Skolverkets kunskapskrav finns det vissa kravnivåer för att nå ett visst betygssteg i ämnet teknik.Olika skolor låter elever arbeta med olika teknikprojekt och det är utifrån dessa projekt som läraren bedömer sina elever. I de nuvarande kunskapskraven för teknikämnet används olika värdeord för att gradera betygsstegen. Det kan medföra att olika lärare tolkar värdeorden olika jämfört med sina kollegor. Detta kan leda till att elevernas betyg i teknikämnet inte blir jämlikt bedömt.Skolverket (2018) har publicerat allmänna råd med kommentarer för betyg och betygsättning för att hjälpa lärarna att bedöma och betygsätta elever. Men det finns inte exakta riktlinjer för hur lärarna ska bedöma en elevs teknikkunskaper och relatera dem till kunskapskraven i teknik. Skolverket har lämnat över det ansvaret till den enskilda teknikläraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare tolkar kunskapskraven för teknikämnet på högstadiet, samt hur tekniklärarna gör i praktiken när de ska tolka kunskapskraven relaterade till projektarbeten, rapporter, osv.Denna rapport beskriver en kvalitativ studie. Studien bygger på skriftliga frågor och muntliga interjuver med lärare. Sju tekniklärare deltog i de muntliga intervjuerna, samtalen spelades in och transkriberades. Därefter lästes tekniklärarnas svar flera gånger för att generera olika teman som passar för denna studies frågeställningar. Fem tekniklärare svarade på skriftliga frågor i en enkät. Processen för enkätsvaren var det samma som det transkriberade filerna. Därigenom deltog totalt 12 olika tekniklärare i denna studie.Resultatet visar att det finns ett gemensamt tankesätt bland tekniklärarnas om hur de ska tolka kunskapskraven. Studien visar att lärarna använder tidigare elevexempel för att synliggöra kvalitetsskillnaden för eleverna, detta synliggjordes då lärarna uttryckte sig att de brukar jämföra elevernas prestationer med varandra för att synliggöra kunskapskraven. Studien visar också att flera lärare använder nationella prov mall för naturvetenskap och SO för att tolka kunskapskravens värdeord. Men samtidigt visar studien att själva lärarna bestämmer var gränserna för kunskapskraven ska ligga. Resultatet visar även att lärarna kunde lägga kunskapskraven ganska högt men kunde i efterhand sänka det. Detta tyder på att kunskapskraven tolkas på olika sätt av olika lärare. / According to the Swedish National Agency for Education's knowledge requirements, there are certain requirement levels for achieving a certain grade step in the subject of technology.Different schools have let students work with different technology projects and that it is on the basis of these projects that the teacher assesses his students. In the current knowledge requirements for the technology subject, different value words are used to grade the grade steps. This can lead to different teachers interpreting the values in different ways compared to their colleagues. This can lead to students' grades in the technology subject not being assessed equally. around the country.The Swedish National Agency for Education (2018) has published general advice with comments for grades and grading to help teachers assess and grade students. But there are no exact guidelines for how technology teachers should assess a student's technology skills and related them to the knowledge requirements in technology. The National Agency for Education has handed over this responsibility to the individual technology teacher. The purpose of this study is to analyze how the technology teachers interpret the knowledge requirements for the technology subject in upper secondary school, and how the technology teachers do in practice when they are to interpret the knowledge requirements related to project work, reports, etc.This report is made up of describes a qualitative study. The study is based on questionnaires, written questions and oral interviews with teachers. Seven technology teachers participated in the oral interviews, conversations were recorded and then transcribed. the technology teachers' answers in seven different files. After that, the technology teachers' answers were read carefully several times to create generate different themes that are suitable for this study's questions. Five technology teachers answered questionnaire written questions in a questionnaire. The process for the survey responses was the same as the transcribed files. Note that a total of 12 different technology teachers participated in this study.The results show that there is a common way of thinking among technology teachers' views about how to interpret the knowledge requirements. The study shows that the teachers use previous student examples to make visible the quality difference for the students, this was made visible when the teachers expressed that they usually compare the students' performance with each other to make the knowledge requirements visible. The study also shows that several teachers use national test templates for science and SO to interpret the value words of the knowledge requirements. But at the same time, the study shows that the teachers themselves decide where the boundaries of the knowledge requirements should be. The results also show that the teachers could set the knowledge requirements quite high but were able to lower it afterwards. This indicates that the knowledge requirements are interpreted in different ways by different teachers.

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att förhålla sig till i bedömningspraktiken. / Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects have a great influence on assessment and grading in technology as teachers base their assessment of students’ knowledge on the National Agency for Education’s material for science subjects simply because teachers believe the National Agency for Education’s material in science is clearer and easier to relate to in assessment practice.