Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut. / The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose, semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

Brottslighet är ett ständigt eskalerande samhällsproblem vilket leder till både ekonomisk såväl som psykisk samt fysisk skada för befolkningen i samhället. “Att lägga sin kriminella karriär på hyllan” är en studie som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer ämnar undersöka varför aktuella informanter valt att avsluta sina kriminella karriärer. Vad låg bakom deras beslut att istället välja en prosocial/icke-kriminell väg och vilka var de bakomliggande orsakerna till deras beslut att avsluta den kriminella karriären? Studien bidrar till att bredda kunskapsläget kring kriminella karriärers avslut, något som är av stor vikt att undersöka vidare eftersom tidigare forskning på området främst är inriktat på övriga delar av kriminella karriärer än just dess avslut. Analysen av resultatet utmynnade i fem teman vilka alla grundar sig i olika bakomliggande orsaker till avslutet av den kriminella karriären och som var återkommande i intervjuerna med informanterna. Dessa var följande: “alkohol, narkotika och ohälsa” där finansieringen av narkotikamissbruket menades vara den främsta bakomliggande orsaken till att den kriminella karriären fortgått varav att upphöra med missbruk i sin tur blev en vändpunkt eller process för att upphöra även med kriminalitet; “sociala band” vilket innefattade anknytningen till familj samt prosociala vänner; “sysselsättning” innebärande vikten av att hitta ett arbete eller en hobby; “stöd från samhället” genom olika behandlingsprogram och gemenskapen som föreningslivet skapade; “straffhot” innefattande främst fängelsestraff. Resultatet i denna studie ämnas bidra till att fler lämpliga verktyg kan upprättas i syfte att minska de negativa konsekvenser som individers kriminella karriärer orsakar i samhället. / Crime is an ever-escalating societal problem, a problem which induces both economic as well as mental and physical damage to the population of our society. “To lay one's criminal career on the shelf” is a study, which through qualitative semi-structured interviews, intends to investigate why the informants have chosen to end their criminal careers. What instigated their decision to choose a prosocial/non-criminal path and which were the turning points that influenced their decision to end the criminal career? This study contributes to broadening the state of knowledge about the end of criminal careers, something that is of great importance to investigate further as earlier research in the field has mainly focused on other parts of criminal careers. Through our analysis of our results, we identified five themes that were recurring in the informants' interviews: The crime's link to addiction and poor health where funding for drug abuse was thought to be the main reason why the criminal career continued and terminating the addiction in turn became a turning point for ending crime; social bonds including the connection to family and prosocial friends; employment emphasizing the importance of finding a job or a hobby; support from society through various treatment programs and the community created by the association; threat of punishment mainly including imprisonment. The result of this study aims to contribute to the establishment of more suitable tools to mitigate the negative consequences for society which criminal careers of individuals cause.

Syftet med denna studie var att undersöka hur före detta kriminella män upplevde att rollen som förälder påverkades vid avtjänande av fängelsestraff samt om deras syn på det kriminella livet förändrades när de blev pappor och vidare om det haft någon betydelse för deras livsstilsförändring till ett icke-kriminellt liv. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av Sampson och Laubs teori om vändpunkter, Giordanos Cognitive Change Theory, samt Hirschis teori om sociala band. Den tidigare forskningen består av studier om utmaningarna med att vara pappa medan man avtjänar ett fängelsestraff samt huruvida papparollen har varit avgörande för förändringen från ett kriminellt liv till ett liv utan kriminalitet och missbruk. För att undersöka studien frågeställningar genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta före detta kriminella män som var föräldrar från organisationerna KRIS och X-Cons. Tematisk analys användes för att hitta teman i materialet och resultatet visar på många svårigheter med att vara pappa i fängelse. Känslor som skuld och skam var vanliga bland intervjupersonerna men framförallt var det många som inte ens visste hur de skulle vara pappor och således skulle behöva utbildning eller stöttande samtal om detta. Huruvida papparollen kan fungera som en vändpunkt för att upphöra med kriminalitet och missbruk visade resultaten att papparollen snarare fungerade som en motivation till att inte återfalla i kriminalitet, än som en vändpunkt för att upphöra med det. Vidare framkom även bland många intervjupersoner att beroendet och missbruket var en kraft som var starkare och som tog över både viljan att upphöra med kriminalitet samt att vilja vara en bra pappa. Med denna studie vill vi belysa vikten av att i fängelset stärka intagnas roll som pappor samt relation till deras barn för att därigenom kunna öka motivationen till att bryta den kriminella livsstilen och leva ett liv utan kriminalitet.

No description available.

Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka vilken typ av motivation samt, i den mån de existerar, vändpunkter som lett till att individer har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Studien har utförts genom sex intervjuer med privatpersoner som har levt med alkoholmissbruk och via behandling fått hjälp att ta sig ur sagda missbruk. Intervjuerna bokades med hjälp av socialtjänsten i en mellansvensk kommun där samtliga respondenter har utfört sin behandling. Vi har tolkat vår empiri genom stämplingsteori och defining moments. Resultatet presenterar teman som belyser likheter i respondenternas upplevelser. Resultatet påvisar att individer behöver få en insikt om sitt missbruk för att behandling ska kunna ha en positiv påverkan. Denna insikt införskaffas genom olika processer eller fysiska skador som påverkat respondenterna liv. Även motivation från individen själv och det privata nätverket påverkar möjligheterna att ta sig ur ett alkoholmissbruk. Respondenterna ansåg att behovet av behandling är nyckeln för att bli fri från alkoholmissbruk då de ansåg att de inte hade kunskap eller möjlighet för att göra det själva. Detta är något som stärks av tidigare forskning inom området. / The purpose of this study is that through a qualitative interview study investigating what kind of motivation and, to the extent they exist, turning points that led individuals to emerged from an alcohol addiction. The study was conducted through six interviews with individuals who have been living with alcohol abuse and through the treatment received help to get out of said abuse. The interviews was booked with the help of the social services in a Swedish municipality where all respondents have completed their treatment. We have interpreted our empiricism by labeling theory and defining moments. The result presents themes that highlight the similarities in the respondents' experiences. The result demonstrates that individuals need to get an insight into his addiction to treatment will have a positive impact. This insight is acquired through various processes or physical damage that affected respondents lives. The motivation of the individual and the private network allso affects the ability to get out of an alcohol abuse. Respondents felt that the need for treatment is the key to freedom from alcohol abuse when they felt that they did not have the knowledge or the ability to do it themselves. This is something that is supported by previous research in the area.

Syftet med studien är att studera subjektiva upplevelser av vilka faktorer som varit bidragande till ett upphörande med brottsligt beteende, samt de faktorer som enligt egna upplevelser leder till ett upprätthållande av en mer konventionell livsstil. För att studera detta har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer med fyra före detta kriminella individer genomförts. Studiens resultat visade att kärleksrelationer och föräldraskap, att sluta med alkohol- och narkotika missbruk, bryta upp från tidigare omgivning samt egen vilja är faktorer som i samspel med varandra påverkat de intervjuade att upphöra med brottsligt beteende. Rutiner, nytt socialt nätverk och stöd är faktorer som enligt intervjupersonerna möjliggjort ett upprätthållande av en mer konventionell livsstil. Studiens viktigaste slutsats är att samspel mellan yttre och inre faktorer även kallade vändpunkter, är av största vikt för att en upphörandeprocess skall vara framgångsrik. / ”It´s never too late.” - Four stories about the path out of crime. The purpose of this paper was to study the subjective experiences of factors that have contributed to desistance from criminal behavior, and the factors which, according to the interviewees own experiences lead to the maintenance of a more conventional lifestyle. The study was performed using qualitative semi-structured interviews with four ex-offenders. The results have shown that factors, such as love relationships and parenting, as well as desistance from alcohol and drug abuse and changing their environment are factors that in interaction with each other have affected the interviewed individuals desistance from criminal behavior. Routines, new social network and support are factors which, according to the interviewees made it possible to maintain a more conventional lifestyle. The study's main conclusion is that the interaction between external and internal factors so called ”turning points”, is crucial to a desistance process to be successful.

"Perhaps if one had been raised elsewhere, in another environment ..." is a qualitative study whose purpose is to describe and create an understanding of past criminals' experiences in their childhood and turning point. The questions are further explained how risk factors and risk behaviors affect the childhood, as well as what factors can lead to a turning point. The empiric is reached through the performance of six individual interviews with former criminals, and analyzed with theories of Social bonds by Travis Hirschi, Life Course Theory of Laub & Sampson and KASAM by Aaron Antonovsky. The result and conclusions show that previous criminals have shown a risk behavior based on the risk factors they were exposed to during their growth. Furthermore, the turning point is understood to depend on how strong and weak the previous criminals associated with their relatives during their childhood. The turning point can also be understood from the inner will that the former criminal finds, with the help of motivation and meaningfulness. / “Kanske om man hade varit uppväxt någon annanstans, i en annan miljö…” är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och skapa en förståelse för tidigare kriminellas upplevelser i deras uppväxt och vändpunkt. Frågeställningarna ställs vidare hur riskfaktorer och riskbeteenden påverkat uppväxten, samt om vilka faktorer som kan leda till en vändpunkt. Empirin nås genom utförandet av sex enskilda intervjuer med tidigare kriminella, och analyseras med teorier om Sociala band av Travis Hirschi, Livsförlopps-teorin av Laub & Sampson och KASAM av Aaron Antonovsky. Resultatet och slutsatserna visar på att tidigare kriminella har visat på ett riskbeteende utifrån de riskfaktorer som de utsatts för under sin uppväxt. Vidare förstås vändpunkten ske beroende på hur stark respektive svag anknytning de tidigare kriminella knutit an med sina närstående under uppväxten. Vändpunkten kan dessutom förstås utifrån den inre viljan som de tidigare kriminella finner, med hjälp av motivation och meningsfullhet.

<p>The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse. Results showed that the description of the turningpoint either was as one specific event, or like a process connected to kumulative treatement experiences, and to other experienses described as positive. Results has also shown that the transformationprocess requiers time, and that it takes place both as a socialisation process and as an inner personal develpment. Important factors that affected the development was the relation to other human beeings, to have an onest relation to oneself, to participate in fellowships, personal sucess, to achieve a positive change in the view of themselves.</p>

The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse. Results showed that the description of the turningpoint either was as one specific event, or like a process connected to kumulative treatement experiences, and to other experienses described as positive. Results has also shown that the transformationprocess requiers time, and that it takes place both as a socialisation process and as an inner personal develpment. Important factors that affected the development was the relation to other human beeings, to have an onest relation to oneself, to participate in fellowships, personal sucess, to achieve a positive change in the view of themselves.

Denna studie vill ge större inblick och förståelse för individen bakom den kriminella stämpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron på att personliga livshändelser sker utifrån egna handlanden, där personen istället agerar passivt offer i sitt liv är något som återfinns hos interner. Motsatsen till detta är personer som tror på sitt eget handlande, det vill säga internal locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus på locus of control, vändpunkter och framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav åtta män och två kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten förklarade sin kriminalitet med yttre faktorer. De nådde vändpunkten när rädslan för att förlora sitt liv eller sina närstående blev för stor. Nio av tio ser nu långsiktigt på sin framtid till skillnad från förr.