Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.                                                                                  Resultat Mötet med sjuksköterskan beskrivs i resultatet med tre huvudkategorier: Upplevelsen av en god vårdrelation, upplevelsen av välbefinnande och upplevelsen av vårdlidande. Den goda vårdrelationen medförde att ett välbefinnande kunde upplevas. I möten med sjuksköterskan kan patienten även uppleva ett lidande med känslor av vanmakt och brist på delaktighet vilket medförde att mötet gav ett vårdlidande.                                          Slutsats En viktig del i resultatet var hur stor inverkan och roll sjuksköterskan hade vid ett vårdande möte och den goda vårdrelationen för välbefinnandet och lidandet. Det framkom att patienterna upplevde vårdlidande och därför anser författarna att det bör forskas vidare på varför det uppkommer i vården.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet. Även framkom att patientens oro och ångest kunde reduceras med ökad kunskap genom preoperativ information. Det påvisades också att patienter kunde i större utsträckning bemästra sin smärta då de erhöll preoperativ information. Studierna som använts i arbetet tar inte upp så mycket om betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient. Dock ansåg vi att detta område hade en stor betydelse för patientens välbefinnande innan, under och efter vårdtiden. Den omvårdnadsteori som vi valde för studien visade sig vara alldeles för begränsad genom att Imogene King inriktade sig mer på samspelet mellan sjuksköterska och den sjuke. Vi fann därför en omvårdnadsteoretiker med ett vidare perspektiv, Joyce Travelbee.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

Hotet mot vår hälsa och dagens psykiska ohälsa ökar ständigt. Yoga beskrivs vara behjälplig mot stress och, då mitt intresse är att främja hälsa, har jag valt att undersöka en relativt ny yogaform, holiyoga. Syfte med studien är att ta reda på om holiyoga kan påverka en människas upplevelse av välbefinnande i vardagen, och på vilket sätt iså fall? Frågeställningen är, vilka erfarenheter, lärande och nya kunskaper upplevs i holiyoga, samt om holiyogans eventuella inverkan i vardagen på personlig hälsa, socialt och relationer. Vidare undersöks även yogaläraren och gruppens betydelse för deltagarens erfarenheter. Studien är kvalitativ med åtta intervjuer av deltagare i holiyogakurs och analysmetoden är tematisk av Braun & Clarke. Teoretiska verktyg som använts är Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande och KASAM av Antonovsky.   Resultatet visar att holiyoga beskrivs som behjälplig att hantera och begripa sig själva och omgivning lite mer, och att deltagarna funnit ytterligare en skyddsfaktor att möta stress. De har skaffat sig ännu en ”Generella motståndsresurs” för att lösa problem. De positiva hälsoaspekter som beskrivits är, glädje, frihet, insikter, mer acceptans och bättre relationer, men närvaro och sångmeditation beskrivs som det mest betydelsefulla erfarenheterna på holiyogan. Enligt resultatanalysen av Kolbs lärande så tycks holiyoga och gruppen vara en miljö där deltagaren kan möta sig själva och varandra på ett tillåtande sätt och skapa nya kunskaper. / The threat towards our general health and especially or mental health is increasing in today's society. Previous research on yoga discloses the impact it can have on stress-related symptoms, and as my interest is to promote better health this thesis strives to study a relatively new yoga form called holiyoga. The research aims to examine whether holiyoga can affect people's experience of well-being in their everyday life and if so, in what ways? The research question for this thesis is, what experiences, learning and new knowledge are perceived through holiyoga, and if holiyoga can have influences on ones personal health, social life, and relationships. Furthermore, the yoga teacher and the groups meaning is examined in relation to the participant's overall experience. This study is qualitative, consisting of eight interviews with participants of a holiyoga-class and additionally, a thematic analysis method by Braun & Clarke has been used. The theories used are Kolb's theory of experimental learning and KASAM by Antonovsky.  The result shows that holiyoga is described to help manage and comprehend the self and ones surroundings better, and further that the participants have gained and additional protective method to encounter stress with. In other words, the participants have obtained a "general resistance resource" to solve problems. Several positive health aspects have been described such as happiness, freedom, insights, more acceptance, and better relationships, although presence and meditative singing have been described as the most significant experiences obtained from holiyoga. According to the analysis of learning by Kolbs, it seams like holiyoga and the group is an environment where the participants can face both themselves but also each other under nonjudgmental circumstances and develop new learning.