Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.

It is said that concepts of organizational management can pave the way to success. This is not accurate and it is something that will be shown in the following study. Its most prominent conclusion is that the valuation governance to some extent has an impact on the formal structures, but that it had no further effects on the employee’s way of work. The purpose of this study was to investigate how the valuation governance is applied in Medley AB and the meaning of it. The study was based on a qualitative approach and six interviews with employees were conducted. The informants in the study consisted of both necessity and permanent employees as long employees with management function. The interviews were roughly 40 to 60 minutes. The study shows that Medley has taken various measures to implement valuation governance in their organization. These taken measures appear to have a limited effect and the result showed that there was no consistent organizational culture in Medley. Instead, it seemed there was talk of various subcultures that were linked to the different employment ranks. Furthermore, it seemed that the core-values did not reflect the daily work, not among the management team nor among the rest of the employees. In the discussion section of the study the result is discussed in the light of institutionalization, new institutional theory and previous research on cultural control. In conclusion, valuation governance is examined from both an internal and external organizational perspective. Suggestions for practical implications and for further research in this area are presented in the final part of the study.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft. Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande. Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke. Metoden som vi har använt oss av bygger på intervjuer med chefer och textanalys av kommunens styrdokument. Resultatet av intervjuerna visar dels på att det finns bristande samverkan mellan verksamheterna inom kommunen och dels att chefer inom kommunen har olika uppfattningar om värdeorden. Textanalysens resultat visar dock på att kommunen har en god förutsättning för att uppnå visionen om att vara en attraktiv och modern arbetsgivare men att implementeringsprocessen är lång och resurskrävande.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven. I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra lärarintervjuer samt intervjuer med fyra fokusgrupper, bestående av fyra till fem elever. Resultatet i undersökningen visar att lärare arbetar på olika sätt gällande användandet samt tolkningen av kunskapskraven. Vidare framgår det i resultatet att samtliga lärare anser kunskapskraven som otydliga och svårtolkade. Beroende på hur läraren använder sig av kunskapskraven i undervisningen resulterar det i olika uppfattningar hos eleverna. I resultatet framgår det även att eleverna tror att läraren premierar en mängd olika faktorer i samband med bedömning, där tydliga kopplingar till kunskapskraven saknas.     Nyckelord: Kunskapskrav, Idrott och hälsa, Tolkning, Kommunikation, Elevers uppfattning, Värdeord

Syftet med uppsatsen är att synliggöra svensklärares förståelse av värdeorden i kunskapskraven. Det ämnas göra genom att visa på hur lärarna i studien arbetar metodiskt med värdeorden i klassrummet och hur deras tolkningar av värdeorden påverkar dessa metoder. Resultatet baseras på intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i ämnet Svenska har intervjuats – fyra från skolor belägna i Stockholm och en från en skola i Uppsala. Intervjuerna har transkriberats och redovisas under kapitlet Resultat. Resultatet visar att tolkningsutrymmet i värdeorden påverkar hur lärare arbetar med och tolkar dessa, men även att lärarna trots en ibland överensstämmande förståelse av värdeorden översätter denna förståelse på olika sätt i praktiken.

Denna kvalitativa studie har ämnat studera hur anställda på företag inom privat sektor upplever företagets värdeord, organisationskultur och kunskapsdelning på arbetsplatsen. Utifrån ett medarbetarperspektiv studeras värdeordens påverkan på organisationskulturen samt vilken påverkan värdeorden upplevs ha för kunskapsdelning inom organisationer. Detta har undersökts genom att genomföra åtta semistrukturerade, digitala intervjuer med anställda från tre olika företag. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats utifrån en tematisk analys där de teman som legat till grund för arbetets resultatdel har arbetats fram med hjälp av färgkodning. Dessa teman har berört respondenternas upplevelser i relation till företagens värdeord, organisationskultur samt kunskapsdelning. Respondenternas svar har jämförts sinsemellan samt företagen emellan. De teoretiska perspektiv som legat till grund för analysen är Scheins modell för organisationskultur samt modellen motivation-opportunity-ability (MOA), vilken står för motivation, möjlighet och förmåga. Den förstnämnda teorin analyserar hur väl värdeorden implementeras samt hur de påverkar organisationskulturen. I MOA-modellen studeras empirin beträffande de anställdas förutsättningar för kunskapsdelning med utgångspunkt i faktorerna motivation, möjlighet och förmåga. De två teorierna har kombinerats för att gemensamt besvara studiens syfte och frågeställningar.  De slutsatser som framkommit av studien är att anställdas upplevelse av hur väl värdeorden har implementerats påverkade organisationskulturen. De anställda som blev introducerade till värdeorden samt upplevde att värdeorden låg i linje med företagets arbetssätt, upplevde i högre grad en organisationskultur med bra stämning på arbetsplatsen. Den upplevda stämningen på företaget tycks även ha påverkats av socialisering mellan medarbetare. Anställda som haft möjlighet att delta i sociala aktiviteter, både inom och mellan avdelningar i organisationen, upplevde stämningen som mer positiv. Detta går att jämföra med de anställda som deltagit i färre sociala aktiviteter och som hade motsatt upplevelse. De anställda som menade att värdeorden i högre grad var implementerade i organisationen upplevde även en god kunskapsdelning. Implementerade värdeord och möjligheter att delta i sociala aktiviteter påverkade även den anställdas upplevelse av kunskapsdelning positivt.

Bedömning och efterföljande betygssättning har en stor inverkan på elevernas lärande, utveckling och motivation. Därför finns det ett stort intresse av att undersöka hur bedömningen och tolkningar av betygskriterierna ser ut i praktiken då ojämlikheter i bedömningen av elevernas prestationer på lång sikt kan påverka elevernas motivation. Studien är knuten till en kompetenshöjande insats som modersmålslärare i en kommun i Skåne har genomgått i samarbete med Malmö universitet. Syftet med denna studie är att undersöka och få ökad kunskap om hur modersmålslärare tolkar betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål. Syftet uppfylls genom att besvara följande frågeställning: 1. Hur tolkar modersmålslärare betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål?2. Hur motiverar modersmålslärare sina bedömningar av elevtexter? Studiens teoretiska ramverk är Vygotskijs teori om medierande verktyg (Vygotskij, 1978) samt Bachmans och Palmers modell om kommunikativa färdigheter (Bachman & Palmer, 1982, 1996). Forskningsmetoden är kvalitativt fokusgruppssamtal. Materialet består av ett inspelat fokusgruppssamtal som har analyserats med analysmetoden innehållsanalys (Denscombe, 2016). Resultatet visar att tre av fyra lärare har begränsad eller ingen motivering alls till sin bedömning och att de inte definierar vilka kunskapskrav som ligger bakom bedömningen. Slutsatserna som dras utifrån denna studie är att det är viktigt att lärare för ett kontinuerligt samtal i syfte att skapa samsyn om hur värdeorden i betygskriterierna kan tolkas. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att ge eleverna väl motiverad feedback på vad de behöver förbättra och vilka färdigheter de behöver utveckla för att uppnå högre betyg.

Syftet med denna studie är att få större förståelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen ämnar söka svar på hur ett ”grönt” café externt gestaltar sin verksamhet samt om det påverkar kundernas val av café. Förhoppningen är att studien ska ge oss värdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet. Hos det studerade caféet finner vi ett genomgående intresse att framkalla en känsla hos sina kunder genom att använda sig av värdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sätt att kommunicera på inte resulterar i att kunder väljer att besöka caféet för att det är “grönt”, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig.

Vivsta Blomsterhandel är en butik som funnits i 66 år – trots det har de ingen logotyp. Även om ett företag inte har en logotyp eller andra visuella element, betyder det inte att de inte har ett varumärke. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att ta fram en logotyp till Vivsta Blomsterhandel, baserad på deras redan befintliga varumärke. För att göra detta gjordes först en förstudie med butiken där deras värdeord efterfrågades. Värdeorden var kreativitet, kundvänlighet och kvalitet, och det var dessa tre ord det efterföljande designarbetet grundade sig på. Förutom värdeorden skulle logotypen i största möjliga mån även utstråla tidlöshet och särskiljningsförmåga. Designarbetet inleddes med en inspirationsfas som innefattade brainstorming och moodboards, och ett stort antal skisser skapades som sedan utforskades och värderades. Slutligen hade tre logotypförslag tagits fram som sedan värderades i kvantitativa och kvalitativa undersökningar, där målgruppens åsikter vägde tyngst. Undersökningarna innefattade en del där respondenterna fick välja ut vilka ord de tyckte beskrev logotypen, där de fem viktigaste kriterierna var blandade i en lista med fem andra ord. I den andra delen fick respondenterna välja vilken av logotyperna som bäst uttryckte vart och ett av värdeorden. Resultatet visade att butikens målgrupp var överens om att en av de tre logotyperna förmedlade alla tre värdeord bäst. Resultatet visade även att ingen av logotyperna enligt målgruppen var tidlösa eller särskiljande. Slutsatsen av studien var att ett företags befintliga värdeord är lämpliga att utgå från för att ta fram en logotyp som ska stämma överens med ett varumärke.