I vårt examensarbete har vi försökt att belysa niondeklassares behov av studie- och yrkesvägledare samt vägledning på skolan. Syftet med uppsatsen är att både försöka se elevernas behov av vägledare i dagsläget, men även att beröra framtidens vägledning. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har genomfört enkäter och intervjuer med niondeklassare på fyra skolor i Sydvästra Skåne. Våra resultat har vi knutit till olika teoretiska referensramar såsom bland annat Gerard Egans och Gunnel Lindhs samtalsmodeller. För att valsituationen skall leda till kloka och väl genomtänkta beslut så behövs vägledare som hjälp för att öka elevens självkännedom. Vägledaren gör detta i form av en process. Processen handlar om att man som vägledare lyfter fram, speglar tankar och bygger på elevens positiva sidor. Det handlar om att få eleven att lära känna sig själv bättre för att kunna göra självständiga val. Resultaten och vår analys indikerar att eleverna tycker att vägledaren ska finnas på skolan och gärna i större utsträckning än vad som är fallet i nuläget.

I Varbergs kommun startade ett samverkansprojekt inom vägledning i mitten på 90-talet. Projektet fick namnet VY, Varbergs Yrkesvägledare och var ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Varberg och kommunens studie- och yrkesvägledare. Meningen med min studie är att undersöka framväxten av Varbergs Yrkesvägledare (VY). Vad var orsaken till att VY skapades är frågeställningen som jag kommer att arbeta efter. Jag kommer att undersöka om det fanns några fördelar med projektet och vad som hände på vägen.Under 1990-talet etablerades vägledningscenter på olika platser runt om i landet. Detta skedde också i Varberg där man redan 1994 hade tankar om att förändra kommunens vägledningsinsatser. På flera håll upplevdes att det fanns behov av en förändring inom vägledningen. Behov fanns i de olika organisationerna att utveckla verksamheten och kunnandet. Detta gjorde att man sökte sig till varandra för att kunna byta erfarenheter. I kommunen arbetade studie- och yrkesvägledarna var och en för sig och hade mycket lite fortbildning och kontakt med arbetsliv. På Arbetsförmedlingen klarade man inte riktigt kravet att hålla igång studieinformationen. Vägledningen skulle gå från att bara omfatta vissa grupper till att omfatta alla människor i olika skeden i livet.Genom att intervjua nyckelpersoner som varit med från projektets start ville jag få en bild av hur projektet växt fram och vilka faktorer som påverkat. En frågeguide med öppna frågor användes vid intervjuerna. Det fanns utrymme för de intervjuade att tala fritt och komma in på andra spår.Resultatet visar att tanken om ett samarbete har uppstått på flera olika håll under 1990-talet. Både vägledarna inom kommunen och Arbetsförmedlingen kände ett behov av att samordna vägledningsinsatserna. Det fanns också en önskan att lära av varandra. Den önskan som kom från båda håll underlättade nätverkandet. Min slutsats är att det är fruktbart med nätverk men att man måste veta vad man vill ha ut av det. Om nätverket ska vara till för kunskapsutbyte eller för informationsutbyte har stor betydelse för hur det ska utformas.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag.Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap – att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på. Då det inte finns så mycket litteratur kring det nya arbetssätten så har jag också gjort två intervjuer, en med en koordinator och en med en projektledare.I resultat av studie- och yrkesvägledarenkäterna så beskrivs bland annat studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter i Falköping och vad de tycker och tänker om de arbetsuppgifter och de arbetssätt som de arbetar på. Det framkommer också i resultatet vilka arbetsuppgifter som har försvunnit och vilka som har tillkommit inom yrket i Falköping.I resultat av elevenkäterna så framkom det bland annat att många av eleverna tyckte att den information som de fick av sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet var bra eller mycket bra.Fler än hälften av eleverna tyckte att det samtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet hjälpte dem att komma fram till vilket gymnasieprogram som de skulle välja.Femtiofem av eleverna tyckte att det arbetsplatsförlagda studiebesöket var bra, Tjugo elever tyckte att det var mycket bra.Den andra hälften, sjuttien elever, tyckte att besöken var mindre bra eller inte alls bra.