<p>Jag har gjort en intervjustudie med elever från nionde klass där jag har tagit del av deras syn på utvecklingssamtalet. Mitt syfte var att undersöka hur elever uppfattar utvecklingssamtalet och ta reda på vilka underlag som används under samtalet för att få ett jämbördigt möte som är framåtsträvande och utvecklande för eleven. Med hjälp av litteratur i valt ämne och skolverkets riktlinjer har jag gjort en tolkning av elevernas utsagor och dragit slutsatsen att skolan har kommit långt med sin strävan mot ett jämbördigt möte, med ett flertal underlag för att delge information för det stundande samtalet, men har inte riktigt nått målet än. Eleverna uppfattar utvecklingssamtalet som ett tillfälle att diskutera betyg, men ser inte det som en möjlighet till utveckling i sitt eget lärande. De underlag som används inför samtalet ses av de flesta elever som något positivt. Men även här tycks dokumenten uppfattas vara kopplade till betyg och inte ett verktyg för deras fortlöpande kunskapsutveckling.</p>

Syftet med denna uppsats var att sätta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större skillnad mellan informanternas syn på utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

No description available.

No description available.

I denna studie har jag undersökt elevers erfarenhet och uppfattning om fenomenet elevledda utvecklingssamtal och deras erfarenhet att ta upp problemområden på elevledda utvecklingssamtal. Elevledda utvecklingssamtal innebär att det är eleven som leder utvecklingssamtalet och denna form av utvecklingssamtal har blivit allt mer populära i den svenska skolan. De elevledda utvecklingssamtalen har växt fram för att det funnits kritik att eleverna har för lite inflytande på de lärarledda utvecklingssamtalen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från fyra elever i år 8 och deras erfarenhet och uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Metoden i studien är kvalitativ och intervjuerna har varit halvstrukturerade med öppna frågor. Utifrån analysen av intervjuerna har sex olika beskrivningskategorier växt fram. Dessa är delaktighet, ansvar, rollförändring, utvecklande, förtroende för läraren och en elevs perspektiv. Resultatet i denna studie är att eleverna upplever att de blir mer delaktiga, får större ansvar och att elevledda samtal är mer utvecklande jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Eleverna upplever också att deras perspektiv, en elevs perspektiv, får mycket större betydelse på ett elevlett utvecklingssamtal. Resultatet av elevernas erfarenhet att ta upp problemområden visar att eleverna tycker det är lättare att prata om problem som rör skolämnen än problem som rör den sociala situationen i skolan. Resultatet visar också att förtroendet för läraren har betydelse för eleven när de kommer till problem kring sociala situationen i skolan. Samtliga elever i denna studie har positiva erfarenheter av elevledda utvecklingssamtal.

SammanfattningDenna undersökning behandlade en del av kommunikationen mellan ledare ochmedarbetare, avseende utvecklingssamtal på arbetsplatser. Syftet med undersökningenvar att försöka uppmärksamma en av de faktorer som kan ha en inverka på utfallet av ettutvecklingssamtal, denna faktor var possible selves. Tidigare forskning visade på attutvecklingssamtalet spelade en viktig roll i våra arbetsliv och privatliv. Den tidigareforskningen om possible selves uppmärksammade att detta begrepp är komplext ochanvändbart i många olika livssituationer. Vi valde att angripa detta ämne genom enkvalitativ metod där vi använde ett kvalitativt instrument, Possible Selves StatementTest. Detta test delades ut på 7st olika företag/instutioner, där vi samlade in 32 svar frånmedarbetare och ledare. Denna studies resultat påvisade att det fanns innehållsmässigaskillnader mellan ledare och medarbetare i deras konstruktion av sina possible selves.De tydligaste skillnaderna som framkom hos ledarna och medarbetarna var deras olikauppfattning om utvecklingssamtalets ändamål.M. Stralforss &amp; J. Josephson3AbstractGenom ett kvalitativt instrument undersöktes ledares och medarbetares föreställningarinför framtida utvecklingssamtal (possible selves). Denna studie påvisade att det fannsinnehållsmässiga skillnader mellan ledare och medarbetare i deras konstruktion av sinapossible selves. De väsentligaste skillnaderna bestod i ledarnas och medarbetarnas olikauppfattning om utvecklingssamtalets syfte. Antalet deltagare i denna undersökning var32st.

<p>Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.</p>

<p>Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet. En del resultat var väntade medan andra resultat överraskade. I diskussionen förs ett resonemang kring de resultat som uppkommit i arbetet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal. Finns det redan klara och tydliga direktiv att följa eller är det upp till varje enskild lärare att bestämma hur ett utvecklingssamtal ska genomföras.</p>