tvåfaldigt syfte. Det första syftet är teoretiskt och ämnar undersöka på vilket sätt lärande utvärderingsstyrning bör utformas genom att skapa en normativ modell. Det andra syftet är praktiskt och avser att utvärdera ICA:s logistikavdelnings nuvarande utvärderingsprocess samt identifiera dess styreffekt.   Metod: Studien är strukturerad kring en kvalitativ metod i form av en utvärderande fallstudie. Insamlingen av empiriskt material har genomförts genom dokumentstudier och semi-strukturerade intervjuer. En konceptuell modell för lärande utvärderingsstyrning skapades baserat på litteraturgenomgången. Modellen användes sedan för att analysera det empiriska materialet.   Resultat och slutsats: För att uppnå lärande utvärderingsstyrning bör företag lägga grunden utifrån styrformen byråkrati med inriktning mot regelstyrning och utveckla interorganisatorisk systemisk utvärderingsstyrning. Vidare möjliggörs lärande utvärderingsstyrning genom bland annat att utvärderare blir mer aktiva och skapar ett öppet klimat med fokus på engagemang och diskussion. För att tillämpa lärande utvärdering bör resultatet redovisas och spridas genom exempelvis lärseminarier och workshops men fokus på en instrumentell användning.

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten. Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten. Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet. Jag har gjort detta genom att utföra en utvärdering på ett större affärssystem för att sedan reflektera över vad det var som fungerande bra och vad som skulle kunna förbättras gällande den teori som existerar inom metodmässig handlingsbarhet. I studien har jag kommit fram till att utvärderingar med hjälp av metodmässig handingsbarhet är ett krävande arbete då handlingsbarhet som metodverktyg inte är helt färdigutvecklad och kräver ytterligare forskning innan det kan ses som en komplett utvärderingsmetod.

This study is an evaluation of the runtime watch function in a OEE software, knownas ProTAK. OEE stands for Overall Equipment Effectiveness, it’s a way to measurethe factories process efficiency. The runtimewatch function allows the user to setup and monitor certain critical objects that are of importance for the pulp and paper process at the mill. The data from the runtimewatch can be correlated towards the suppliers specification for the components. The function can if beeing used correctly result in a higher timeavailablity utilization rate for the factories which in turn results in a higher profit margin for the companies. It turns out that the function is used to a limited extent by the customers and the study intends to find out the reasons behind this and to proposeimprovement suggestions to increase the utilization rate. The design of the study was based on the scientific theory of user evaluation in which three suitible evaluation methods were selected. The three methods that were used were the webbsurvey, the observationstudy and the focusgroup.The end result showed that the function was appreciated by the customer but needed to be strengthened in certain areas. ProTAK Systems AB needs to develop its marketing of new features and educate the customer, but also improve/clarify certain critical usersteps in the graphical user interface. The study shows that the user lacks support, assistance, training and information on how the function can be best used on their factory. A plan with improvement proposals was developed in correlation with the developer and it’s hoped that the results of the study can serve as a basic template when other features of the software are evaluated for building the next major iteration of ProTAK.

Vid ett forskningsarbete som bedrivs om barnfetma finns det ett intresse av att säkerställa den mängd mat som deltagarna konsumerar. För att komma runt problematiken med felbedömningar kring det faktiska födointaget har det tagits fram ett program som med hjälp av stereoskopisk bildbehandling ska kunna göra volymberäkningar baserade på fotografier av deltagarnas måltider. På så sätt elimineras den felmarginal som den mänskliga faktorn kan stå för genom att låta en dator ta fram den exakta mängden föda som konsumerats och det ger även en ökad möjlighet att lagra den insamlade datamängden för framtida studier. Det här arbetet syftar till att evaluera programmet FoodIQ som tagits fram speciellt för detta ändamål. Även om programmet har levererats och tagits i bruk, så har det ännu inte gjorts några omfattande tester som kan verifiera att programmet klarar av att mäta volymer korrekt. Huvuddelen av det här arbetet har bestått i att genomföra ett stort antal volymberäkningar för att på så sätt kunna få en uppfattning om programmets grad av noggrannhet. De slutsatser som kunde dras var att även om programmet visar upp en stor potential så lider det av några allvarliga brister som gör att det i dagsläget inte fungerar som det är tänkt. I den här rapporten kommer det att redogöras en del kring programmets användarvänlighet samt funktionalitet . Det kommer även att presenteras resultatet av de tester som genomfördes där syftet var att försöka ta reda på vilka faktorer som avgör huruvida en volymmätning fungerar som det är tänkt eller inte.

<p>Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.</p><p>Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.</p><p>I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.</p><p><p>Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.</p><p>Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.</p><p>I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.</p></p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i</p><p>Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i</p><p>samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av</p><p>fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad.</p><p>Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och</p><p>praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att</p><p>samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och</p><p>riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den</p><p>demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla</p><p>människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen</p><p>och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller</p><p>ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning</p><p>och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och</p><p>hantering av kränkningar och diskriminering.</p>

<p>Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate <em>Uppföljning av handlingsprogram för miljömål </em>(a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of <em>Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län </em>(a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by <em>Region Halland</em>, a joint venture organization of these municipalities.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target<em> A Sustainable Good Built Environment </em>is the environmental quality objective that contains the most measures <em>Not Yet Started</em>, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable.</p><p>To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.</p><p> </p><p> </p>

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur. Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se. I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta. Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur. Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se. I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

No description available.

No description available.