<p>Syftet med denna uppsats var att sätta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större skillnad mellan informanternas syn på utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området. Resultaten visar att dialog och samspel mellan lärare och förälder kan uppnås på olika sätt i utvecklingssamtalet. Hur det blir möjligt beror på vilka personerna är och hur de vill bli bemötta. Enligt vår tolkning är det dialogiska samspelet beroende av att läraren på åtskilliga vis bjuder in föräldern i samtalet. Vissa lärare hade innan samtalet förberett föräldern på det som skulle behandlas under samtalet. Väl under utvecklingssamtalet fokuserade läraren på att samtalet skulle grunda sig i båda parternas egna erfarenheter. Det dialogiska samspelet verkade också gynnas genom att läraren inte värderade eller kritiserade ett barn eller dess beteende. En situation eller eventuell problematik beskrevs istället exempelvis med konkreta exempel. Av betydelse för syftet anses också vara hur positivt laddat samtalet i sig var, samt den inspiration som läraren förmedlade. Genomgående mellan de resultat som uppkom i undersökningen är att läraren gav föräldern en chans till delaktighet. På olika vis signalerades att föräldern utgjorde en viktig del i förskolans arbete med barnet.</p> / <p>The main purpose of this investigation was to find out what in the parent-teacher conference (PTC) can lead to dialogue based interaction between teachers and parents in preschool. We concluded that observation was the best method to answer this question. Ten PTCs conducted at four different preschools were observed. The purpose was not to make any general assessments or to compare results. Instead, a discussion has been carried out concerning the results, which have been compared with previous research in the area. The results show that dialogue and interaction between teachers and parents can be achieved in different ways during the PTC. How it is made possible depends on who the individuals are and how they want to be treated and so on. According to our interpretation the dialogue-based interaction is dependent on the teacher inviting the parent into the conversation in numerous ways. Some teachers had before the conference prepared the parent of what would be discussed during the talk. During the actual talk other teachers focused on the talk being founded on the experiences of both parties. The dialogue based interaction also seemed benefitted by the teacher not valuing or criticizing a child or its behaviour. A situation or possible problem was instead described using actual examples. It is also important for the purpose how positively charged the actual conversation was, as well as the inspiration the teacher managed to display. A common trait between the results that came from the investigation is that the teacher gave the parents a chance to participate. In different ways it was signalled that the parent was a key factor in the preschool’s labour with the child.</p>

No description available.

<p>This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:</p><p>How does preschool teachers use the individual development plans?</p><p>Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?</p><p>To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.</p>

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkäter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och åsikter om utvecklingssamtal, både i hemlandet och härifrån Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrågats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har också tillfrågats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn på den svenska skolan. Resultatet blev övervägande positivt, även om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrågats om sin syn på den svenska skolan.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området. Resultaten visar att dialog och samspel mellan lärare och förälder kan uppnås på olika sätt i utvecklingssamtalet. Hur det blir möjligt beror på vilka personerna är och hur de vill bli bemötta. Enligt vår tolkning är det dialogiska samspelet beroende av att läraren på åtskilliga vis bjuder in föräldern i samtalet. Vissa lärare hade innan samtalet förberett föräldern på det som skulle behandlas under samtalet. Väl under utvecklingssamtalet fokuserade läraren på att samtalet skulle grunda sig i båda parternas egna erfarenheter. Det dialogiska samspelet verkade också gynnas genom att läraren inte värderade eller kritiserade ett barn eller dess beteende. En situation eller eventuell problematik beskrevs istället exempelvis med konkreta exempel. Av betydelse för syftet anses också vara hur positivt laddat samtalet i sig var, samt den inspiration som läraren förmedlade. Genomgående mellan de resultat som uppkom i undersökningen är att läraren gav föräldern en chans till delaktighet. På olika vis signalerades att föräldern utgjorde en viktig del i förskolans arbete med barnet. / The main purpose of this investigation was to find out what in the parent-teacher conference (PTC) can lead to dialogue based interaction between teachers and parents in preschool. We concluded that observation was the best method to answer this question. Ten PTCs conducted at four different preschools were observed. The purpose was not to make any general assessments or to compare results. Instead, a discussion has been carried out concerning the results, which have been compared with previous research in the area. The results show that dialogue and interaction between teachers and parents can be achieved in different ways during the PTC. How it is made possible depends on who the individuals are and how they want to be treated and so on. According to our interpretation the dialogue-based interaction is dependent on the teacher inviting the parent into the conversation in numerous ways. Some teachers had before the conference prepared the parent of what would be discussed during the talk. During the actual talk other teachers focused on the talk being founded on the experiences of both parties. The dialogue based interaction also seemed benefitted by the teacher not valuing or criticizing a child or its behaviour. A situation or possible problem was instead described using actual examples. It is also important for the purpose how positively charged the actual conversation was, as well as the inspiration the teacher managed to display. A common trait between the results that came from the investigation is that the teacher gave the parents a chance to participate. In different ways it was signalled that the parent was a key factor in the preschool’s labour with the child.

Jag har gjort en intervjustudie med elever från nionde klass där jag har tagit del av deras syn på utvecklingssamtalet. Mitt syfte var att undersöka hur elever uppfattar utvecklingssamtalet och ta reda på vilka underlag som används under samtalet för att få ett jämbördigt möte som är framåtsträvande och utvecklande för eleven. Med hjälp av litteratur i valt ämne och skolverkets riktlinjer har jag gjort en tolkning av elevernas utsagor och dragit slutsatsen att skolan har kommit långt med sin strävan mot ett jämbördigt möte, med ett flertal underlag för att delge information för det stundande samtalet, men har inte riktigt nått målet än. Eleverna uppfattar utvecklingssamtalet som ett tillfälle att diskutera betyg, men ser inte det som en möjlighet till utveckling i sitt eget lärande. De underlag som används inför samtalet ses av de flesta elever som något positivt. Men även här tycks dokumenten uppfattas vara kopplade till betyg och inte ett verktyg för deras fortlöpande kunskapsutveckling.

I denna kvalitativa studie har utvecklingssamtal och dess betydelse för performance undersökts. De frågeställningar som studien utgår ifrån rör hur chefer ser på utvecklingssamtal, vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till dem, hur de kan utvecklas samt om det finns faktorer som kan ha betydelse för att påverka företagets strävan mot performance. För att besvara frågeställningarna intervjuades nio chefer och resultatet presenteras utifrån frågeställningarna. Utvecklingssamtal kopplat till performance var inte självklart för cheferna att resonera om, då många inte funderat kring detta tidigare. Det framkommer att samtliga chefer är positivt inställda till utvecklingssamtal. Cheferna ger också uttryck för olika möjligheter och hinder i utvecklingssamtalen. Det finns viss överensstämmelse mellan det undersökta företagets direktiv för utvecklingssamtal och chefernas hantering och syn på utvecklingssamtal. Dessutom menar de flesta av cheferna att den mall som är grundläggande för hur utvecklingssamtalen hålls på företaget har brister. Cheferna anser att det finns skillnader mellan produktionsarbetare och tjänstemän i flera aspekter gällande utvecklingssamtal. I analysen framkommer att det finns olika förutsättningar i utvecklingssamtalen utifrån tre faktorer; hantering, direktiv och kontext. Det finns förutsättningar som kan vara positiva för utvecklingssamtalens påverkan på performance och det förekommer även förutsättningar som kan innebära svårigheter för denna påverkan. Utifrån resultatet har två slutsatser framkommit. Den första är att utvecklingssamtalens förutsättningar kan verka avgörande för deras påverkan på performance. Den andra slutsatsen är att utvecklingssamtalen torde prioriteras utifrån ett mer långsiktigt perspektiv i organisationen för att de ska kunna ha betydelse för performance.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ”automatiskt” och i förlängningen med positiva förtecken. Å andra sidan uttryckte lärarna att utveckling hos elever på kort sikt kan gå bakåt. Utvecklingssamtalet beskrivs som ett forum där föräldrar och elever delges information om elevens utveckling via ett dataprogram. Inför samtalet görs en bedömning och värdering av elevens utveckling i ett jämförandeperspektiv. I undersökningen framkommer att lärarna betonar den sociala utvecklingen framför den kunskapsmässiga.

<p>I denna kvalitativa studie har utvecklingssamtal och dess betydelse för performance undersökts. De frågeställningar som studien utgår ifrån rör hur chefer ser på utvecklingssamtal, vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till dem, hur de kan utvecklas samt om det finns faktorer som kan ha betydelse för att påverka företagets strävan mot performance. För att besvara frågeställningarna intervjuades nio chefer och resultatet presenteras utifrån frågeställningarna.</p><p>Utvecklingssamtal kopplat till performance var inte självklart för cheferna att resonera om, då många inte funderat kring detta tidigare. Det framkommer att samtliga chefer är positivt inställda till utvecklingssamtal. Cheferna ger också uttryck för olika möjligheter och hinder i utvecklingssamtalen. Det finns viss överensstämmelse mellan det undersökta företagets direktiv för utvecklingssamtal och chefernas hantering och syn på utvecklingssamtal. Dessutom menar de flesta av cheferna att den mall som är grundläggande för hur utvecklingssamtalen hålls på företaget har brister. Cheferna anser att det finns skillnader mellan produktionsarbetare och tjänstemän i flera aspekter gällande utvecklingssamtal.</p><p>I analysen framkommer att det finns olika förutsättningar i utvecklingssamtalen utifrån tre faktorer; hantering, direktiv och kontext. Det finns förutsättningar som kan vara positiva för utvecklingssamtalens påverkan på performance och det förekommer även förutsättningar som kan innebära svårigheter för denna påverkan.</p><p>Utifrån resultatet har två slutsatser framkommit. Den första är att utvecklingssamtalens förutsättningar kan verka avgörande för deras påverkan på performance. Den andra slutsatsen är att utvecklingssamtalen torde prioriteras utifrån ett mer långsiktigt perspektiv i organisationen för att de ska kunna ha betydelse för performance.</p>