<p>Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats. Resultatet visar att fritidspedagogerna i första hand anser att det är barnens sociala utveckling som de har kunskap om, och att de kontinuerligt diskuterar denna utveckling tillsammans med andra fritidspedagoger och lärare. Slutsatsen är att de kunskaper som fritidspedagogerna har om barnen utveckling inte meddelas till barnens vårdnadshavare.</p>

<p>Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar. Vet vi vad barn tänker eller tror vi oss veta, och kan vi ta ett barns perspektiv? Är barnens tankar något vi kan bortse ifrån vid bemötande och planering inför barnens kommande förskoleklasstart. Syfte: Syftet med studien är att belysa några femåringars tankar, föreställningar och förväntningar av att börja i förskoleklass. Metod: I vår studie har vi använts oss av kvalitativa intervjuer, eftersom det var femåringens erfarenheter och deras värld vi hade för avsikt att undersöka. Vi hade två enskilda intervjuer och sex fokusgrupper med tre till fyra barn i varje grupp. Sammanlagt intervjuade vi 21 barn. Eftersom vi inte visste vad barnen tänkte ville vi gå in i vårt arbete med öppet sinne och inte låsa oss med färdiga mallar. Vid datainsamlingen blev vi därför inspirerade av teorin grounded theory, eftersom man där arbetar parallellt med teori och empiri. Resultat: Resultatet visar att femåringarnas tankar runt förskoleklasstarten mest kretsar kring de sociala aspekterna, som kompisar, fröken och de stora barnen på skolan. Deras föreställningar och förväntningar om vad man gör i förskoleklass var varierande, eftersom den information barnen får från olika håll där förståelse saknas, har de svårt att sätta in i sitt rätta sammanhang. Ett av våra resultat handlar om barnens medbestämmande.</p>

<p>Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt.</p><p>Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling.</p><p>För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt.</p><p>Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat.</p><p>Trevlig läsning!</p>

No description available.

<p>Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.</p>

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats. Resultatet visar att fritidspedagogerna i första hand anser att det är barnens sociala utveckling som de har kunskap om, och att de kontinuerligt diskuterar denna utveckling tillsammans med andra fritidspedagoger och lärare. Slutsatsen är att de kunskaper som fritidspedagogerna har om barnen utveckling inte meddelas till barnens vårdnadshavare.

Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt. Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling. För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt. Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat. Trevlig läsning!

No description available.

No description available.

Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar. Vet vi vad barn tänker eller tror vi oss veta, och kan vi ta ett barns perspektiv? Är barnens tankar något vi kan bortse ifrån vid bemötande och planering inför barnens kommande förskoleklasstart. Syfte: Syftet med studien är att belysa några femåringars tankar, föreställningar och förväntningar av att börja i förskoleklass. Metod: I vår studie har vi använts oss av kvalitativa intervjuer, eftersom det var femåringens erfarenheter och deras värld vi hade för avsikt att undersöka. Vi hade två enskilda intervjuer och sex fokusgrupper med tre till fyra barn i varje grupp. Sammanlagt intervjuade vi 21 barn. Eftersom vi inte visste vad barnen tänkte ville vi gå in i vårt arbete med öppet sinne och inte låsa oss med färdiga mallar. Vid datainsamlingen blev vi därför inspirerade av teorin grounded theory, eftersom man där arbetar parallellt med teori och empiri. Resultat: Resultatet visar att femåringarnas tankar runt förskoleklasstarten mest kretsar kring de sociala aspekterna, som kompisar, fröken och de stora barnen på skolan. Deras föreställningar och förväntningar om vad man gör i förskoleklass var varierande, eftersom den information barnen får från olika håll där förståelse saknas, har de svårt att sätta in i sitt rätta sammanhang. Ett av våra resultat handlar om barnens medbestämmande.