<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk. Värderingar av fastigheter är således mer intressant som ett formellt instrument vid juridiska processer eller kreditbedömningar. Det identifieras tre faktorer som är mest intressant för en privatinvesterare vid fastighetsvärdering. Dessa tre faktorer är läget, fastighetens tekniska status samt fastighetens förutsättningar att skapa nya mervärden för fastighetsägaren. Den teori som finns på området är väl förankrad i den praktik av fastighetsvärdering som utövas av fastighetsvärderare.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Under arbetets gång så fick vi kännedom om att värdering av flerbostadsfastigheter ansågs mindre komplicerade att värdera än industrifastigheter och skogsfastigheter. Det skulle således kunna vara aktuellt att forska i värderingen av dessa typer av fastigheter sett ur ett privatinvesterarperspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka vilken direktavkastning som privata fastighetsägare har på olika orter gentemot publika fastighetsbolag.  </p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien visar på att fastighetsvärdering är komplext och föränderligt. Vår förhoppning är att uppsatsen har bidragit till att få en djupare insyn i värderingsförfarandet och vara till nytta för privatpersoner som funderar på att investera i fastigheter.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området.   Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats.   Resultat &amp; slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk. Värderingar av fastigheter är således mer intressant som ett formellt instrument vid juridiska processer eller kreditbedömningar. Det identifieras tre faktorer som är mest intressant för en privatinvesterare vid fastighetsvärdering. Dessa tre faktorer är läget, fastighetens tekniska status samt fastighetens förutsättningar att skapa nya mervärden för fastighetsägaren. Den teori som finns på området är väl förankrad i den praktik av fastighetsvärdering som utövas av fastighetsvärderare.   Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång så fick vi kännedom om att värdering av flerbostadsfastigheter ansågs mindre komplicerade att värdera än industrifastigheter och skogsfastigheter. Det skulle således kunna vara aktuellt att forska i värderingen av dessa typer av fastigheter sett ur ett privatinvesterarperspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka vilken direktavkastning som privata fastighetsägare har på olika orter gentemot publika fastighetsbolag.     Uppsatsens bidrag: Studien visar på att fastighetsvärdering är komplext och föränderligt. Vår förhoppning är att uppsatsen har bidragit till att få en djupare insyn i värderingsförfarandet och vara till nytta för privatpersoner som funderar på att investera i fastigheter.

Den här studien har undersökt huruvida grundläggande värderingar skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom på den svenska arbetsmarknaden. Grundläggande värderingar syftar till individens uppfattning om vad som är viktigt och vad individen värdesätter. Exempelvis social status, att hjälpa andra, att bevara traditioner eller en trygg tillvaro. Undersökningen är ett bidrag till att utveckla kunskapen kring vad svenska förvärvsarbetare värdesätter. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats från European Social Survey. Urvalet bestod av 1497 svenska förvärvsarbetare inom både privat och offentlig sektor. De värderingar som undersökts är universalism, välvilja, makt och prestation. Studiens hypotes är att universalism och välvilja bör ha ett samband med offentlig sektor samtidigt som makt och prestation bör ha ett samband med den privata sektorn. Resultatet visar att alla fyra värderingar uppvisar statistiskt signifikanta samband med sektor i linje med hypoteserna. Varken universalism, välvilja eller prestation uppvisade dock några självständiga samband med sektor när en rad kontrollvariabler hölls konstanta. Vilket betyder att dessa tre grundläggande värderingar inte kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privatsektor var dock fortfarande statistiskt signifikant även när hänsyn togs till kontrollvariablerna. Detta innebär alltså att makt har en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom.

Bakgrund: Växande grödor är en del av biologiska tillgångar och livscykel för en gröda kan sträcka sig över ett år vilket kan vara utmanande vid upprättning av årsredovisning. Värdering av växande grödor har många utmaningar som kan påverka värderingsprocessen, exempelvis naturliga faktorer såsom klimatförhållanden eller växtskadegörare som människan inte kontrollerar. Vidare finns det också andra faktorer som påverkar värderingsprocessen såsom brist på tydliga regler, vägledningar inom Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringslagen (1999:1078). Detta visar att det finns komplexitet och svårigheter vid värdering av växande grödor. Värderingsteorin och teori om redovisning i praktik ligger till grund för studien. Problemformulering: Hur sker värderingen av växande grödor vid årsredovisningen? Syftet: Syftet med denna studie är att redogöra för hur värderingen av växande grödor sker och därmed öka förståelsen för redovisningsutövandet av denna tillgång. Metod: Studien använde en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av två datainsamlingsmetoder: dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Dokumentstudier användes för att samla in sekundärdata genom att granska tio årsredovisningar från olika lantbruksaktiebolag. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla primärdata om hur värdering av växande grödor sker genom att intervjua tio olika respondenter. Dessa respondenter bestod av tre lantbrukare, fem ekonomer och två experter. Slutsats: Studiens slutsats visar tre olika redovisningsprocesser för växande grödor beroende på lantbruksaktiebolags ekonomiska ställning. Det kan antas att värderingen av växande grödor används för att kunna jämna ut resultaten när det uppstår ekonomiska problem. Därefter påverkar kvaliteten på växande grödor om anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde skall tillämpas. / Background: Growing crops is part of biological assets and the lifecycle of a growing crop can be over an year long, which can be a challenge when creating an annual report. Valuation of growing crops has many challenges that can affect the valuation process, for exemple natural factors such as climate conditions or plant pests that cannot be controlled by humans. Further there are other factors that affect valuation process such as unclear regulations or guidance in Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringslagen (1999:1078). All this shows complexity and hardship when valuing growing crops. Valuation theory and accounting practice theory is the basis of the study.  Problem formulation: How to do valuations of growing crops when creating an annual report?  Purpose: The purpose of this study is to explain how the valuation of growing crops takes place and thereby increase the understanding of the accounting practice of this asset.  Method: The study used a qualitative method. The data gathering used two different gathering methods: document study and semistructured interviews. Document study was used for gathering secondary data and done by reviewing ten different annual reports from different farming stock corporations. The semi structured interview was used to gather the primary data of valuation of crops by interviewing ten different respondents. These respondents were composed of three farmers, five economics and two experts.  Conclusion: The study conclusion shows three different accounting processes for growing crops that depend on finances of the farming stock company. It may assume that the valuation of growing corpses are used to create a more stable financial position when financial problems occur. Thereafter the quality of growing crops will affect if the historical cost or fair cost will be used.