Forskningsproblemet utgår ifrån hur svenska försvars- och säkerhetshot förändrats och militära maktmedlets tilltänkta användning med grund i försvarsbeslut 2020 i relation till de tre föregående försvarsbesluten. Genom att jämföra dessa framkommer förändring av uppfattade hot i Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska kontext avseende exempelvis aktörer, tidsperspektiv, rumsperspektiv eller geografiska områden. Vidare framkommer hur politisk uppfattning kring militära strategier förändrats relativt förändrad strategisk kontext.  Metoden består av strukturerad fokuserad jämförelse från George och Bennett (2005) och vald teori utav Buzans, Waevers och de Wildes säkerhetiseringsteori (1998) och militär strategi från Wedin (2009).  Resultatet visar att svensk säkerhetspolitik fortsatt domineras av militär hotbild där väpnat angrepp ses som det enda existentiella hotet för staten Sverige. Det breddade eller vidgade säkerhetsbegreppet återfinns inom Sveriges säkerhetspolitiska mål och intressen men endast ytligt utifrån uppfattade hotbilder. Sveriges strategiska kontext har även förändrats från 2015 där Europeiska unionen (EU) som säkerhetspolitiskt instrument för svensk nationell säkerhet är till del ersatt, eller åtminstone kompletterad, av bilaterala samarbeten med flera länder där samarbetet med Finland är ett särskiljande exempel på en unik försvarsrelation i Östersjöregionen. EU:s säkerhetsarbete är därmed inte längre tillräckligt för att skapa en svensk känsla av säkerhetspolitisk trygghet.

The Defence Commission has proposed that the Swedish Armed Forces once again will be assigned the main task of defending Sweden against an armed attack. Defence against an armed attack has gained more focus since the defence decision 2015 and prior to the upcoming defence decision it is even more emphasized. Are the politics and the Swedish Armed Forces in agreement regarding the meaning and implications of this on basis of contemporary threats? The overall aim of the study is to understand the interaction between politics and the Swedish Armed Forces in the designing and shaping of the Swedish Armed Forces. This study has a starting point in the prelude to the planned political defence decision 2020 and aims to understand some of this major context. It is focusing on identifying the coherence between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces’ military strategic leadership in terms of the meaning of an armed attack being the primary basis of designing and shaping the Swedish Armed Forces. In addition, important factors that have an impact on the interaction between politics and the Swedish Armed Forces are identified. The empiricism is taken from international law, the military strategic doctrine of the Swedish Armed Forces, reports from the Defence Commission and interviews with members of the Defence Committee and the military strategic leadership of the Swedish Armed Forces. The results show that there is lack of coherence within the Defence Committee as well as between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces regarding the meaning of the proposed main task to the Swedish Armed Forces and how it should relate to other tasks. There is an illusion regarding the definition of an armed attack. In reality it is the government that, under constitutional responsibility, defines an armed attack when there is an act of aggression. In addition, it is identified that it is suitable to mutually improve trust between politics and the Swedish Armed Forces by increasing knowledge of each other's realities. / Försvarsberedningen har föreslagit att Försvarsmakten åter ska få huvuduppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvar mot väpnat angrepp har fått ett allt större fokus sedan försvarsbeslutet 2015 och inför det kommande försvarsbeslutet föreslås en ytterligare inskärpning. Är politiken och Försvarsmakten överens om innebörden utifrån samtidens hot? Studiens övergripande syfte är att förstå samspelet mellan politiken och Försvarsmakten i utformningen och inriktningen av Försvarsmakten. Studien tar avstamp i förspelet inför det planerade försvarsbeslutet 2020 och tar sikte på att förstå en del av detta stora sammanhang genom att fokusera på att identifiera samstämmigheten mellan försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning om innebörden av att väpnat angrepp ska vara dimensionerande för Försvarsmaktens inriktning. Därtill identifieras viktiga faktorer som påverkar samspelet mellan politiken och Försvarsmakten. Empirin är hämtad från internationell rätt, Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, försvarsberedningens rapporter samt intervjuer med försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning. Resultatet visar på att det saknas samstämmighet såväl inom försvarsutskottet som mellan försvarsutskottet och Försvarsmakten avseende innebörden av Försvarsmaktens föreslagna huvuduppgift samt hur den ska förhålla sig till övriga uppgifter. Det råder en illusion om innebörden av ett väpnat angrepp. I verkligheten är det regeringen som under konstitutionellt ansvar fastställer vad som är ett väpnat angrepp när en aggressionshandling sker. Därtill identifieras lämpligheten av att ömsesidigt förbättra förtroendet mellan politiken och Försvarsmakten genom att öka kunskapen om varandras realiteter.

No description available.