The purpose with this study is to find out how six preschool teachers perceives the communication with parents in informal- and formal preschool situations. In the informal communication, we are referring to the daily conversations that happens when parents drop off and pick up their children from preschool. In the formal conversations, we are referring to group meetings between parents and the preschool teachers, which in our study works as a method for the child´s progress meetings. We also want to explore how the individual child is made visible in the group meetings, and if this meetings is a working method for the individual child´s progress meetings in regard of the preschools curriculum. In our study we have used a hermeneutic method, which means that we have attempted to understand the respondent’s thoughts and perceptions of the communications. To get a broader understanding of the result we have analysed our material by the communications theory. The results of our study shows that the preschool teachers feels that the dialogue in the informal conversations is better than in the formal conversations. The largest challenge the preschool teachers acknowledges is the language barriers, but also that they sometimes feel as if the parents don’t have time to talk. In our results we have come to the conclusion that the group meetings are positive in aspects of that the child isn’t as examined as it can be in the traditional individual child´s progress meetings. However at the same time we don’t see that they pay attention to the individual child, which means that a large purpose of the child´s progress meeting isn’t met. In the conclusion we mean that the group meetings are a better alternative for the parent-teacher meetings than for the child´s progress meetings. The reason for our opinion is because many of the preschool teachers in our study informed us that they started with the group meetings for the reason that only a  few parents showed up to the parent-teacher conferences, and because we don’t think that the group meeting meet up with the preschool curriculum.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter. I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer. Även begreppet delaktighet i förskolan är något som föräldrar och förskollärare ser olika på. Förskollärarna önskar en större delaktighet från föräldrarnas sida och vill att de ska vara insatta i hela verksamheten. Föräldrarna anser att så länge de får information om barnet och kan säga ifrån om de är något så är de nöjda med sin delaktighet. För ett bra utvecklingssamtal anser både förskollärarna och föräldrarna att det ska finns en dialog men föräldrarna vill gärna att förskolläraren ska styra samtalet utifrån sin profession. Trots olika uppfattningar syns ändå en samverkan och en öppenhet mellan förskola och hem.

Utvecklingssamtal i förskolan ska genomföras kontinuerligt och är den samverkansform mellan hem och förskola som finns explicit beskriven i Läroplan för förskolan. I läroplanen står dock endast att utvecklingssamtal ska genomföras, inte hur det ska utformas. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur utvecklingssamtal kan utformas. För att studera detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare genomförts och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använts som tolkningsraster. Resultatet visar att förskollärare utformar utvecklingssamtal olika beroende på vad de anser syftet med samtalet är. I studien diskuteras hur de olika sätt på vilka utvecklingssamtal utformas får konsekvenser för föräldrar, barn och verksamhet. Avslutningsvis konstateras att utvecklingssamtal är ett komplext område, där förskolepersonal åläggs ett stort ansvar för att försäkra sig om att det blir ett givande möte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med utvecklingssamtal i förskolan, samt hur barnet konstrueras i denna process. Undersökningen utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare och två förskolechefer där frågorna fokuserar på att ta reda på vilka tillvägagångssätt som förskollärare har vid planering och genomförande av utvecklingssamtal. Resultatet från intervjuer och litteratur genomsyras av en mängd olika metoder för ändamålet. Resultatet är vidare analyserat ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Slutsatserna vi drar från denna studie är att det i förskolan förekommer en mängd olika tillvägagångssätt vid planering och genomförande av utvecklingssamtal samt att barnet konstrueras utifrån förskollärarnas barnsyn.

No description available.

<p>Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.</p>

No description available.

<p>This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:</p><p>How does preschool teachers use the individual development plans?</p><p>Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?</p><p>To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.</p>

Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.